Vem är Steampunk-Aguéli?

Antikalifen läser stor bok 3På en steampunkkväll på The English Bookshop i Uppsala för ungefär ett år sedan den 13 mars 2014 talade fysikdoktorn Anna Davour, en av de främsta kännarna av steampunkkulturen i Sverige. Hon inledde med att försöka definiera steampunk, vilket inte var helt enkelt. Den vanliga definitionen förklarade hon är ”victorian science fiction”, men den är alldeles för snäv. Anna föredrog en deskriptiv framför en normativ definition, det vill säga en beskrivning över det som faktiskt finns i stället för ett recept för vad det borde vara. Hon citerade den kanadensiske litteraturvetaren Mike Perschon, som doktorerade med avhandlingen The Steampunk Aesthetic: Technofantasies in a Neo-Victorian Retrofuture, i vilken han hävdar att steampunk är ett estetiskt program som rymmer tre huvudelement, nämligen teknofantasy, neoviktorianism och retrofuturism. Anna sammanfattade steampunk med sentensen ”att föreställa sig framtiden som man föreställer sig att 1800-talets människor föreställde sig den”.

Den kvällen fick jag också veta att det i USA finns en steampunkare som uppträder i skepnaden av en återuppstånden eller reinkarnerad Emma Goldman (1869-1940). Hon heter Miriam Rosenberg Roček, alias ”Steampunk Emma Goldman”. I många år har jag varit sysselsatt med en annan anarkist från perioden, den svenske målaren Ivan Aguéli (1869-1917). Jag har skrivit artiklar och blogginlägg och hållit föredrag. Aguéli var minst lika punkig som Goldman. Jag tänkte: varför inte göra en Steampunk-Aguéli?

Steampunk Emma GoldmanEmma Goldman och Ivan Aguéli levde under ungefär samma tid – de är födda samma år! – och båda var utopiska visionärer med anarkistiska böjelser. De var också olika: Goldman var ateist, Aguéli var mystiker och esoteriker. Han höll på med swedenborgianism, teosofi och sufism, islamisk mystik.

Miriam Rosenberg Ročeks utstyrsel var inte så avancerad, egentligen bara en 1800-talsaktig kjol, blues och frisyr. För mig kunde det kanske räcka med en fez för att förvandlas till mitt steampunk-alter-ego. Jag hade två fezer hemma på hatthyllan som jag köpt under ett besök i Konstantinopel (notera att jag skriver Konstantinopel, inte Istanbul). Konsthistorikern Axel Gauffin, meddelar i sin stora monografi Ivan Aguéli. Människan, mystikern, målaren (1940-41):

”Redan genom sitt yttre, den röda fezen och den vida slängkappan, stack han av mot sin omgivning, ej minst när han valt sin älsklingsställning, sittande på golvet med korslagda ben.”

cropped-swedenborgs-grav.jpgJag prövade min fez, uttalade den magiska formeln abrahadabra*, tittade mig i spegeln och var nöjd med resultatet. Vad skulle Aguéli göra om han kom farande i en tidsmaskin och landade i vår tids Upsala? Han skulle förmodligen först söka sig till någon ännu igenkännlig miljö i de akademiska kvarteren kring Domkyrkan. Jag, som nu var Steampunk-Aguéli, begav mig av. Framme på Domkyrkoplan kom jag på att jag ju måste besöka Swedenborgskoret och ”den andlige Columbus” sarkofag. Araberna har sin profet, och svenskarna har sin. I sitt förra liv beskrev Aguéli sig själv som ”swedenborgiansk anarkist”. Sarkofagen kom hit 1908 hade inte funnits där när Aguéli var i Uppsala våren 1897. Eftersom Aguéli var sufi, muslimsk mystiker, och en viktig del av sufismen är gravdyrkan, gick jag in till koret, lade mina händer på bröstet och bugade mig inför mästaren i ett tillstånd av adoratio.

Man kan förmoda att Aguéli med uttrycket ”swedenborgiansk anarkist” knöt an till den politiska swedenborgianismen på 1700-talet; en antiklerikal, liberal och utopistisk ideologi. Den finländske alkemisten August Nordenskiöld (1754-1792), en av de ledande gestalterna i denna rörelse, avled under en expedition till Sierra Leone på Afrikas västkust. Där ville han upprätta ett idealsamhälle.

Swedenborgs flygplanSwedenborg hade flera tilltalande steampunkiga drag. Han var visserligen en profet och en ”andlig Columbus” som utforskade andliga världar – han samtalade bland annat med Muhammed – men han var också en vetenskapsman och uppfinnare, och skådade som sådan in i den jordiska framtidens värld. Många av hans idéer var banbrytande och ”före sin tid”. I sina uppsatser beskrev han bland annat en u-båt, en elddriven maskin som kunde användas inom gruvnäringen, ett automatvapen, en vakuumsug och ett universalmusikinstrument. Han ritade också ett utkast till ett flygplan, ”En machine att flyga i wädret” som publicerades år 1716. Swedenborgs flygmaskin hade ett fast ovalt plan med ett sittrum under. Vid sittrummet fanns även en propellerliknande konstruktion som skulle driva farkosten framåt. I svensk steampunkkultur borde sådana maskiner ersätta de vanliga zeppelinarna. Föreställ er swedenborgianska flygmaskiner som bär kolonister till Venus och Mars för att bygga utopiska samhällen!

AgueliMen räcker det med bara en fez? Jag hade en silverring med en röd sten med vilken jag kunde behärska djinner. Hm… jag kunde också skaffa en flygande matta. Steampunk Emma Goldman hade faktiskt inte bara en 1800-talsaktig kjol. Hon hade också någon slags armbandsapparat, en tidsmaskin i litet format. Jag borde också ha en högteknologisk mojäng, något som kunde uppfylla teknofantasybiten i Mike Perschons definition av steampunk. Jag vet, en ångdriven, flygande moské! Kapten Nemo hade sin ubåt, Steampunk-Aguéli har sin moské bland molnen. Eftersom jag liksom den historiske Aguéli är arabofil har jag ett bibliotek fullt av arabiska magiböcker, varav den främste, grimoirernas grimoire självklart är Necronomicon eller Al-Azif, den galne arabens bok! Fördelen med denna mojäng var den var så stor och komplicerad att den inte skulle gå att bygga, bara att fantisera, skriva och prata om.

Som i en LovecraftbokVad är en sufi? I korthet betyder det en muslimsk mystiker. De flesta sufier håller sig till buden och är fromma på det traditionella sättet. Men det har funnits och finns också sufier som är fritänkare. I Rudyard Kiplings roman Kim (1901) förekommer en karaktär, hästhandlaren Mahbub Ali, som säger till själv: ”Det måste vara sant som Tirahprästen sa då jag tog hans kusins hustru, att jag är en sufi (fritänkare), för här sitter jag och fördjupar mig i de mest blasfemiska tankar …” Det var alltså så Kipling tolkade ordet – en sufi var en fritänkare. Den galne araben Abdul Alhazred, en karaktär skapad av H. P. Lovecraft, skulle kunna tolkas som en sufi. Det minsta man kan säga om honom är att han fördjupade sig i blasfemiska tankar. Han var på 700-talet en poet från Sanaa i Jemen som utforskade Babylons och Memfis’ underjordiska hemligheter och tillbringade tio år ensam i Arabiens sydliga öken – som anses befolkad av tjutande demoner.

Sommaren 1917 befinner sig Aguéli i Spanien. Han har utvisats ur Egypten, misstänkt för subversiv politisk verksamhet. Han skriver till en vän, skulptören Knut Åkerberg, som sänt honom en slant.

”Avgudar Spanien. Trivs bättre här än annorstädes i Europa. Då o. då längtar jag till orienten förstås. Det där märkvärdiga opium med mosquéer o. gamla arabiska handskrifter göra en omöjlig för västerlandet.”

Vilka gamla arabiska handskrifter? Jag vill gärna tro att det rör sig om magi. Det här citatet passar alldeles utmärkt när jag skapar Steampunk-Aguélis bakgrundshistoria. Det är klart att det är den galne arabens skrifter!

Aguéli och EmmaEn höjdpunkt i Steampunk-Aguélis korta liv var när han fick träffa sin förebild, Steampunk Emma Goldman, på steampunkfestivalen i Gävle sommaren 2014. Den verklige Goldman träffade aldrig den verklige Aguéli, men nu hade de fått ett nytt liv och en ny chans! Jag intervjuade henne på en av scenerna. Miriam berättade att hon identifierar sig med sin roll, ja, hon håller med Emma om det mesta, men inte allt. Så är det med mig också. Jag känner att jag har ganska mycket gemensamt med den verklige Ivan Aguéli, men långt ifrån allt. Jag tror att det är möjligt att spela en karaktär som är helt olik en själv, men jag skulle inte vilja göra det. Jag ser mitt alter ego som en förlängning av mitt ego, ett andra jag helt enkelt, inte ett anti ego.

Hur såg Abdul Alhazred ut? Ingen vet säkert. Frågar du mig så tror jag att han påminde ganska mycket om den egyptiske magikern Ardath Bey, som spelas av Boris Karloff i filmen The Mummy (1932). Han bär för övrigt fez. Se ett klipp här. Året innan gjorde Karloff Frankensteins monster. Men det fanns inga fezer på 700-talet, säger du? Detta är fantasy. Det har heller inte funnits någon Abdul Alhazred!

*Den brittiske magikern Aleister Crowley föredrag abrahadabra framför abrakadabra.

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

En reaktion på ”Vem är Steampunk-Aguéli?

  1. Pingback: Möt Samuel Varg – steampunkare och magiker | Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s