Gustaf Adolfdagen i Uppsala

Gustaf Adolf 2Många saker har jag tappat bort genom åren. En sådan sak som jag tänker på med saknad när 6 november närmar sig är en figur av Gustaf II Adolf till häst, en tennsoldat. Jag hade målat den själv. Den ingick i en armé jag höll på att bygga upp för ett krigsspel. Det gick till så att man ställde figurerna på ett bräde och när det var din runda fick du flytta trupperna och skjuta mot fienden. Man kastade tärning för att avgöra hur väl man träffade, om musketörerna blev nerridna av kyrassiärerna med mera. Den engelska filmen Cromwell från 1970 skildrar en tid inte långt efter Trettioåriga kriget. Jag spelade in stridslarmet från filmen på kassettband för att sedan kunna använda det som ljudeffekter när miniatyrarméerna drabbade samman i källarlokalen i Salabacke. Vi ville åstadkomma samma känsla som i Snoilskys Lützendikt:

De drabbat samman med dunder och knall
I höstdagens ljusningstimma.
Det smattrar från grafvar och dikes-vall,
Det blixtrar i gulgrå dimma.

Kanonen plöjer bland rök och damm
I åkern för blodigt säde,
Och fäktande fylkingar flyttas fram
Som brickorna på ett bräde.

Lustigt att Snoilsky nämner brickor på ett bräde. Det fanns nämligen ett svenskt brädspel som kom 1983 och hette Lützen. Det bestod av en rutad karta över landskapet och små pappersmarkörer som representerade truppenheter. Det spelade jag ofta. Var man svensk fick man passa på innan pappenheimarna kom dundrande.

Gustaf Adolf 1Ikväll på Gustaf Adolfdagen var jag vid obelisken på Nathan Söderbloms plan och stämde in i Allmänna sångens hyllning av den store donatorn. Sedan följde jag med till Gästrike-Hälsinglands nation (GH) på Trädgårdsgatan för att höra Margareta Nisser-Dalman, överintendent vid Kungl. Husgerådskammaren, tala över ämnet: ”Att fånga ett lejon – avbildningar av Gustaf II Adolf”. Det finns en särskild anledning till att jag tycker mycket om GH-nation. I salongen hänger nämligen ett porträtt av Alfred Jensen. Han var född 1859, samma år som Darwin gav ut Om arternas uppkomst och Viktor Rydberg romanen Den siste atenaren. Jensen var lärd slavist, men också en poet som gav ut flera diktsamlingar. Han var bohemisk till sättet och politiskt radikal, aktiv i studentföreningen Verdandi. Men det som gör att jag tycker så mycket om porträttet är den röda fezen. Det är en huvudbonad som jag använder själv. Och den här bloggen heter ju Nya Il Convito efter den svenske konstnären Ivan Aguéli (1869-1917), något äldre än Jensen, som i början av 1900-talet gav ut en tidskrift med det italienska namnet Il Convito, och som också gärna gick i fez. I konsthistorikern Axel Gauffins biografi Ivan Aguéli. Människan, mystikern, målaren (1940-41) får vi veta: ”Redan genom sitt yttre, den röda fezen och den vida slängkappan, stack han av mot sin omgivning, ej minst när han valt sin älsklingsställning, sittande på golvet med korslagda ben.”

Gustaf Adolf 3Efter föredraget, som arrangerades av Universitets- och studenthistoriska sällskapet, i vilket jag är medlem, i samarbete med Kuratorskonventet, passade det bra med kaffe och Gustaf Adolfbakelse. Jag hade turen att hamna i ett hörn med en gammal ordensbroder, en tratt vill säga, och jag tog upp Alfred Jensen med sin fez som hänger i salongen, och tratten berättade att fezen var omtyckt på trattarnas spex. På bilden ser ni mig med skalden Simon O. Pettersson, som skriver sitt namn i gästboken.

Min morfar John Sixten Råbock föddes 1920 på en bondgård i byn Bleckåsen, Alsens socken i Jämtland. Han hade släktforskning som hobby och sammanställde en krönika. Vår släkt heter Råbock. Det låter adligt, ja ungefär som Stenbock, men är det inte. Råbock är ett helt vanligt soldatnamn. Vi har inte en enda ädling i våra led, bara bönder och soldater.

Den förste som antog namnet Råbock var Hans Jonsson (1664-1746). Men min förste dokumenterade förfader är Hans Ödemsen, ägare till hemmanet Byn i Mattmar. Han finns upptagen som skatteskyldig åren 1640 och 1660. Han bör vara född någon gång på 1620-talet. Han födds alltså medan Gustaf II Adolf var kung. Men den svenske kungen styrde inte över Jämtland.

Alfred JensenEn av råbockarna var karolin och följde med när Karl XII skulle erövra Norge. Här är ett utdrag ur Frösö Dödbok för år 1768:

”Kyrkovaktaren Jon Hansson Råbock, som var född i Bleckåsen och Alsens socken år 1694. Blef soldat 1715, fången 1718 i Norrige, samt efter 1 års fångenskap utväxlad, tient kronan i 33 år, och sedermera hugnad med vedermäle: varit kyrkovaktare i 11 års tid, levat i äktenskap i 45 år, var en mycket god kristen, ärlig och redelig samt trofast man.”

När mamma kom till Uppsala i augusti 1966 blev hon den första råbocken någonsin som skrev in sig vid ett universitet. Morfar hade kört henne hela vägen ner från Östersund. Hon hyrde ett rum på Norrtäljegatan 5, bakom Vaksalaskolan, hos en åttiårig tant vid namn Anna Johansson. Hyran var 85 kr i månaden. Då var det fortfarande vanligt med inackordering hos fromma änkor. Mamma studerade först nordiska språk, sedan övergick hon till engelska och så småningom till litteraturhistoria. Den litteraturhistoriska institutionen låg då på Villavägen 7. Ruin förlag, som gav ut mina första tre diktsamlingar, hade kontor på samma adress.

Hur ska man förhålla sig till Gustaf Adolf idag? Det är många – jag själv inbegripen – som känner sig kluvna. Mina romersk-katolska vänner, varav några var med vid obelisken, känner sig minst sagt tveksamma inför talet om kungen som trosfrihetens försvarare. Och så är det framför allt hans insatser som universitetets och välgörare vi lyfter fram nuförtiden. Man kan se högtidlighållandet bara som en ritual utan något egentligt idémässigt innehåll, men med en viss studentikos charm. Ja, eller som teater, lajv eller cosplay. Det är vackert och stämningsfullt med facklor och sång i novembermörkret och påminner oss om att vi går mot lucia, advent och jul … och blir äldre.

Den känsla av främlingskap många moderna svenskar känner inför Gustaf Adolf och hans dag uttrycktes lika träffande som underhållande i en statusuppdatering på Facebook av litteraturvetaren Thomas Sjösvärd för något år sedan när han skrev: ”Gustaf Den Andre Adolf”. Han är Den Andre.

Fry och AtkinsonEtt sätt att hantera historia, som är roande om inte annat, är den engelske komikern Rowan Atkinsons i teveserien Blackadder eller Svarte Orm på svenska. Jag skulle önska att han tog sig an vår svenska historia någon gång. Stephen Fry skulle då få göra en tjock och dum Gustaf Adolf och Atkinson hans lismande och illistige rådgivare, som med fickorna fulla av papistiskt guld lockade in kungen i kriget på kardinal Mazarins sida. De skulle göra det galant, och historiskt helt inkorrekt, och resultatet skulle förmodligen uppvisa vissa likheter med den där engångsepisoden av Blackadder, The Cavalier Years från 1988, i vilken Fry spelar den olycklige kung Charles I på väg att halshuggas av Cromwells puritaner. Se den här

Min morfar, som var bondson och televerksarbetare och ättling till många svenska soldater som offrats som spelbrickor på våra kungars slagfält, baldrickar vill säga, ja han älskade, något oväntat kan tyckas, P. G. Woodhouses berättelser. Han läste förstås proletärförfattarna som skildrade hans egen verklighet, men ibland behövde han sitt opium, och han ville ha det serverat på silverfat av butler Jeeves.

Stephen Fry gör en alldeles fenomenal Jeeves i teveserien Jeeves and Wooster. Den fjantige aristokraten, som tillbringar det mesta av sin tid på Drönarklubben, gestaltas av Hugh Laurie, som förresten skulle passa perfekt som Gustaf III om det blev fler avsnitt om den svenska historien i min önskeserie efter Gustaf II Adolf. Om inte Hugh Laurie själv ställer upp så har vi en Hugh Laurie-kopia i Uppsala: skådespelaren Mats Tielman-Lindberg. Läs en intervju jag gjorde med honom i maj på café Ofvandahls här

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s