Mångfald berikar, svenskt är trist och islam betyder fred

Vi lever i den bästa av världar. Tvivlar du på det har du förmodligen utsatts för påverkansoperationer från Kreml. Lita på den gode Fridolin när han säger att allt är lugnt och låt inte troll och näthatare så splittring med sina fejk news. S:et i SVT står för Sanning.

Ungefär så skulle man kunna sammanfatta etablissemangets budskap idag – politiskt korrekt panglossianism. Filosofen Pangloss framträder för första gången i Voltaires roman Candide från 1759. Pangloss är den unge naive Candides (ordet betyder ”troskyldig”) lärare. Hans budskap är att vi lever i den bästa av världar.

Pangloss är grekiska och betyder ”många ord”. Orden är allt, verkligheten ingenting. Det var inte länge sen som etablissemangsmedierna visade bilder på vuxna män med skägg, men skrev ”flyktingbarn” i rubrikerna. Lita inte på dina sinnen, lita på Pangloss lära!

Romanen Candida Olsson (2014) av signaturen Arvid Klegg är något så ovanligt som en satir skriven från höger. Den handlar om en samtida, svensk och kvinnlig version av Candide vid namn Candida Olsson. Hon tror på etablissemanget och särskilt på sin lärare Bengt Pangloss. Hon lever i den bästa av världar och inget kan rucka på denna övertygelse vad som än händer.

I förordet skriver Klegg att romanen blev läst och omtalad på sin tid på grund av sin ”giftiga kritik mot ’det rådande’ (alltså det som var politiskt korrekt på den tiden), inte minst den korrumperade och bigotta katolska kyrkan”.

Man kan tillägga att även Voltaire skrev under pseudonym: Docteur Ralph. Då som nu kunde det vara känsligt att framträda under eget namn.

Candida Olsson föds i en medelklassfamilj i huvudstaden och får lära sig att mångfald berikar, att det svenska är tråkigt och att islam betyder fred. Av sin lärare Bengt Pangloss får hon så klart lära sig att Sverige är bäst, men ändå inte bättre än andra, för alla människor är lika mycket värda.

Detta Sveriges förändras i rask takt av massinvandringen och islamiseringen. Men Candida Olsson avfärdar eller bortförklarar varje steg i denna förändring tills landet slutligen förvandlats till Kalifatet Norden. Och innan dess har den svenska flaggan tagits bort:

”När det sedan stod klart för vanligt folk att det faktiskt var ett kristet kors på flaggan, togs den självklart bort. Alla muslimer blev kollektivt kränkta. Det var en otäck skamfläck. Ingen hade berättat för dem när de aningslöst kom till Sverige att det var ett vidrigt kors på flaggan, samma blodiga kors som korsfararna hade haft på sina ryggar när de mördade och slaktade miljoner oskyldiga muslimer i Palestina på medeltiden.”

Candida är så övertygad av etablissemangets panglossianska mantra om att ”mångkultur berikar” att inte ens självupplevda gruppvåldtäkter kan få henne att vakna ur hypnosen:

”Själv hade hon blivit gruppvåldtagen flera gånger och minsann hade hon inte för den sakens skull fastnat i något stereotypt rasisttänkande, enär männen bara tog ut sin rättmätiga vrede på en representant från det före detta vita herrefolket som förslavat deras förfäder. I båda fall som Candida själv hade upplevt hade det rört sig om trevliga unga män som var utestängda från arbetsmarknaden på grund av strukturell rasism.”

När Kalifatet Norden upprättats och Sverige utplånats sätts Candida på en buss för att skickas till ett läger för gammelsvenskar. Men inte ens på då vill hon se verkligheten som den är:

”Här och där längs vägrenen stod det grupper med trevliga nysvenskar som intresserat följde deras resa. En del skämtsamma gjorde fuck you-tecknet eller vände sig om och visade dem rumpan.”

I Voltairs roman smittas Pangloss av syfilis och tappar nästippen, och blir sen galärslav. I Kleggs roman får Bengt Pangloss fingrarna avhuggna:

”Han hade inga fingrar kvar på högerhanden efter att han förhörts angående inblandning i främlingsfientlig hatverksamhet av de humana och plikttrogna säkerhetspoliserna.”

Och sitt vänstra öga blir han av med:

”Pangloss vänstra öga hade krossats av uppretade antifascister som provocerats av hans arroganta svenska uttal som vittnade om en total brist på respekt för landets nya invånare.”

Där slutar de alltså, Candida och hennes lärare Bangt Pangloss – i ett läger för de sista gammelsvenskarna. Men de anstränger sig ändå för att upprätthålla skenet av att etablissemanget hade rätt. Ja, vi lever i den bästa av världar och allt annat är fejk news och psy-ops från Kreml.

”Allt hänger samman i denna den bästa av världar. Ty om vi inte för vår osjälviska internationalism avstått från vårt gamla fosterland hade vi inte hamnat i detta trevliga läger och suttit här och ätit syltad näver och smarriga rönnbär.

– Det är väl talat, sa Candida Olsson, men vi måste odla vår trädgård.”

Trädgården är verkligheten. Det verkar ändå som om Candida till sist, när allt är förlorat, så smått börjat börjat tvivla på etablissemangets panglossianism, dess många floskler och slogans, och vill vända sig till det som är på riktigt.

Kleggs roman är genomlyst av samma snärtiga satiriska ton och språkliga glädje som förlagan av Voltaire, och trots att den är skriven för fyra år sedan känns den fortfarande helt aktuell. Fler borde upptäcka den.

Bild: Illustration av Jean-Michel Moreau 1787

Stöd mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

Annonser

3 reaktioner på ”Mångfald berikar, svenskt är trist och islam betyder fred

  1. Underbart, den bitska satiren behövs och hjälper till på traven. Alla goda inlägg i god ton om vansinnigheterna som ständigt pågår biter mindre på det korrupta etablissemanget. Låt giftpilarna vina!

  2. Pingback: Mångfald berikar, svenskt är trist och islam betyder fred – Mohamed Omar | SVERIGE – EUROPA – VÄRLDEN

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s