Vårgudinnan Ostara

Det hävdas ofta att både det engelska och tyska ordet för påsk, easter och Ostern, går tillbaka på en forntida Eostur-monath, som omnämns på 700-talet av den engelske munken Beda. Månaden har sitt namn, skriver Beda, efter en gudinna som kallades Eostre.

Så här skriver skeptikern Bengt af Klintberg i sin essä om påskharen som finns i boken Påskharen. Folklore om årets dagar, månens fläckar och nedpålade döda (2018):

Munken Beda var vida berömd för sin lärdom och hedrades efter sin död med tillnamnet Beda venerabilis (den vördnadsvärde Beda). Uppgiften om Eostur-monath står att läsa i kapitel 15 (”De engelska månaderna”) i hans verk De temporum ratione (Om tideräkning), där han redogör för hur de förkristna anglosaxarna benämnde de tolv månaderna. Det han skriver om april lyder i översättning: ”Eostur-monath, som nu översätts med påskmånad, var tidigare uppkallad efter en av deras gudinnor vid namn Eostre, till vilkens ära fester firades i denna månad.”

Förutom omnämnandet hos Beda är spåren efter denna anglosaxiska gudinna ytterst fåtaliga och består främst av att namnet har kunnat återfinnas i engelska och tyska ortnamn.

Arkeologiska fynd tyder på att det möjligen har funnits en förkristen kult av flera modergudinnor med namn som kan knytas till Eostre; i de västra delarna av Tyskland har man funnit mer än 150 votivgåvor från det andra århundradet e.Kr. med inskriptioner riktade till matronae Austriahenea.

Namnet Ostara, som är en forngermansk parallell till Eostre, fanns inte belagt i skrift förrän det lanserades av Jacob Grimm i hans Deutsche Mythologie från 1835. Där konstaterar han att tyskarnas namn på april är Ostermonat, ett namn som finns belagt från 800-talet e.Kr i formen ôstarmânoth. Namnet tyder enligt honom på att det har funnits en forngermansk gudinna som dyrkades vid samma tid på året som den kristna påsken. Många av de folkliga seder som knutits till påsken, däribland traditionen att ställa till kalas på ägg, skulle kunna vara övertagna från kulten av den förkristna gudinnan, enligt Grimm. Han gör en språklig rekonstruktion av hennes namn och kommer fram till att det bör ha varit Ostara. Något belägg för namnet i äldre källor existerar alltså inte.

Jacob Grimms teorier om Ostara kom att få ett starkt inflytande både inom och utom den vetenskapliga världen. I Tyskland avbildade konstnärer redan på 1800-talet Ostara som en vacker gudinna som förs genom luften av vårliga vindar med en hare i sitt följe. Den starka tyska nationalismen under och mellan två världskrig ledde till att sambandet mellan den germanska gudinnan och påskhareseden blev ett återkommande inslag i populärvetenskapliga skriverier om påskens traditioner.

Bild: Ostara tecknad av Johannes Gehrts (1884)

En reaktion på ”Vårgudinnan Ostara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s