Min förfader karolinen

Släktforskning behöver inte bara handla om släkten, utan om svensk historia. Sedan en tid tillbaka har jag använt sajten My Heritage som hjälp i släktforskningen. Man får en bra ordning och överblick. Min släkt på faderns sida vet jag knappt någonting om – de kom från Iran. Jag vet mer om moderns sida, men också där är uppgifterna knapphändiga. För de var obetydliga människor.

Den förste som tog namnet Råbock var Hans Jonsson Råbock, född i juli 1664 och död den 22 november 1746 i Bleckåsen i Alsen i Jämtland.

Namnet är ett soldatnamn. Före honom hade de sonnamn. Hans Jonsson var son till Jon Hansson som var son till Hans, född på 1620-talet. Den förste Råbocken var dragon, men också skomakare. Dragon betyder beridet infanteri, men dragonerna i Jämtland hade inga hästar.

Beriden eller ej – Hans Råbock var karolin – han var en av Karl XII:s soldater. Hans var far till Jon Hansson Råbock, som också var karolin. Han föddes den 21 september 1694 i Offerdal och dog den 1 augusti 1768 på Frösön. Både fadern Hans och sonen Jon levde alltså länge. Jämtlands dragonregemente, som det hette från och med 1689, där både far och son var dragoner, vapenövades på Frösö läger.

Regementet hade sitt ursprung i Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente som sattes upp 1646 i det nyligen erövrade landskapet Jämtland. Jämtland blev en del av Sverige efter freden i Brömsebro år 1645.

I ett utdrag ur Frösö dödbok för år 1768 kan man läsa att Jon Hansson Råbock blev soldat år 1715 och togs tillfånga i Norge 1718 samt att han utväxlades och fick komma hem efter ett år. Man kan läsa att han tjänade kronan i trettiotre år. Han var kyrkovaktare i elva års tid och var ”en mycket god kristen, ärlig och redelig samt trofast man”.

Jon var alltså 21 år gammal när han blev soldat. Inför sitt fälttåg mot Norge hade Karl XII samlat ihop en här på 60 000 man och ”det var ingalunda”, skriver Grimberg i sin historia, ”såsom en del äldre historici påstått, en hoprafsad samling av till stor del pojkar och gubbar, utan nästan genomgående folk i sin ålders blomma”.

I generalmönsterrullan den 3 mars 1720 kan man läsa att Jon Hansson Råbock mönstrat på Frösö kungsgård den dagen under generalmajoren Reinhold Henrik Horn. Man kan också läsa att han blev tillfångatagen mellan Jämtland och Stene skans den 8 oktober 1718. Han befann sig alltså med den svenska invasionsarmén på den norska sidan i Tröndelagen – han var en av ”Armfeldts karoliner”. Den 3 september 1719 kom han hem från fångenskapen och tjänade åter som dragon.

Generalmajoren Reinhold Henrik Horn kom från en släkt som härstammande från det pommerska godset Ranzin nära Greifswald. Staden, belägen vid Östersjökusten, var en del av Svenska Pommern och i svensk ägo från den Westfaliska freden 1648 fram tills 1815. Horn blev generalmajor och överste för Jämtlands dragonregemente år 1717.

Vad var syftet med Karl XII:s fälttåg mot Norge? Grimberg skriver:

”Karls syfte med fälttåget var nog icke att erövra Norge i dess helhet för att behålla det utan blott att tvinga Danmark till fred och framflytta sitt rikes gräns mot Glommen.”

Kungen ville alltså omskapa förhållandena till Sveriges fördel, så att vi skulle få en förmånligare fred. I planen ingick ett dubbelt anfall: kungen skulle med huvudarmén rycka in i södra Norge medan en mindre avdelning under  Carl Gustaf Armfeldts befäl från Jämtland skulle gå in i Tröndelagen. Det är i denna avdelning man hittar Råbocken. Han var en av Armfeldts omkring 8000 karoliner. Invasionen började i mitten av augusti 1718 sedan hären samlats i Duved.

Grimberg skriver att kung Karl, sedan Armfeldt intagit Trondheim, planerade att från hamnen överföra trupper till Skottland. Nu gick det inte som kungen planerat, han blev ju skjuten den 30 november 1718. Men hade han lyckats, så kanske Råbocken hade hamnat i Skottland för att understödja jakobiternas revolution. Karl XII ville nämligen återupprätta det gamla skotska huset Stuart, vilket år 1688 störtats från Englands tron.

År 1718 hade Jämtland inte varit svenskt så länge och jämtarna sågs fortfarande som opålitliga. En av mina första kända förfäder, född på 1620-talet, hette till exempel Hans Ödemssen. En anledning till att det inte gick så bra för Armfeldt var att norrmännen hade gått om kontakter på den jämtska sidan. Grimberg skriver:

”Det svenska krigsföretaget blev icke den överraskning det var ämnat att bli, ty norrmännen hade ett välskött spionväsen, vilket i hög grad underlättades därigenom, att inbyggarne på ömse sidor om gränsfjällen till stor del voro befryndade med varandra.”

Råbocken hade tur då han tillfångatogs den 8 oktober. Då slapp han vara med om den så kallade dödsmarschen. När man fått bud om att kungen var död inledde Armfeldt sitt återtåg över fjällen i isande kyla och djup snö. Mer än fyra tusen karoliner frös ihjäl. Armfeldt själv överlevde och kom med spillrorna av hären fram till Duved skans där invasionen hade börjat fyra månader tidigare. Man hade inte vunnit någonting.

Mina förfäder var inga märkvärdiga människor även om de antagit ett namn efter ett ståtligt djur som dessutom klingar adligt. Råbock låter minst lika ädelt som Stenbock, tycker jag. Men de var inga riddare (dragonerna var inte ens beridna…), nej, de var bönder och soldater. Därför finns det inga porträtt av någon av dem, så jag får ”nöja” med mig Gustaf Cederström målning från 1923: ”Armfeldts återtåg”.

Det finns en tysk också, en fältskärsgesäll vid namn Johan Pauli från Sachsen. Han tjänade först vid Östgöta kavalleri, sen hamnade han i Bleckåsen i Jämtland och blev dragon i Jämtlands regemente. Han dog år 1722. Hans dotter Karin Johansdotter Paulin var gift med den förste Råbocken. Deras äldste son, som hette Johan Hansson Råbock, blev skomakare som sin fader, men inte soldat, så vitt jag kan se.

Karolinen Jon Hansson Råbock var son till den förste Råbockens första fru, norskan Kerstin Olofsdotter. Hon var född i Snåsa i Tröndelagen år 1661. Jon Hansson Råbock deltog alltså i den svenska invasionen av sin mors hemlandskap! Ja, det är riktigt som Grimberg skriver, att folket på båda sidor om gränsen var ”befryndade med varandra”.

Släktforskningen har gett mig en personlig anledning att lära mig om Armfelts karoliner och därmed ett kapitel i vår svenska historia. År 1892 invigdes ett monument i Duved till minne av det olyckliga fälttåget hösten och vintern 1718. På fotstycket av den tio meter höga obelisken står det ”Af fosterlandet”.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

Annonser

En reaktion på ”Min förfader karolinen

  1. Pingback: Råbocken och Bången – Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s