Tankar om upplysning i decembermörkret

The NativityEn psalm som sjöngs ofta i advents- och juletider är Viktor Rydbergs ”Betlehems stjärna”. Det är en psalm vi förknippar med gnistrande stjärnor på en svart decemberhimmel och barnets stigande förväntningar inför julafton. Sven Stolpe, själv en from katolsk kristen, menade att ”en skönare, mer äktkristen psalm än Betlehems stjärna äger vi inte”. Men om man ”äktkristen” menar ”renlärig” så var Rydberg själv inte lika äktkristen som sin psalm. I den polemiska boken Bibelns lära om Kristus (1862) förnekar Rydberg Kristi gudom, som ju är grunden för alla former av traditionell kristen tro. Men Rydberg bär genom hela sitt liv en stor kärlek till Jesusgestalten, vilket märks i psalmens ömma rad om barnet som ”slumrar sött” och på otaliga andra ställen i hans produktion.

Det Rydberg vänder sig emot är inte Kristus och hans lära utan en kyrka som han uppfattade som dogmatisk och inskränkt. Han förespråkade religionsfrihet och kyrkans separation från staten. Sin syn på bra och dålig religion hänger ihop med hur Rydberg såg på historiens utveckling och det han kallade de två mänskliga ”grundtyperna”.

Viktor RydbergDessa tankar uttrycker han i romanen Den siste athenaren (1859), hyllad av Stolpe som ”vår kanske främsta idéroman”. Romanen hade en stor betydelse för sin tids intellektuella liv har bidragit till att forma vårt moderna, sekulära samhälle, och känns fortfarande angelägen. Religiös dogmatism må vara ett mindre problem inom modern västlig kristendom, men är samtidigt ett växande problem inom islam, och ett problem som angår oss alla eftersom islam genom invandring också har blivit en del av våra västerländska samhällen.

Det finns en grundläggande motsättning som går igen i alla tider och på alla platser, menar Rydberg, och det är motsättningen mellan reaktion och progression, det vill säga mellan bakåtsträvande och framåtsträvande krafter.

Romanen, som utspelas under antikens slutskede, skildrar hur den nya kristna religionen tränger undan den hellenistiska kulturen och ”medeltidens natt” faller över västvärlden. Rydberg låter den kristna kyrkan representera reaktionen och hellenismen progressionen. Den rollfigur som står författarens ståndpunkt närmast är förmodligen Krysanteus, kallad ”ärkehedningen”, som förvaltar det hellenistiska filosofiska arvet.

Den verkliga medeltiden var inte helt mörk och den verkliga antiken inte helt ljus och bilden i romanen är heller inte helt svartvit. Det finns också en progressiv tendens inom kristendomen, Jesu oförvanskade kristendom, som representeras av den frisinnade prästen Teodoros. Han är intresserad av filosofi och förespråkar trosfrihet. Hans motsats är den fanatiske prästen Petros, som inte skyr några medel i sin strävan att öka kyrkans, och därmed sin egen, makt.

Romanen kan betraktas som ett inlägg i debatten om statskyrkans ställning som pågick på Rydbergs tid. Väckelserörelserna utmanade statskyrkans religionsmonopol. Baptisterna var emot barndop eftersom de ansåg att tron var ett individuellt val. Det hände att statskyrkans präster tvångsdöpte baptisternas barn.

Det förekommer också ett tvångsdop i romanen, en grym och gripande scen. De kristna fanatikerna döper ”ärkehedningen” Krysentaus dotter Hermione mot hennes vilja. Flickan gör hårt motstånd, men kyrkans män starkare. Hon tar sitt liv, ”ryckte sin stylus ur gördeln och stötte den i sin barm”, hellre än att underordna sig. Liknande kränkningar, och värre, av människans samvete i Guds namn pågår som vi vet ännu i vår tid. Presbytern som genomförde dopet berättar:

”Vi måste då anlita det yttersta medel, som stod oss till buds. Vi förde henne med ömt våld till dopfunten, och ceremonien tog sin början. Hon bad och klagade i sin blindhet, men vi bemannade oss däremot, och när hon började ropa högt om hjälp, måste vi tysta henne med en duk, som stoppades i hennes mun.”

Den grymma scenen leder till tanken till de stackars jesidiska flickornas öde i Irak, vilka förslavas och våldtas och tvångskonverteras till islam.

Rydberg gör en något skev jämförelse mellan det reaktionära och det ”orientaliska” och det progressiva och det ”västerländska”. Kristendomen, en ”orientalisk” religion för alltså reaktionen med sig till det progressiva Hellas. Den ”mörka medeltiden” blir så orientalisk, medan renässansen och upplysningen återupplivar det västerländska.

”Finns ej två grundtyper, till vilka alla mänskliga varelser kunna hänföras – en orientalisk och en västerländsk?” frågar Rydberg retoriskt. ”Individerna av den orientaliska typen känna sig naturligt dragna till det reaktionära lägret, den tillbakaskådande världsåsikten, vars paradis blomstrade vid människosläktets vagga; de av den hellenisk-västerländska typen välja lika ovillkorligt det progressiva lägret, den framåtskådande världsåsikten, vars paradis är ett tillkommande Guds rike, för vilket civilisationen skall röja rent.”

Men vad är egentligen meningen med dessa etniska termer när det är egentligen är mentaliteter han talar om? Han medger ju att man som oriental kan vara västerlänning, det vill säga progressiv, och att man som västerlänning kan vara oriental, det vill säga reaktionär. Han räknar till exempel jesuiterna till den ”orientaliska typen”.

Det rör sig alltså om psykologiska typer eller mentaliteter, inte om rastyper. Han tillstår vidare: ”Men orientaler födas icke blott vid Ganges, utan även vid Seine och Mälaren.” Den etniska färgningen känns ganska överflödig, även om det är sant att den progressiva mentaliteten framför allt präglat Västerlandet.

Julianus AvfällingenRydberg framställer Julianus Avfällingen (331-363) som en upplyst furste, som förespråkar tolerans och trosfrihet, i motsats till den reaktionäre Konstantinus, som styrde genom prästvälde. Julianus är därtill lärjunge till filosofen Krysanteus.

”Han har offentligt avsagt sig kristendomen. Den säd, Krysanteus sådde, har skjutit upp i dagen. Kriget står mellan den antika bildningen och kristendomen.”

De kristna fanatikerna i romanen, som förstör antika tempel, ”djävlanästen” och krossar bildstoder, påminner om de puritanska och ikonoklastiska muslimer i vår tid, de så kallade salafiterna, som river gamla gravar i Timbuktu, spränger Buddhastatyer i Afghanistan och krossar Assyriens bevingade tjurar med slägga.

Författaren förklarar i förordet att reaktionen karakteriseras av ”from undergivenhet” medan progressionen, i detta fall hellenismens idéer, vill göra människan ”myndig”. Denna ”hellenism” ser han som drivkraften i den franska revolutionen. Människan vågar lita på sitt eget förnuft i stället för att bara underordna sig auktoriteter. Hon värdesätter också livet i den här världen – hälsa och skönhet – i stället för att späka sig i hopp om belöning efter döden.

Reformera islamDen islamkritiska författaren Ayaan Hirsi Ali, som utan tvekan är mer ”hellen” än ”oriental” i Rydbergs mening, fastän hon kommer från Somalia, lägger i sin bok Reformera islam (2015) ett program för vad som behöver göras för att islam ska kunna göra upp med sina våldsamma och intoleranta drag och bli en modern religion. Ett av hindren menar Hirsi Ali är just fixeringen vid livet efter döden istället för livet före döden. Koranen framställer jordelivet som övergående och enbart betydelsefullt som anhalt till nästa som är det eviga och verkliga livet. Detta kan leda till bristande engagemang i här:et och nu:et och kan enligt Hirsi Ali vara en delförklaring till varför muslimer är underrepresenterade i vetenskapens och teknologins framkant.

”Den hellenisk-västerländska världsåskådningen är således utvecklingens. Från det minnesvärda 1789, då hellenismen framträdde öppet på arenan, föres kampen å ömse sidor fullt medvetet om avsikterna och målet. Reaktionen vill lyckliggöra människosläktet genom att återföra det till en omyndig barndom. Hellenismen vill göra släktet myndigt, emedan detta är deras bestämmelse, och han ser dess sanna lycka i intet annat än uppfyllandet av denna bestämmelse.”

Romanen slutar med ett hoppingivande löfte om att progressionen kommer att segra över reaktionen, upplysningen över mörkret.

”Några få år efter Krysanteus död rullade folkvandringens böljor redan över romerska riket, och barbarernas härar stodo utanför Atens och Roms portar. Medeltidens tusenåriga natt föll över världen. En ny dag har kommit. Antiken och kristendomen genomtränga varandra. Deras sanningar skola förmälas till ett harmoniskt helt, och den sak, för vilken den siste atenaren stred förtvivlans strid – den politiska, religiösa och vetenskapliga frihetens sak – kämpar ännu, men icke längre förtvivlat, utan med segervisshet.”

Se där något att tänka på i decembermörket! Kanske kan man tänka sig den strålande Betlehemsstjärnan som en bild för upplysningens ljus? Jag är hoppfull om att islam kommer att genomgå en reformation. Helt enkelt eftersom det inte finns något alternativ. Dock är jag skeptisk till att det skulle ske under min livstid då de reaktionära krafterna som verkar inom islamvärlden är oerhört starka och sitter djupt i både samhällena och i människorna.

Dore, Betlehems stjärnaI sin bok Reformera islam (2015) lyfter Ayaan Hirsi Ali fram några muslimska tänkare, som liksom Teodoros i Rydbergs roman, står för en frisinnad och tolerant tolkning av religionen. Än så länge är de få och svaga. Dessutom är islam väldigt annorlunda än kristendomen. Medan Rydberg kunde förespråka reformer under mottot ”gå tillbaka till Jesus” kan inte muslimer på samma sätt ”gå tillbaka till Muhammed” då en stor del av de problem som präglar islams anpassning till moderniteten kommer just från Muhammeds exempel och inte från några ”präster” som förvanskat hans budskap.

Läs den här artikeln på bloggen Det Goda Samhället här

Stöd min verksamhet genom att swisha till 0760078008
Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s