Från kungarnas stad till Frankrikes Mecka

Karl Martell i Saint Denis 2Här kan man verkligen tala om två världar. Å ena sidan en medeltida, gotisk kyrka, bland det mest franska man kan tänka sig, å andra sidan ett typiskt ”Rinkebytorg”.

Inuti kyrkan rör sig turisterna, mest fransmän och andra européer, men också en del kineser och japaner. Där ute ser man mest folk med bakgrund i arabvärlden och Afrika. Många kvinnor är täckta med sjalar. Män i kaftaner sitter på kebabhaken och kaféerna och pratar arabiska. Mellan de två världarna, mellan kyrkan och ”utanförskapet” står tungt beväpnade soldater med på vakt. De som besöker kyrkan får sina väskor genomsökta. Undantagstillståndet gäller fortfarande.

Här var det många skolklasser som vägrade att hålla en tyst minut för offren efter attacken mot tidningen Charlie Hebdo den 7 januari 2015. Redaktionen massakrerades av jihadister eftersom man publicerat teckningar av profeten Muhammed.

Abdelhamid Abaoud, han som planerade attacken i Paris den 13 november 2015, kom från Saint Denis. Polis och militär stormade huset 8 rue du Corbillon där han förskansat sig morgonen den 18 november. Han och två kumpaner dödades. En av dem dog när han utlöste sin självmordsbomb.

Klosterkyrkan Saint Denis, Basilique de Saint-Denis, är märkvärdig eftersom det var här som de franska kungarna begravdes. Liken finns dock inte kvar, bara gravvårdarna. En gravvård föreställer Karl Martell, han som slog tillbaka den islamiska armén vid Poitiers år 732. Han var inte kung, men är avbildad med krona och spira. Det han gjorde var stort, kungligt.

Om Karl Martell hade förlorat hade den islamiska armén kunnat fortsätta sin framryckning. Och efter den hade andra kommit. Om Frankrike hade blivit islamiskt hade den franska filosofin, den franska litteraturen, den franska vetenskapen, aldrig uppstått. För i islamvärlden hände inte mycket. När Napoleon landsteg i Egypten 1792 fann han en medeltida värld. Där fanns slavmarknader, kvinnorna var inlåsta i harem, folk var nersjunkna i vidskepelse och okunnighet.

Jag undrar vad Karl Martell skulle känna om han kunde se vad som hände omkring honom. Att området runt kyrkan där hans bild finns nu är islamiskt. Hans seger omintetgjord. Saint Denis och andra liknande områden i Frankrike, och i hela Europa, har islamiserats utan strid. Det har skett gradvis genom kombinationen av massinvandring och ett svagt europeiskt självförtroende. Medan muslimer tror på något och tar för sig, vet inte européerna vilka de är.

Med den franske islamologen Gilles Kepel ord har Saint Denis gått från att vara ”kungarnas stad” till att bli ”Frankrikes Mecka”.

Jag går in på ett kebabhak, hälsar med Assalam alaikum och beställer något. Jag hankar mig fram på engelska. Av min hälsning tar de för givet att jag är muslim. Jag berättar att jag kommer från Sverige. Det är bara män här, inga kvinnor. Jag tar upp terrorattackerna. De verkar inte gilla attackerna. De säger att de gett islam ett dåligt rykte.

”Men”, säger mannen i kassan, ”Frankrike stödjer Israel. Israel är terrorister, man förstår varför muslimer vill slå mot Frankrike. Om Frankrike inte vill ha blod på sina gator måste det sluta stödja Israel.”

En annan man, vid ett av borden, fyller i: ”USA bombar våra länder. Tror det att ingen ska slå tillbaka? Tror dom att muslimer inte är värda något?”

Mannen i kassan: ”Låt muslimerna ha islam. Dom vill ha islam, låt dom! Väst säger att dom vill ha demokrati. Okej, vi vill ha islam. Varför får vi inte?”

Jag: ”Så du menar att Islamiska staten vill ha islam?”

Mannen i kassan: ”Ja, men på fel sätt. Dom är för extrema. Dom dödar muslimer.”

Mannen vid bordet: ”Daesh [IS] är inte muslimer. Det är judar som skapat Daesh.”

Jag: ”Judar?”

Mannen vid bordet: ”Ja, för att förstöra islams rykte. Dom vill inte att islam ska bli starkt. Dom är rädda. Dom gjorde samma mot Muhammed.”

Jag: ”Varför vill de inte att islam ska bli starkt?”

Mannen vid bordet: ”För om islam blir starkt – inget mer Israel.”

Mannen i kassan menade att Islamiska Staten inte är islamisk eftersom den dödar muslimer. Men det gjorde Muhammed också! I Koranen uppmanas det till jihad, heligt krig, mot så kallade ”hycklare”, det vill säga de man uppfattar som falska muslimer. Men det är förstås bekvämare att skylla på judarna i stället för att erkänna att det finns problematiska saker i den egna religionen.

Jag berättar att jag just varit i klosterkyrkan och tittat. Jag är ju turist.

Mannen i kassan: ”Vad gör du där? Det är inte bra.”

Jag: ”Varför är det inte bra?”

Mannen i kassan: ”Dom ber till gravar där, inte till Allah.”

Jag: ”Vad ska man göra med gravarna?”

Mannen i kassan ler hånfullt: ”Jag vet inte, köra över dem med bulldozer?”

Mannen vid bordet skrattar.

Mannen i kassan: ”När det bara är muslimer här kommer det bli moské. Då kastar vi ut gravarna. Man får inte ha gravar i en moské. Kanske fransmännen kan ha dom på museum? Det finns kyrkor som blivit moskéer. Varför inte? Fransmännen bryr sig inte om kyrkor. Dom tror inte. Vi är många, vi behöver en stor moské.”

Jag: ”Man kan man inte ha kvar kyrkan för turisternas skull? Det ger inkomster.”

Mannen vid bordet: ”Vi vill inte ha deras pengar. Allah kommer att ge mer. Pengar för att gå och se gravar, det är smutsiga pengar!”

Mannen i kassan: ”Egypten har många turister, men dom har inga pengar. Varför? Allah förbannar dom för att dom tar in alkohol och horor.”

Efter att ha ätit min mat och druckit en kopp kaffe ger mig ut på en promenad i den stora parken nära kyrkan – Parc de la Légion d’honneur. Här hittar jag några äldre fransmän. En äldre dam sitter på en bänk och ser vemodig ut. Jag hälsar på henne. Hon är mycket dålig på engelska. Jag frågar om hon är fransyska. ”Ja”, svarar damen.

Jag: ”Det finns inte många fransmän i Saint Denis.”

Damen: ”Dom flyttar. För mycket kriminalitet.”

Jag: ”Vilken kriminalitet?”

Damen: ”Allt. Dom våldtar flickorna. Flickorna kan inte gå ut.”

Jag: ”Franska flickor?”

Damen: ”Ja, franska flickor. Muslimerna våldtar dom.”

Jag: ”Men alla muslimer gör inte så. Det finns bra människor.”

Damen: ”Det är för många våldtäkter. Man kan inte bo här om man är fransk. Jag är gammal och jag har inga pengar. Jag kan inte flytta.”

Jag: ”Kommer det finnas fransmän här om tio år?”

Damen: ”Nej, inga fransmän. Araberna och afrikanerna får många barn. Och franska barn är rädda för dom. Dom rånar och slår dom.”

När jag går runt i Saint Denis ser jag att man ser stora barnfamiljer. Kvinnor med fyra, fem eller till och med sex barn. Och det är kvinnor med sjalar, som ser arabiska och afrikanska ut. När man ser det är det lätt att tänka att islam är framtiden, medan europeisk kultur träder tillbaka. Man kan känna sorg, vissa kanske känner glädje, men det är ett faktum att Saint Denis, en stad med sådan betydelse i fransk historia, inte längre är fransk utan islamisk. Och det har gått fort, bara trettio år. Hur kommer det att se ut om ytterligare trettio år? Kommer kebabförsäljaren att få rätt, kommer klosterkyrkan att ha blivit moské?

Även i Sverige blir kyrkor ombyggda till moskéer. Till exempel var Al-Rashideen-moskén i Gävle, numera känd som ett center för militant salafism, tidigare en kyrka. Moskéns imam, Abo Raad, har uttryckt stöd för Islamiska Staten. Läs mer här

Gillar du vad jag gör? Swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)

Bli månadsgivare på Patreon

Donera via Paypal:

Donate Button with Credit Cards

Ny podd! Politik och teveserier

Make Gotham Safe Again

I ett nytt avsnitt av podden Amerikanska nyhetsanalyser (11 augusti) pratar jag, USA-kännaren Ronie Berggren och Zeth Arkö-Gogman om politik och teveserier. Jag nämner teveserien Gotham där skurken Oswald Cobblepot, mera känd som Penguin, kampanjar för att bli stadens borgmästare. Hans slogan? ”Make Gotham Safe Again”! Kolla på det här klippet.

Och det är bara ett i raden av bevis på vänstervridningen i den amerikanska underhållningsindustrin. Det hindrar inte mig från att tycka att Gotham är bra på många andra sätt! Förutom Gotham pratar vi om Game of Thrones, Walking Dead och Homeland. Vi kommer också in på Terminatorfilmerna och en hel del annat. När vi pratar om Homeland, som ju handlar om kriget mot terrorismen, kommer vi in på hur muslimer skildras i teveserier och filmer. Är den gode muslimen verkligen en god muslim? Jag är tveksam. Lyssna här!

Gillar du vad jag gör? Swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)

Bli månadsgivare på Patreon

Donera via Paypal:

Donate Button with Credit Cards

Ny video! Därför är mångkultur förtryck

Idag den 11 augusti har jag, ANTIKALIFEN, lagt ut en ny video. Jag pratar om Mångkultur är förtryck, en bok av Nima Gholam Ali Pour. Det handlar om en samling artiklar som tidigare publicerats på bloggen Nimatown. Nima tar sig an islamism och mångkulturalism utan krumbukter. Det är rakt och ärligt. Han är inte politiskt korrekt. Efter jihadattacken mot den franska tidningen Charlie Hebdo skrev han:

”Detta innebär att vi har fått en varning från människor som anser att de representerar islam. Nästa gång vi kritiserar islam så måste vi vara medvetna om att priset för vår kritik kan vara vårt liv. Att håna islam i Europa kan innebära döden. Det är en sanning idag.”

Ja, vi har öppnat våra hjärtan för jihadismens svärd. Det kan nå oss överallt.

”Nu vaknar jag varje dag och jag vet att mina texter om islam kan kosta mig livet.”

Så är det. Jag är ateist och tror inte på någon religion, men jag det finns idag större anledning att rikta kritik mot islam än mot någon annan religion. Islam är ett större problem.

Nima kommer från Iran. Men han tror inte på idén att invandrarna ska behålla sina kulturer i Sverige. Han tror på assimilering. Det gör jag också. Men hans iranska bakgrund gör att han kan göra poänger som denna:

”Medan vi visar förståelse för afro-svenskar för deras kritik av slaveriet visar man ingen förståelse för exiliranier vars land har blivit koloniserat av islam.”

Min YouTube-kanal har nu 278 prenumeranter. Det är en bra början. Vilken video har fått flest antal visningar? Det är den där jag jämför Pippi i Söderhavet med Koranen. Ett bibliotek i Botkyrka vill kasta Pippi för att den innehåller ”föråldrade uttryck som kan uppfattas som rasistiska”. Man har dock kvar Koranen. Videon om Pippi har fått 4572 visningar.

Tack till er alla som prenumererar på min kanal! Jag hoppas kunna göra fler videor framöver där jag förklarar olika aspekter av islam, men även debattinlägg och kommentarer.

Gillar du vad jag gör? Swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)

Bli månadsgivare på Patreon

Donera via Paypal:

Donate Button with Credit Cards

Ny podd! Vi pratar om en konservativ klubb i Uppsala

Konservativa Uppsalaprofiler 20 juni 2017Konservatismen sägs vara på uppgång. I förordet till den nyutkomna boken SVENSKA KONSERVATIVA PROFILERA, skriver författaren, upsaliensaren Simon O. Pettersson: ”Konservatismen finns här som en omfattande och rik idéresurs, till hjälp för den som försöker finna svar på tidens frågor.”

I Uppsala finns ett sällskap som heter Konservativa Måndagsklubben. Vi sammanträder den sista måndagen varje månad på en av Uppsalas studentnationer för att äta något, men framför allt för att dricka. Vi föredrar svensk brännvin och punsch! Idag den 9 augusti blev jag och klubbens grundare, Michël Lehman, intervjuade av Ronie Berggren på podden Amerikanska nyhetsanalyser.

Det blev ett i någon mening ”transatlantiskt” möte då Michaël, som även kallar sig Charles Keatington, är anglofil, och Ronie är USA-nörd. Vi talar om hur viktigt det är för oss svenskar att känna till vår kultur och historia. I Konservativa Måndagsklubben försöker vi förena bildning med skoj i sann upsaliensisk anda. Lyssna här

Besök Michaël Lehmans blogg!

Gillar du vad jag gör? Swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)

Bli månadsgivare på Patreon

Donera via Paypal:

Donate Button with Credit Cards

Tintin i Kalifatet

Tintins tårarEfter den jihadistiska terrorattacken mot Bryssel den 22 mars 2016 blev det populärt att dela bilder av en ledsen Tintin i sociala medier. Tintin skapades ju av den belgiske tecknaren Georges Remi (1907-1983), mera känd som Hergé, och har blivit en symbol för landet, särskilt huvudstaden. När Belgien är i sorg gråter Tintin.

Det är ett sätt att hantera händelsen, ett annat sätt är vrede. Själv delade jag en bild av en röd och ursinnig kapten Haddock som vrålar ”Hämnd!” under rubriken: ”Arg belgare reagerar”. För varför är det så att högerextremt våld ska mötas med vrede och hårda tag, medan islamistiskt våld ska mötas med nedstämd passivitet och kärlek? Jag tror att om Haddock hade fått möta jihadister i något äventyr skulle han ha drämt till dem en whiskyflaska och ett ”Pestråttor till jihadister! Jag ska lära er ett och annat!” Eller så han göra som en av Dupontarna: smyga sig på dem när de ber och ge dem en spark i baken när de minst anar det… (se bilden längre ned)

En Facebook-vän kommenterade under min bild att Haddock inte var belgare utan fransman från Bretagne. ”Jaha”, svarade jag, ”men han är en belgisk produkt”. Dessutom vet man inte säkert vad Haddock har för påbrå. Det är till och med troligt att han är lika belgisk som sin vän Tintin. I äventyret Koks i lasten kan man se kapten Haddock och Tintin visa sina pass vid en passkontroll. Båda har belgiska pass.

Den traditionella uppfattningen i islam är att det är förbjudet att avbilda levande varelser. Man stödjer sig här på yttranden av profeten Muhammed. Den salafistiska rörelsen strävar efter att hålla sig till islams två huvudkällor: Koranen och Muhammeds undervisning. Det innebär att salafister förbjuder Tintin såväl alla andra teckningar som föreställer människor och djur. Av någon anledning tillåter de dock både foto och video. De flesta av dem åtminstone.

Haddock vill ha hämnd

Islamiska staten (IS) och Al-Qaida är salafistiska terrorgrupper som har det mesta av sin teologi gemensamt med andra, icke-våldsamma och missionerande salafistiska grupper. I Sverige domineras den islamiska missionen riktad till ungdomar av salafister. Det är den starkaste strömningen. Tintin är en typisk modern västerlänning och på många sätt motsatsen till en inskränkt salafist. Han är öppen, kreativ och nyfiken. Han löser problem med logiken som verktyg. Jag tror att han självklart skulle bli ledsen av det som hände i Bryssel i mars 2016. Men sedan skulle han söka en lösning. Hitta de ansvariga och ställa dem inför rätta. Inte för att hämnas, som den lidelsefulla kapten Haddock, utan för att det är rätt och för att skydda Belgiens medborgare från jihadterror.

Men saken är den att den jihadistiska terrorn inte försvinner för att man fångar jihadisterna. Den är en idé och en idé kan inte låsas in eller dödas med kulor. Jihadismen har sina rötter i religionen islam och lyckas övertyga unga muslimer med argument ur Koranen och Muhammeds undervisning. Så länge det finns muslimer i väst som inte känner sig som en del av vår kultur, ja, som till och med hatar den, så kan jihadismen hitta rekryter.

Det här är ett problem som varken Tintin eller kapten Haddock kan lösa. Det är en historia som inte får plats i ett eller två seriealbum. Det är ett arbete som kan ta generationer. Jag talar om 1) hur islam ska reformeras och lämna den primitiva bokstavstron bakom sig och 2) hur muslimska invandrare och deras barn i väst ska kunna assimileras i vår kultur och känna sig som européer.

Jihadismen är en global rörelse och måste bekämpas globalt. Hur det går för jihadisterna på slagfältet i Syrien påverkar oss här. Det betyder att till exempel svensk, belgisk, fransk och engelsk polis har begränsade möjligheter att påverka den inhemska jihadismen. De unga muslimer som dras till denna idé är inte beroende av ledare och lokaler i länderna där de är bosatta. De är uppkopplade på nätet och lyssnar till de ledare som är stora på det globala planet.

Även om den svenska staten skulle lyckas med att knyta ett antal imamer till sig som predikar ett fredligt, antijihadistiskt budskap, en ”svensk islam” om man så vill, så kommer man inte att kunna nå alla svenska muslimer, särskilt inte de som finns i riskzonen och har lågt förtroende för staten och inte ens känner sig som en del av det svenska samhället. De inbitna salafisterna resonerar så här: vi följer inte imamer, utan profeten Muhammed.

Dupont

Men vi ska göra vad vi kan. Tintin är journalist och det journalistiska arbetet är en viktig del av kulturkampen som tyvärr länge varit försummad. Den salafistiska rörelsen har kunnat slå rot och växa ostört i Sverige medan journalister, som ju ofta har vänstersympatier, varit sysselsatta med att kartlägga högerextremister. Men det har börjat ändras. Allt fler journalister har börjat bevaka islamistisk extremism, och då särskilt salafismen, som är roten till Al-Qaida och IS.

I en intervju talade Hergé om idén till ett nytt äventyr, det som skulle bli Plan 714 till Sydney. ”Jag skulle gärna vilja att allt utspelas på en flygplats, från början till slut”, sa han. ”En flygplats är ett centrum som är rikt på mänskliga möjligheter, en mötesplats för olika nationaliteter; man finner hela världen i liten skala på en flygplats! Där kan allt hända – tragedier, skämt, exotism, äventyr…”

Han kunde nog inte ha anat att flygplatsen i hans egen stad skulle bli skådeplatsen för en tragedi av en sådan allvarlig art att den knappast lämpar sig för ett Tintin-äventyr.

Gillar du vad jag gör? Swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)

Bli månadsgivare på Patreon

Donera via Paypal:

Donate Button with Credit Cards

Min nationalism är okej

Komikern Özz Nüjen kommer från Turkiet, men har kurdiskt påbrå. Han missar sällan ett tillfälle att häckla svensk nationalism. Hans stand up-shower tenderar att likna politiska tal. I showen ”Sveriges historia – den nakna sanningen” från 2015 går han och kollegan Måns Möller ut på, för att tala med Svenska Dagbladets recensent, ”ett korståg mot nationalismen”.

Men i en artikel i Expressen den 19 juli, ”Vill vi låta ryssar och tyskar bestämma över Sverige?”, kommer Nüjen ut som nationalist. Inte svensk nationalist, utan kurdisk. Han skriver så här:

”Kurderna är inte turkar, de är inte araber och de är inte perser. Lika lite som svenskarna är ryssar, tyskar eller finnar. Kurderna vill varken ha mer eller mindre än andra folk. De vill bestämma över sig själva och sitt land. Det kallas för vanlig jävla rättvisa.”

Nüjen avskyr alltså inte nationalism, bara svensk nationalism. Han älskar kurdisk nationalism. Och det är en etnisk nationalism. ”Kurderna är inte turkar, de är inte araber och de är inte perser”, skriver han. Det låter som att han inte anser att man kan vara både turk och kurd, arab och kurd, perser och kurd. Kan man då vara svensk och kurd?

När han skriver att kurderna ”vill bestämma över sig själva och sitt land” menar han inte medborgarna i Kurdistan, för kurderna är medborgare i flera olika stater, utan han menar etniska kurder. Det är tydligen okej att i svensk offentlighet säga att kurder ska bestämma i Kurdistan, men inte okej att säga att svenskar ska bestämma i Sverige.

Tänk om någon hade skrivit följande i Expressen:

”Svenskarna är inte turkar, de är inte araber och de är inte perser. Lika lite som kurder är turkar, araber eller perser. Svenskarna vill varken ha mer eller mindre än andra folk. De vill bestämma över sig själva och sitt land. Det kallas för vanlig jävla rättvisa.”

Jag tror inte att det hade publicerats. I stället hade en person som uttryckt sig så på ett internetforum kunnat fått hembesök av en Expressen-journalist!

I Sverige kan alltså öppet propagera etnisk nationalism utan att bli utfryst, mobbad eller tappa anseende hos etablissemanget. Så länge denna nationalism inte är svensk vill säga. För Nüjen kommer inte att förlora någon show efter denna artikel. Arenorna där han ska uppträda kommer inte att bli uppringda av Expressen och Expo i syfte att få honom avbokad.

Från min tid som Palestinavän minns jag hur vänstersvenskar på demonstrationer stod och skanderade ”Leve Palestina!” Dessa skulle aldrig någonsin ropa ”Leve Sverige!” och hade man gjort det i deras sällskap hade man sannolikt åkt på spö.

Vanlig jävla rättvisa, som Nüjen säger sig tror på, hade varit om vårt medieetablissemang hade varit lika tolerant mot svensk nationalism som mot kurdisk. Nüjen själv står inte ens ut med den måttliga kulturnationalism som Sverigedemokraterna står för, än mindre svensk, etnisk nationalism.

Själv stödjer jag tanken på en kurdisk stat i Mellanöstern. Jag tror att en sådan stat skulle kunna bli ett exempel på en sekulär och någorlunda demokratisk stat i en region som präglas av diktatur och islamisk fundamentalism. Dessutom skulle en kurdisk stat sannolikt ha bra relationer till väst. Det blir

också en plats dit kurder i exil kan flytta, de som inte vill riskera att assimileras och bli svenskar, tyskar och fransmän.

I Sverige vill Özz Nüjen vara både kurd och svensk. Etnisk kurd och svensk medborgare. I hans Kurdistan, undrar jag, skulle turkar, araber och perser kunna kalla sig kurd-turkar, kurd-araber och kurd-perser? Skulle de få bejaka sin icke-kurdiska identitet? Skulle de få bidrag för att driva etniska föreningar? Skulle de hemspråksundervisning? Och hur många skulle de tillåtas bli innan kurderna upplever att nationens kurdiskhet är hotad? Om befolkningen i en stad 70 procent arabisk, kan den då fortfarande kallas kurdisk bara för att den ligger i Kurdistan? Skulle turkar, araber och perser få sitta i en regering? Nüjen skriver ju att kurderna själva vill bestämma över sitt land. Skulle de som Nüjen gör i Sverige, tillåtas häckla kurdisk nationalism och propagera för turkisk, arabisk och persisk nationalism?

Nüjen borde, eftersom han tillhör ett folk som länge inte fått bejaka sin identitet och bestämma själva, kunna förstå många svenskars oro för att förlora sitt land. I tretton år bodde jag i ett invandrartätt utanförskapsområde, jag har sett hur det steg för steg islamiserats och arabiserats så att man som svensk inte längre känner sig hemma. Hur ser vår framtid ut när den här förändringen sprider sig till allt fler områden? Om massinvandringen från Mellanöstern fortsätter riskerar Sverige att bli ett stort Rinkeby.

Gillar du vad jag gör? Swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)

Bli månadsgivare på Patreon

Donera via Paypal:

Donate Button with Credit Cards

Det nya Paris

Eiffeltornet 1800-taletHär är en bild av det gamla Paris. 1800-talets Paris. Det franska Paris som överlevde långt in på 1900-talet, men som nu håller på att försvinna och ersättas av någonting annat. Jag semestrade i staden mellan den 25 juli och den 4 augusti i år. Jag bodde i ett hotell på 97 Rue de Chemin Vert i det 11:e arrondissementet, inte långt från klubben Bataclan som drabbades av en jihadatatck i november 2015. På ett fönster hade någon klottrat ”Fuck ISIS!” I ett samtal med USA-kännaren och islamkritikern Ronie Berggren på podden Amerikanska nyhetsanalyser berättar jag om mina intryck från resan, om hur massinvandringen och islamiseringen förändrar Paris i snabb takt. Jag var i Saint Denis, här finns den medeltida katedralen där de franska kungarna är begravda, men stadsdelen är numera islamisk. Majoriteten av invånarna kommer från Afrika och arabvärlden. Husen är gamla och europeiska, men kulturen och atomssfären är densamma som i Rinkeby utanför Stockholm. Lyssna här

Gillar du vad jag gör? Swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)

Bli månadsgivare på Patreon

Donera via Paypal:

Donate Button with Credit Cards