Birro och Omar i Uppsala

Omar och Birro 20 april 2016Onsdagen den 20 april läste jag och Marcus Birro poesi på Stadshotellet i Uppsala (numera heter det Oasia och har österländsk inredning). Vi tillhör samma generation, den som ibland kallas ”den ironiska generationen”. Han är några år äldre än jag, men jag kompenserar genom att vara några kilo tjockare. När vi satt bredvid varandra på krogen såg vi ut som Helan och Halvan. Jag med min svällande mage och en flaska öl, han med sin vältrimmade figur och en Ramlösa.

Vi hade kul! Det var fullt hus, ett sextiotal personer hade kommit för att lyssna på oss. Men alla dikter var inte kul. Birro avslutade kvällen med att läsa en gripande dikt ur boken Svarta vykort från 2007. Den handlar om hans son Dante, som dog vid födseln. Han levde bara några minuter. Det var många ögon som blänkte i lokalen. Min egna också. I ett mellanprat sa Birro att dikter ska man känna, inte analysera. Det gjorde vi, kände alltså. Efter uppläsningen satt jag kvar och pratade med gamla och nya vänner.

Jag läste några texter, prosadikter eller korta noveller, ur boken Skymning öfver Upsala, som kom hösten 2013. Alla texterna finns inlästa och utlagda på YouTube här.

Den första som jag läste heter ”Herr Omars antikvariat” och skildrar ett möte med mitt alter ego Herr Omar, en herre i svart kostym och röd fez. Ja, ni är nog redan bekanta med honom. Denne figur har jag sedan utvecklat till ANTIKALIFEN, en något mer allvarsam superhjälte som tar sig an superskurken KALIFEN.

Så läste jag ”Apeiron” om min bekantskap med excentrisk präst i Uppsala, Fritz Olofsson, och ”Spela schack” om undflyende barndomsminnen. Som ni märker utspelar sig alla mina texter i Uppsala. Men inte riktigt. Jag skiljer på Uppsala med två p, den verkliga staden, och Upsala med ett p, den magiska staden.

Stadshotellet 20 april 2016Men de bästa Uppsaladikterna är redan skrivna. Det var mer än etthundrafemtio år sedan sångcykeln Gluntarne släpptes 1851. I sitt förord till jubileumsutgåvan 1951 konstaterar poeten Einar Malm att Wennerberg med sina gluntsånger ”skapat den tidlösa, förblivande uppsaladikten, som säkerligen aldrig kommer att överträffas”.

Ja, och den bästa gluntsågen är förstås ”Uppsala är bäst”.

En som inte gillade Uppsala Stadshotell, som också kallades Gästis, var Albert Engström. I sin bok Mitt liv och leverne berättar han så här: ”Vi gingo till Gästis. Jag hade aldrig sett något sådant förr. Ett rökfyllt rum, där ögonen värkte och där det luktade punsch och där ett par hundra unga människor skreko så mycket de orkade.”

Det låter ju kul.

Marcus Birro har också bloggat om dagen. Läs här

Gillar du vad jag skriver? Swisha en peng till 0760078008. Om du swishar 150 kr och anger din adress så skickar jag en diktsamling.

Annonser

En reaktion på ”Birro och Omar i Uppsala

  1. Pingback: Kring en Fatwa från Gävle | Hedniska Tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s