Drakar och Demoner, Dungeons & Dragons och något om 80-talet

Drakar och DemonerI juletider blir jag sentimental och tänker tillbaka på min barndoms jular. Mellan 1985 och 1990 handlade en stor del av julens magi om rollspel. Det var lådorna från Äventyrsspel med Drakar och Demoner, Chock och Mutant. Men även Samuraj, Stjärnornas krig och Sagan om ringen. Rollspel var stort då. Till och med Elliot, pojken i filmen E. T. (1982), spelar Dungeons & Dragons. Titta här!

Var mina lådor har tagit vägen vet jag inte. De som inte försvann i flyttar har jag nog sålt. Jag var i stort sett borta från rollspelsvärlden från 1989-90 fram tills för några år sedan. I ögonvrån skymtade jag visserligen kampanjmodulen Ereb Altor (1989) och skräckrollspelet Kult (1991), men det var inget jag spelade. Då hade ”coolare” intressen tagit över, som alkohol och rökning, kläder och musik.

På 1980-talet fanns inte Internet. Det gick inte att hitta likasinnade på forum och på Facebook. Man spelade med sina klasskamrater, grannar och syskon. Jag spelade mest med en klasskamrat och några från parallellklassen. Vi höll till hemma hos varandra eller i tvättstugan. En gång svarade jag på en annons i tidningen Sinkadus. Det var två bröder som sökte spelkamrater. Men det var enda gången jag nådde utanför den egna, omedelbara och ”naturliga” kretsen. Det är svårt för oss idag att föreställa sig hur isolerade människor var före Internet.

Den senaste tiden har jag börjat återuppta rollspelandet. På juldagen skrev jag ut Drakar och Demoner, den svarta lådan från 1984, från Riot Minds hemsida. Det var den versionen vi spelade back in the days. Jag skrev också ut Anders Fagers äventyr Spindelkonungens pyramid. Sedan satt jag och spelade med mina barn några timmar. Idag vet jag att det var Anders Fager som skrev äventyret. Det visste jag inte då. Då var rollspelskonstruktörerna och illustratörerna mera som skimrande, gudalika väsen. Vissa var visserligen namn, men inte mer än så. Inga ansikten. Man kunde inte googla upp dem. De hade inga e-postadresser, hemsidor och bloggar. De fanns inte på Facebook och Twitter. De var, ja, gudar.

D&D, röda lådanEn annan låda som jag köpte var Dungeons & Dragons i svensk översättning, som kom 1986. Den röda lådan med en illustration av Larry Elmore på locket. Jag kunde sitta i timmar och bara bläddra i böckerna, betrakta bilderna och drömma. Jag visste inte att illustratören hette Larry Elmore. För mig var han lika magisk och fantastisk och namnlös som draken han hade tecknet. Idag kan jag se detta och andra verk på Internet och lära mig om hans liv och vad andra tycker om hans verk. Jag visste inte heller att konstruktören av D&D Basic Set, den röda lådan, hette Frank Mentzer. Idag är han och jag vänner på Facebook och samtalar i chatten.

Gord den listigeI år (2014) utkom den efterlängtade femte utgåvan av D&D. Jag och mina pojkar har börjat spela det. Vår engagerade spelledare eller Dungeon Master (DM) heter Sebastian Eurén, och han har konstruerat en egen värld som heter Rimnir. De senaste speltillfällena har vi hållit till i festsalen på Uplands nation. Som en hyllning till en av min barndoms hjältar, Gord den listige, har jag kallat min karaktär Gord. Jag är en tjuv med kontakter i under världen och min livsåskådning eller alignment är Chaotic Neutral. Författaren till de pulpiga sword and sorcery-berättelserna om Gord den listige var en viss Gary Gygax, D&D:s skapare. Som liten såg jag hans namn på böcker och rollspel utan att veta vem det var. Gygax lät som galax. Han var stor som en galax. Han var fjärran som en galax. Böckerna gavs ut av Äventyrsspel i den så kallade Drakar och Demoner-serien. De gav också ut berättelserna om Conan och Elric.

Dungeon Masters GuideI en källare på Skolgatan 13 låg Hobbyspel i Uppsala. Det var en helig plats för mig när jag gick på mellanstadiet 1986-1989. Jag minns ensliga vandringar från Kvarngärdet där vi bodde till kvarteret kring Katedralskolan. Det var alltid mer eller mindre dunkelt i lokalen och att gå ner där var som att gå in i min morbror trollkarlens garderob. Det allra heligaste utgjordes av en låda med Advanced Dungeons & Dragons böcker, regler och äventyr. Spelledarens bok, Dungeon Master’s Guide, 1983 års utgåva, hade ett omslag av Jeff Easley som föreställde en skrämmande man i en grön kåpa som öppnar en stor port. Porten till äventyret.

Strax före jul läste jag David Ewalts bok Of Dice and Men: The Story of Dungeons & Dragons and The People Who Play It (2013). Den är ganska bra trots sin ytlighet – den vänder sig till en allmänhet utan några som helst förkunskaper. Ewalt beskriver sin egen resa parallellt med utvecklingen av D&D. Hur han började spela, hur han slutade för att det var för nördigt, och hur han började igen i trettioårsåldern.

Mina läsare vet att jag kallar mig ”gravdyrkare” och med det menar jag en typ av tillbakablickande sentimentalism, ett nostalgiskt temperament som innebär att man kan inte släppa de döda, man kan inte glömma, man kan inte kasta bort. Gravdyrkaren vill hela tiden återvända och återuppleva. Detta präglar mina dikter som i mångt och mycket handlar om ett diktjag som söker sig själv bland sköra och flyktiga minnen med hjälp av platser, föremål och… Internet. Det visar sig att David Ewalt delar mitt intresse för gravar och begravningsritualer. Han skriver:

”When I studied anthropology in college, I developed a minor obsession with funery customs, the rituals that allow the living to celebrate and say good bye to the dead. They’re a constant in human society, present in every culture dating back to the birth of Homo sapiens, something shared by every person who has ever lived.”

Of Dice and MenNär Gary Gygax gick bort 2008 samlades hans vänner för att spela D&D. Det var deras sätt att hedra honom. Det har sedan blivit en tradition att spela på hans dödsdag, och konventet, som heter Gary Con, lockar hundratals deltagare från hela världen. År 2012 reste David Ewalt till Lake Geneva för att delta. Han kallar resan pilgrimsfärd och jämför det med hajj, muslimernas vallfärd till Mecka:

”… Gary Con came to mean more to me than just fun and games. My headlong leap into the deep end of D&D gave the trip and almost religious significance: I started to think about it as my version of the hajj, the Islamic pilgrimage to Mecca. An expression of devotion; a chance to seek wisdom; a time to show unity with my brethren.”

På Gary Con fick han möjlighet att spela med Frank Mentzer, den röda lådans skapare och en nära vän till Gygax, som Dungeon Master. Pilgrimen besökte också Gygax hem på Wisconsin Street. Det var där i källaren som allt började: ”It’s a little white house with a gray roof, set back from the road behind a small garden.”

När jag öppnar en rollspelsbok kommer jag fortfarande ihåg den där hisnande känslan. Jag får göra vad jag vill! Jag kan skapa en värld av dimmiga berg, drakar och hjältar och bjuda mina vänner till att äventyra i min skapelse. Jag kan vara Gord, Conan och Elric. Allt jag behöver är penna, papper och tärningar. Det var en känsla som åtminstone delvis liknande den jag föreställer mig att Elliot och hans vänner kände när deras cyklar lyfte från marken och de fann sig flygande förbi månskivan i den där scenen i E. T.

Läs mer om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

3 reaktioner på ”Drakar och Demoner, Dungeons & Dragons och något om 80-talet

  1. Pingback: Två tjuvar och ett nyårslöfte | Nya Il Convito

  2. Känner igen mig i mycket av det du skriver, särskilt känslan av att bläddra i böckerna, öppna en ny låda fylld av magiska äventyr och hur stor och okänd den riktiga världen kändes.

    1. Mohamed Omar

      Tack för din kommentar! Vi är många som var barn på 80-talet som delar denna upplevelse. Jag lagt till en länk till din blogg i min länklista.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s