Steampunk-Aguéli läser ”Stockholms undergång”

SPA läser Stockholms undergångDen här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Den svenske målaren och sufin Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Sufi kan betyda flera saker, men oftast menar man en muslimsk mystiker. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör Aguéli och saker som rör Uppsala.

När jag sätter på mig min fez och uttalar formeln ”Abrahadabra” förvandlas jag till Steampunk-Aguéli. En fez räcker inte för att kvalificera som steampunkare invänder någon. Jag håller med, därför har jag också en ångdriven, flygande moské. Men den är för stor för att synas i bild. Men den ser ut som en mindre modell av de kupolförsedda byggnaderna i Alamut i filmen Prince of Persia: The Sands of Time (2010). Moskén har ett stort bibliotek av sällsynta arabiska magiböcker, däribland Necronomicon. Kapten Nemo har sin ubåt, Steampunk-Aguéli har sin moské bland molnen.

Rom föll utan med en skräll utan med ett pip. Romarna fortsatte att leva i sin stad i många år utan att veta om att den redan hade gått under. Men med Stockholms fall är det annorlunda: det sker direkt, på en gång och lämnar ingen i ovisshet. Åtminstone om man får tro författarna i antologin Stockholms undergång, utgiven på Undrentide förlag 2014.

Eftersom jag är upsaliensare kan jag inte låta bli att tänka: hur skulle det bli om de här novellerna utspelades i Uppsala? Jag läser om Stockholms undergång, men tänker alltså på Uppsalas. Jag är så lokalpatriotisk att jag vill se pest, råttsvärmar och zombier inta Domkyrkan, Carolina och universitetshuset. Lärdomsstaden är dock nämnd i skräckmaestron Anders Fagers bidrag, ”Fem timmar”. Det är hit stockholmarna flyr för att undkomma en inkommande meteorit. Bilköerna på E4:an från huvudstaden till Uppsala är betydligt värre än på Valborg.

Fager är lysande som vanligt med sina korta meningar som snabbt bygger upp en stämning och suger in läsaren i handlingen. De elva andra novellerna är skrivna av författarkollektivet Fruktan, som tillsammans skriver science fiction, fantasy och skräck. Stockholms undergång är kollektivets första gemensamma bok. De är riktigt bra faktiskt och jag njöt av i stort sett varje sida. Jag skakade dock inte av fruktan, snarare ryste av välbehag. Och tur var väl det för annars hade jag spillt ut mitt te. Men så är det ju med mycket som kallas skräck – inte bara novellerna i den här antologin – den behöver inte vara skrämmande.

Stockholms undergångDe tio författarna i kollektivet är Andreas Rosell, Boel Bermann, Christian Enberg, Eira A Ekre, Erik Odeldahl, Fredrik Stennek, Jörgen Gavelin, Malin Gunnesson, Martin Gunnesson och Patrick Ogenstad. Boel Bermann är den enda som bidrar med två noveller, som båda håller hög klass. Hon är också det största namnet vid sidan om Fager. Hennes debutroman Den nya människan (2013), har rönt stor och välförtjänt uppskattning bland skräckläsare. I flera av novellerna finns ett underliggande drag av svart humor, som tilltalar mig, liksom mötet mellan socialrealism och fantastik, som till exempel i Andreas Rosells ”Allt vi byggt upp ska vi riva ner” där det kan låta så här: ”Tre års truckåkande och orderplock i en kall grotta. Det var inte riktigt det jag hade planerat att göra med mitt liv.”

I november 1924 besökte den tyske filosofen Oswald Spengler Uppsala för att förkunna Västerlandets undergång. Uppsalapoeten Einar Malm var där i sina memoarer beskrev han honom som ”en stenblocksmassiv, blekfet profetgestalt, som utan att röra en muskel, knappast de skägglösa läpparna, i en timmes tid förkunnade sin utan tvivel monumentala syn på den andliga civilisationens förfall”. Förmodligen hade Einar Malm tyckt att Stockholms undergång var mer underhållande. Det tycker jag.

”Han hade börjat söka i Internets vanliga bakvatten. Att säga att svensken var en rationell individ var att kraftigt överdriva. Så förbannat många foliehattar det fanns där ute”, skriver Malin Gunnesson i novellen ”Den brända jorden”. Och fezhattar, vill jag tillägga.

Vem är Steampunk-Aguéli? Läs mer här och här

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

En reaktion på ”Steampunk-Aguéli läser ”Stockholms undergång”

  1. Pingback: Ryser av välbehag | Undrentide

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s