Tänkte inte på det

PatentverketI år började den islamiska fastemånaden ramadan den 6 juni. Det blev med andra ord besvärligt för de svenska muslimer som ville fira nationaldagen med tårta och kanske till och med en skål.

Ibland hör man muslimer som säger att de fastar för att känna hur de fattiga känner sig. Hm… men varför fastar då de fattiga? De borde väl redan veta hur de känner sig. Dessutom är det få som är så fattiga att de inte har tillgång till dricksvatten. Men ändå kräver den islamiska fastan att man avstår från att dricka. Då kan väl inte anledningen vara att uppleva den fattiges känslor.

En annan sak: varför ska man känna hur de fattiga har det just ramadan? Varför inte en månad som man väljer själv? Eller varför inte en halv månad eller två månader? Det där med att skälet skulle vara att känna hur de fattiga har det har mycket svag förankring i islamiska texter. Det finns faktiskt inget sådant i Koranen och profeten Muhammeds undervisning.

Det finns överhuvudtaget inga rationella skäl till att avstå från mat och dryck under dygnets ljusa timmar. (De fattiga är väl fattiga dygnet runt?) Muslimerna fastade ursprungligen för att det var en religiös plikt. Det ingår i en asketisk tradition som finns i många religioner, kanske alla, att kroppen ska späkas och det världsliga är lågt och föraktligt i förhållande till det höga och himmelska. Att det blev just ramadan har att göra med gamla arabiska traditioner.

Numera fastar nog de flesta för att det har blivit en del av kulturen och för att det finns ett starkt socialt tryck i alla muslimska samhällen att göra det. För många har det väldigt lite med askes att göra och man frossar glatt om nätterna. Det sociala trycket visar sig i tabut att äta inför andra, ja, det är förenat med en så stor skam att det i praktiken är omöjligt. I islamiska stater kan man dessutom utöver skammen bli straffad, till exempel genom fängelse eller prygel.

Att inte äta och dricka är självklart skadligt för hälsan. Även de som inte blir allvarligt sjuka blir trötta, okoncentrerade och lättirriterade. Det är därför allt går på halvfart i islamiska länder. Profeten Muhammed var noga med att i flera yttranden inskärpa att man inte ska bråka när man fastar, förmodligen för att många gjorde det.

I Sverige är det på sina håll bara mörkt en halvtimme eller en timme på sommaren. Det blir mycket långa fastedagar som omöjliggör ett normalt liv. En person som varken äter eller dricker under 23 av dygnets 24 timmar blir förstås helt slut och kan varken sköta arbete eller studier. Men inte bara det: han eller hon kan inte ta hand om sin familj eller njuta av sommarlovet. Ramadan i år har förstört sommarlovet för många barn som inte får äta glass och inte orkar bada.

När Muhammed instiftade fastan hade han med stor sannolikhet ingen aning om att det fanns länder långt uppe i Norden där solen knappt gick ner. Och visste han det så kunde han nog inte föreställa sig att hans religion en dag skulle nå ända dit. Han utgick från sin verklighet i Arabien och där passade det ganska bra att anpassa fastetiderna, när den ska inledas och brytas, efter solen.

Muhammeds begränsade perspektiv märks också i hans bönetider. Han bestämde att en muslim skulle be sina fem böner efter solens gång. Den första bönen före gryningen och den sista efter solnedgången. Tyvärr fungerar inte det i Norden med sina långa nätter på vintern och korta nätter på sommaren. En svensk muslim kan inte be sina böner vid rätt tidpunkter och samtidigt sköta sitt arbete och sina studier på ett bra sätt. De är anpassade efter verkligheten i Arabien, inte i Norden.

Att Muhammed bestämde både bönetider och fastetider efter hur det var i Arabien och sannolikt inte hade en aning om att det fungerade på andra sätt i andra delar av världen visar att han inte, som han själv påstod, stod i kontakt med en allvetande Gud. Hade han gjort det hade guden kunnat se till att det blev bra från början och muslimska teologer hade inte behövt klura på dessa frågor ett tusen fyra hundra år senare, samtidigt som de insisterar på att Muhammed lämnade efter sig en fullkomlig religion.

Minns ni den komiska teveserien Lorry? Det fanns en återkommande sketch som hette ”Patentverket” där en uppfinnare från Sundbyberg lade fram tokiga idéer. En anställd på Patentverket kom med invändningar och när det visade sig att idéerna inte höll sa uppfinnaren: ”Tänkte inte på det”.

Om ändå profeten Muhammed hade haft ett Patentverk att gå till! De scenerna hade blivit bra humor också. Muhammed kommer till en av verkets anställda, eller varför inte Gud själv, och lägger fram sin idé om att alla hans trogna ska tvingas fasta en månad varje år under dygnet ljusa timmar. När granskaren invänder att det finns folk uppe i Norden som inte kan göra det eftersom solen lyser nästan hela dygnet om somrarna får han ett besviket uttryck i ansiktet och säger: ”Tänkte inte på det”.

Men en sådan film kan vi inte göra. Det är för farligt. För även om Muhammed inte visste så mycket om världen så visste han att mörda de som kritiserade honom. Hans lärjungar kunde vara både listiga och hänsynslösa. Och vissa av hans nutida lärjungar är inte sämre. I november 2014 var den engelske komikern John Cleese gäst i Bill Mahers talkshow. De pratade om vad man får och inte får skoja om. Maher påpekade att islam är en religion man inte får skoja om. Det får man visst, invände Cleese, men: ”It just means that they’ll kill you. Theoretically you could.”

Gillar du vad jag skriver? Swisha en peng till 0760078008

Annonser

2 reaktioner på ”Tänkte inte på det

  1. Pingback: Majstänger på Midsommar ! | Hedniska Tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s