Professor Frans blir serie!

Professor FransFörra året gav jag ut en detektivnovell om Frans Stenberg, professor i egyptologi, och hans sidekick, Star Wars-nörden Henning, som löste en mordgåta i Uppsala. Jag kallade det för ”upsaliensisk pulp fiction” och såg det som en chans att få utlopp för min kärlek till idolerna H. P. Lovecraft och Arthur Conan Doyle och lärdomsstaden Uppsala. Jag tänkte mig ett Cthulhu by gaslight i de akademiska kvarteren runt Gustvianum där Frans har sitt kontor. Novellen, som fick heta Professor Frans Stenberg och det stulna gudahuvudet, hade ett supersnyggt omslag av serietecknaren Olov Redmalm och var från början tänkt att bli en serietidning. Nu blir den tanken verklighet! Jag samarbetar med serietecknaren Rickard Fornstedt, även han bosatt i Uppsala. Jag älskar hans stil! Kolla på bilden! HRasmus Kaj om professor Fransan uppmärksammades 2013 för sitt fanzine Palmeaffären.se som fick Arbetarbladets kulturstipendium och seriefrämjandets hedersomnämnande. Titeln på vår grej är inte bestämd ännu. Jag kan dock avslöja att äventyret innehåller en konspiration, en hemlig kult, en svartkonstbok och en galen ufolog. Serien kommer ut på Aguéli förlag. Det går att förbeställa den redan nu. Den kostar 100 kr. Betala 100 kr + 14 kr porto till bankkonto 8381-6 403 153 111-6 (Swedbank) eller swisha till mobilnr 0760078008. Ange namn och adress.

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

Jag är Daredevil

Sebastian Dungeon MasterMitt nyårslöfte var att jag skulle försöka spela mera rollspel under 2015. Det har jag gjort, även om jag inte bloggar om allting. Jag deltar i en Dungeons & Dragons-kampanj (D&D) med Dungeon Master (DM) Sebastian Eurén (den coola killen på bilden). En kampanj är en serie sammanhängande äventyr. Men vad är ett rollspel? Det går ut på att man sitter runt ett bord och låtsas att man är hjältar i en fantasivärld. När man försöker sig på att göra något utöver det vanliga slår man en eller flera tärningar för att se om man lyckas. Träffar du trollet med din pil? Nej, du slog för lågt. Spelledaren eller The Dungeon Master (DM) berättar historien. Vill man få ett hum om hur det går till kan man titta på det här avsnittet av teveserien Big Bang Theory där nördgenierna spelar just D&D. Jag upptäckte rollspel på 80-talet med svenska spel som Drakar och Demoner och Mutant. Ikväll äventyrade vi dock inte i någon fantasymiljö utan i en modern storstad i USA. Vi spelade MARVEL Heroic Roleplaying. Jag var Daredevil! Den blinde advokaten Matt Murdock med supersinnena. Efter en fika med den grävande journalisten Ben Urich där vi pratat om de skumma tornen i Seattle som byggts för att skydda USA mot en invasion från rymden hoppar jag in i en taxi med fotografen Peter Parker. Vi har en hel del att undersöka. Regeringen håller på med mörkläggning. En mutant är på rymmen och jagas av CIA. Kan vi hitta den först?

MARVEL-rollspeletNi anar säkert att jag var ett stort Daredevil-fan back in the days. Jag läste Frank Miller i svensk översättning. Därför blev jag överlycklig när Netflix sände den nya teveserien. Jag såg alla 13 avsnitt i ett svep och kunde konstatera att de levde upp till mina förväntningar. Dessutom erbjöd den en orgie i nostalgi och fick mig att plocka fram mina gamla nötta tidningar. Alla dissar filmen med Ben Affleck från 2003. Jag tyckte faktiskt om den också. Särskilt att Kingpin var en gigant, nästan som i serietidningen. Han har för normal storlek i den nya. Igår skrev Fredrik Virtanen i Aftonbladet att Daredevil är en sån sopa. Det är Virtanen som är en sopa.

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Nördig humor. Diktsamlingen Natt öfver Upsala receneras i Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen recenserar NattMin nya diktsamling Natt öfver Upsala har fått en ännu positiv recension! Denna gång i Tidningen Kulturen (21/4 2015). Recensenten Calle Flognman uppskattar särskilt inslagen av ”befriande nördig humor”:

Gränslandet mellan prosa och poesi är ett grönskande landskap och kanske skillnaderna egentligen är ganska oväsentliga. Mohamed Omars nya diktsamling Natt öfver Upsala består av fyra novelliknande texter som alla utspelar sig i Uppsala. Dikterna rör sig kring teman som närvaro och frånvaro, berättelse och verklighet, engagemang och dagdrömmeri.

Omar skriver med säker hand och lågmäld ton fram samtal med sina vänner om gångna tider och nya. Vad som gjorts i skymundan av de stora händelserna och vad som kan göras idag. Det är roande, fjäderlätt radbruten och ordrik prosapoesi med en befriande nördig humor som tilltalar mig, långt från konceptpoesi och ordljudsdriven skrift som i sig har en helt annan attraktionskraft. Omar blandar i Natt öfver Upsala eskapism med konkreta detaljer som fäster berättandet i nutid. Men allvaret är också där:

”Min vän Ashkan är entusiastisk inför idén om en islamisk,
kontrahegemonisk rörelse,
och påpekar att karmat låter väldigt likt kamrat.
När vi stod utanför Saudiarabiens ambassad
den där regniga dagen i mars 2012,
höjde en av kamraterna en knuten näve.
Han intog samma hållning
som den där unge mannen i filmen Saló,
som höjer en knuten näve
sekunderna innan han blir skjuten.
En helt irrationell impuls fick mig att blunda
och tänka: nu kommer skottet.
Men det kom inget.
Han stod kvar.”

uppsalacoverDe ordrika texterna berör förra sekelskiftets antropologiska forskning, Pasolini, steampunk och wahhabism, ibland avhandlat på en promenad genom stan eller på ett café. Och vem kan inte bli nyfiken av titeln på den avslutande texten: ”Finn Malmgren vid vansinnets berg”. Perspektiven som ges kommer nästan uteslutande från män. Det är tyvärr något som jag tror kan vara intressedödande för många läsare. Inspirationen från Jesper Svenbro är påtaglig; det som är nära tillhands friktionslöst uppblandat med boklärdskap. Sämre förebilder kan man ha. Omar kultiverar sin stil från sin förra samling Skymning öfver Upsala, blandar in ett stänk fantasykänsla och är betydligt mer politisk i denna bok, utan att för den skull bli slagordsgapig eller kränkt-anklagande. Nej, snarare för han fram en ovanligt konstruktiv och gladlynt politisk kritik. Det är en fröjd att läsa Natt öfver Upsala och jag ser redan fram emot Mohamed Omars nästa.

Läs recensionen i Tidningen Kulturen här

Diktsamlingen Natt öfver Upsala består av fyra långa, novellaktiga prosadikter, vilka undersöker teman som dröm och verklighet, sanning och lögn, jagets flyktighet och sorgen över tidens gång och minnenas försvinnande. Köp den genom att betala 150 kr och 28 kr för porto till bankkonto 8381-6 403 153 111-6 (Swedbank). Ange namn och adress. Du kan också betala med Swish. Mitt mobilnr är 0760078008.

Läs mer om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Uppfinningsrik och berörande. Min diktsamling Natt öfver Upsala recenseras i Svenska Dagbladet

Natt i SvenskanI dagens Svenska Dagbladet (18/4 2015) får min senaste diktsamling Natt öfver Upsala en mycket bra recension, därtill, och det gör mig ännu lyckligare, av en poet och prosaförfattare som jag har enorm respekt för – Kristoffer Leandoer, som jag brukar kalla Sveriges Neil Gaiman. Porträttfotot togs av Björn Lindström, en kompis som jag lärt känna i Uppsalas lovecraftianska- och sf-fandomitiska kretsar. Jag står och lutar mig mot en pelare i kvarteret Kamphavet bakom universitetshuset.

Leandoer har helt förstått vad jag har försökt göra. Det gläder mig att diktsamlingen beskrivs som gränsöverskridande, uppfinningsrik och berörande. Jag hade inte kunnat få en mer initierad och kunnig recensent. Han tar också upp hur omslaget av Peter Bergting hänger ihop med innehållet: ”Att omslaget är gjort av svensk fantasys kanske mest namnkunniga illustratörer Peter Bergting imponerar ju väldeliga på oss habituéer på sf-bokhandeln i Gamla stan, men jag känner ärligt talat inte till så många andra poesiläsare som är det.”

”Steampunk”, skriver Leandoer vidare, definieras som att föreställa sig framtiden som den såg ut förut, att upprätta nya och meningsfulla samband i det förflutna, och det är exakt vad Omar försöker göra – berättelsen om ballongflygaren Finn Malmgren är ren steampunk.”

Läs recensionen i Svenska Dagbladet här

Peter Bergting om  recensionenDiktsamlingen Natt öfver Upsala består av fyra långa, novellaktiga prosadikter, vilka undersöker teman som dröm och verklighet, sanning och lögn, jagets flyktighet och sorgen över tidens gång och minnenas försvinnande. Köp den genom att betala 150 kr och 28 kr för porto till bankkonto 8381-6 403 153 111-6 (Swedbank). Ange namn och adress. Du kan också betala med Swish. Mitt mobilnr är 0760078008.

Läs mer om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Lovecraft möter Eliot. Ny recension av min diktsamling Natt öfver Upsala

Bokbocken recenserar NattFörfattaren och bokbloggaren Christian Gripenvik har på bloggen Bokbocken recenserat min senaste diktsamling Natt öfver Upsala (Aguéli förlag 2015). Den får blandad men sammantaget fin och förmånlig kritik och beskrivs som ett möte mellan poeten T. S. Eliot och pulpförfattaren H. P. Lovecraft. De två möttes faktiskt i verkligheten! I februari 1933 lyssnade Lovecraft när Eliot läste dikter på Brown University i Providence. Så här skriver Gripenvik:

Mohamed Omar är den uppburne poeten som blev islamist (och inte så uppburen), för att sedan kasta sig ur den strama religionens grepp och landa i fantastiken. Nu har han gett ut prosadiktsamlingen Natt öfver Upsala, delvis med inspiration från Lovecraft. Jag rekommenderar den!

Samlingen består av fyra längre diktnoveller, där den första, ”Svenska institutet för missionsforskning” är den mest självbiografiska. Omar ryggar inte för att driva med de pretentioner som är rätt så vanliga bland unga författare (inklusive undertecknad) i formuleringar som: ”Han ville läsa författare som tagit sitt liv./De måste vara på riktigt, tänkte han.”

Omar väver ihop sina minnen och egna erfarenheter av Afrika med berättelser om Livingstone och Stanley och svenska missionärer som verkade under 1800-talet. Det är en tjusig komposition, särskilt vid andra läsningen när kopplingen till de senare dikterna blir uppenbar.

PasoliniHär finns också en bitsk religionskritik. En av missionärerna ser de många skilda språken som en förbannelse som drabbat mänskligheten och som missionen är till för att besegra. Men i diktens slutrader påminner Omar oss om att språken snarare har stora likheter, som ordet för ”pappa”. Religionskritiken fortsätter i den andra dikten, ”Pasolini kom aldrig till Uppsala”, där anklagelsen mot de mest rabiata troende, ”de rena”, är rättfram och tydlig. Omar har också etablerat sig som en välformulerad och insiktsfull kritiker av radikal islam, bland annat salafismen, men i förlängningen egentligen all form av dogmatisk tro. I dikten levererar Omar en bredsida i den där kondenserade formen: ”De ortodoxa teologerna har förklarat/varför Satan ska hållas för fiende: han tänkte.”

En bärande tråd i Pasolini-dikten är annars just berättarens kärlek till Pasolini, som är så stor att den resulterar i detaljerad beskrivning av två filmer som Pasolini aldrig gjorde! Är man Pasolini-kännare reagerar man naturligtvis genast, men för mig blev det en fyndig överraskning.

Lovecraft3Samlingens två sista dikter, ”Jag hittar inte den Hängde” och ”Finn Malmgren vid Vansinnets berg”, är de som bär tydligast spår av pulpgiganten Lovecraft. Här skildras studenten Johan von Eulers undergång i skärningspunkten mellan dröm och vansinne och den svenske upptäcktsresanden Finn Malmgrens död under en expedition i arktis – blev han månne uppäten av de andra expeditionsmedlemmarna? Precis som i Pasolini-dikten skevar verkligheten och dikten ihop; berättaren är övertygad om att Finn Malmgren (som avled i samband med luftskeppet Italias krasch i Arktis 1928; en händelse som också indirekt kostade Roald Amundsen livet) är inspirationskällan till Lovecrafts At the Mountains of Madness, som han inte har läst på länge, och blir skakad när han inser att han minns Lovecrafts berättelse fel. Det är en fyndig gestaltning av hur myter uppstår och verkligheten förvrängs när den ska processas av våra ofullkomliga hjärnor

Det märks att Mohamed Omar har varit med ett tag för han rör sig lika hemtamt i pulpen som i den oväntade formen och det exakta, fantasifulla språket. Även om enstaka meningar kunde ha strukits – vi behöver till exempel inte få veta att Johan von Euler kallades Fnojan för att det lät som ”fånig”, det hörs liksom på själva ordet – är det överlag stramt och väl formulerat, utan de onödiga textsjok som så ofta tynger genrelitteraturen. Kanske är det ett resultat av formvalet? Det tål i så fall att fundera över.

uppsalacoverNatt öfver Upsala är helt enkelt en häftig bok. Den är modig, eftersom Omar tacklar ett delvis Lovecraft-inspirerat material i diktform, vilket väldigt få skulle våga göra inför dagens kickjagande publik med gnistkort uppmärksamhet. Istället för en övergödd romanserie med fokus på spektakulära (och helt onödiga) vändningar och effektsökeri väljer Omar att gå sin egen väg och resultatet blir en bok som måste sägas vara tämligen unik i den svenska litteraturen, med ena foten i det höglitterära och den andra i pulptraditionen. Det är en ambition som jag anser är ett måste för att ta den svenska litteraturen ur det skyttegravskrig som verkar råda mellan det höglitterära och det underhållande. De tu måste mötas, annars kommer vi inte vidare!

Läs Christian Gripenviks recension på bloggen Bokbocken här

Diktsamlingen Natt öfver Upsala består alltså av fyra långa, novellaktiga prosadikter, vilka undersöker teman som dröm och verklighet, sanning och lögn, jagets flyktighet och sorgen över tidens gång och minnenas försvinnande. Köp den genom att betala 150 kr och 28 kr för porto till bankkonto 8381-6 403 153 111-6 (Swedbank). Ange namn och adress. Du kan också betala med Swish. Mitt mobilnr är 0760078008.

Läs mer om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Jag möter Mirelle Eriksson som har gjort en serie om Gamla Uppsala tempel

Omar och Mirelle 2015Det är söndag den 12 april och jag är på seriemässan Uppsala Comix. Årets programblad innehåller den fåordiga och drömska serien Blot av Mirelle Eriksson. Den skildrar ett offer vid Gamla Uppsala tempel under förkristen tid. Som ”Skalden” i Strindbergs Uppsalanovell ”Skalden och poeten” hade Mirelle gått promenader vid gravhögarna i Gamla Uppsala för att ”ta stämning” och ”ropa upp kämpaskuggorna ur högarna”. Det här är guld för en Uppsalaromantiker som jag själv.

Förra året intervjuade jag serieskaparen Olov Redmalm, som hade gjort en upsaliensisk cyberpunkserie, Red Laser Day, för Uppsala Comix 2014:ns programblad. Han och Mirelle känner varandra och har tillsammans gjort den postapokalyptiska serien Wayfar, som de fick Uppsala kommuns kulturstipendium för. Mirelle är 25 år och kommer från Tierp. Hon är intresserad av både historia och ockultism, vilket märks i Blot.

”Min serie”, berättar Mirelle, ”utspelar sig i Gamla Uppsala runt 1000-talet, när kristendomen introduceras i Sverige. Fokus i berättelsen är den fornnordiska mystiken, och det är en övernaturlig tolkning av de religiösa aktiviteterna kring Gamla Uppsala tempel. Jag har bland annat tagit inspiration från tidigare tolkningar av platsen, så som Carl Larssons Midvinterblot, samt olika litografier och träsnitt från 1800-talet.”

Jag undrar hur Mirelle ser på Uppsala som seriestad. Hon menar att Uppsala har många duktiga serietecknare och att de uppmärksammas bra. ”Men det saknas en samlingsplats”, säger hon, ”även om Uppsala Comix är en bra sådan så sker den enbart en gång per år. Ett kulturhus för serietecknare och andra kulturutövare skulle inte vara helt malplacerat i Uppsala.”

Blot av Mirelle ErikssonUppsala är en stad med lång historia som fascinerat många poeter, författare och konstnärer. ”Jag gillar Uppsalas lite storslagna och mystiska platser”, säger Mirelle, ”så som Domkyrkan, Gustavianum, och framförallt Kungshögarna och Gamla Uppsala, vilket kanske inte är så förvånande. Och jag gillar de uppländska skogarna.”

Nuförtiden publiceras en hel del serier på Internet istället för på papper. Mirelle och Olovs serie Wayfar till exempel kom först ut på nätet. ”Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med publicering på nätet respektive papper?” frågar jag.

”Fördelen med att ha den publicerad på nätet är att den kan lätt spridas och man har en lättillgänglig portfolio. Man kan tänka sig att det borde vara en nackdel att den finns att läsa gratis, varför ska den då köpas? Men jag tror att det ökar försäljningen, man vill stödja något man tycker är bra. Jag upplever att folk gillar att ha en fysisk utgåva av ett verk, men samtidigt är det dyrt att trycka och ge ut själv.”

Nu arbetar Mirelle Eriksson med en serie som utspelar sig i Inkariket i Sydamerika. Så även där kommer vi att få läsa om blot eller offer. Människooffer, konstaterar vi båda, är lika fascinerande som skrämmande.

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Expressen jämför mig med Ken Ring

Kulturen kryper till korsetI en kulturartikel inför påsken jämför Expressen (1/4 2015) mig med Ken Ring. Både jag och Ken har en förälder från Kenya. Min adoptivfar som jag växt upp med är kenyan. Min biologiske far var dock iranier – han har gått bort. Jag har skrivit en dikt om min pappa, ”Min pappa, kung Lear”. Man kan lyssna på dikten här. Men det var inte därför jag blev jämförd med Ken och fyra andra svenska kulturpersonligheter. De andra är Ola Salo, Sissela Kyle, Måns Zelmerlöw och Kristian Lundberg. Det handlar istället om att vi alla har bett om ursäkt för gångna synder och ”krupit till korset”:

Vi har helt enkelt ett debattklimat där det minst opportuna man kan göra är att erkänna fel. Detta gäller inte minst kultursfären, där ”kompromisslös” och är bland det finaste man kan vara. Den som pudlar, viker ner sig, vädjar om förlåtelse, är ynklig, feg och per definition en dålig konstnär. Ändå händer det ibland att kulturmänniskor kryper till korset. Expressen kultur firar påsken med att lista sex minnesvärda – men sällsynta – fall av ödmjukhet.

Läs hela artikeln i Expressen här

Läs mer om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter