Idag är det Aleister Crowleys dödsdag

Aleister Crowley 2Idag är det den 1 december och Aleister Crowleys (1875-1947) dödsdag. Med anledning av detta anordnade studentföreningen Luna en anspråkslös pubkväll på Gästrike-Hälsingeland nation (GH) i Uppsala. Den som först introducerade mig till Crowley när jag var tonåren var en äldre vän, en egyptolog. Han visade mig böcker som innehöll märkliga bilder, symboler och hebreiska bokstäver. Han visade mig också tarotkorten. Jag har skildrat den tiden i fiktionens form, i dikten ”Egyptologen”, publicerad i samlingen Skymning öfver Upsala (2013). Lyssna här

För oss svenskar kan det vara roligt att känna till att Crowley semestrade i Stockholm 1896. Där får han också en uppenbarelse. I en biografi av Roger Hutchinson, Aleister Crowley. The Beast Demystified (1998), kan man läsa:

”Two years earlier, while holidaying in Stockholm, Aleister had experienced a minor epiphany. He had woken in the middle of the night to a conviction of ‘magical’ powers. For a couple of years the illumination remained inchoate. It was always there, nagging at the back of his mind, and he would occasionally mention the experience to such as Eckenstein and Kelly.”

Den här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Den svenske målaren och sufin Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Sufi kan betyda flera saker, men oftast menar man en muslimsk mystiker. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör Aguéli och saker som rör Uppsala.

AgueliMig veterligen besökte Aleister Crowley aldrig Uppsala. Men våren 1904 befann han sig i Egypten. Samtidigt som konstnären och sufin Ivan Aguéli. Crowley föddes 1875, Aguéli 1869. Tänk om de möttes? De skulle ha haft mycket att prata om. De delade ju många intressen. Kanske kunde de dela en pipa opium, en drog som bägge var begivna på; Aguéli benämnde henne ”glömskans drottning”. I Egypten skriver Crowley boken The Book of the Law med det kända mottot ”Do what thou wilt shall be the whole of the Law”.

Ivan Aguéli bar en röd fez på huvudet. I Egypten hade Crowley turban. Han skapde ett alter-ego som ”persisk prins” och tog sig ett persiskt namn. Eftersom jag är arabofil intresserar det mig att Crowley, liksom Aguéli, studerade islams läror, det arabiska språket och Koranen. I sina Confessions beskriver han hur han studerade islam, särskilt sufismen, eller islamisk mystik, för en sheikh:

”I was not for a moment decieved by my own pretext that I wanted to study Mohammedamism, and in particular the mysticism of the Fakir, the Darwesh, and the Sufi, from within, when I proposed to pass myself off in Egypt for a Persian prince with a beautiful English wife. I wanted to swagger about in a turban with a diamond aigrette and sweeping silken robes or a coat of cloth-of-gold, with a jewelled talwar by my side, and two gorgeous runners to clear the way for my carriage through the streets of Cairo …

As to my study of Islam, I got a Sheikh to teach me Arabic and the practices of ablution, prayer and so on, so that at some future time I might pass for a Moslem among them. I had it in my mind to repeat Burton’s journey to Mecca sooner or later. I learnt a number of chapters of the Qu’ran by heart. I never went to Mecca, it seemed rather vieux jeu, but my ability to fraternise fully with Mohammedans has proved of infinite use in many ways.”

Hallajs avrättningEn av Crowleys biografer, hans sekreterare Israel Regardie (The Eye in the Triangle: An Interpretation of Aleister Crowley, 1970), menar att islamstudierna färgade av sig på Crowleys religion thelema. Muhammed mottog Koranen; Crowley The Book of the Law. Muhammed fick sin uppenbarelse genom en ängel, Gabriel; Crowley fick sin genom ängeln Aiwaz. Det sätt som profeten Crowley tilltalas i sin bok liknar det sätt som profeten Muhammed tilltalas i sin. I The Book of the Law förekommer också, liksom i Koranen, till synes meningslösa, fristående bokstäver. I Koranen kallas dessa muqatta’at; den andra suran, ”Kons sura”, börjar till exempel med bokstäverna Alif, Lam, Mim.

Till innehållet, budskapet och läran, finns det dock få likheter mellan de båda böckerna, liksom mellan thelema och ortodox islam. Däremot finns det likheter mellan thelema och vissa varianter av islamisk mystik, eller mystik som utgått ur den islamiska traditionen. Crowley hade till exempel stor respekt för den persiske sufin Mansur Al-Hallaj, han som korsfästes för hädelse år 922, som han upphöjer till ett thelemitiskt helgon. Al-Hallaj är mest känd för sitt yttrande Ana al-Haqq! eller Jag är Gud!

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s