Kulturnatten 2014. Uppsala är bäst!

Kulturnatten 2014, SteampunkSeptember är en hektisk månad i lärdomsstaden Uppsala. Höstterminen börjar med inskrivningar vid nationer, recentiorsgasquer, inköp av litteratur och allt annat som hör studentlivet till. Själv tycker jag faktiskt mer om uppsalahösten än den vitt besjungna uppsalavåren, men det beror nog på mitt gotiska temperament som dras mot det dunkla och skumma. Jag föredrar att vandra bland ruiner om natten framför nybyggda hus om dagen. Mest tycker jag om kyrkogårdar.

I uppsalapoeten Karl-Gustaf Hildebrands dikt ”Tystnader” heter det: ”I höstblåsten gick Stagnelius/linhårig och ful/på väg till sitt rum/för att läsa på sin kansliexamen.” Stagnelius var förvisso poet och låg en period i Uppsala, men till skillnad från Hildebrand var han ingen uppsalapoet. Han efterlämnade bara ett enda märkbart spår av denna tid i sin diktning: en strof om dômens klockors dova sång.

En särskilt rolig sak med uppsalahösten är Kulturnatten. I år hade jag uppdrag att recitera poesi på några ställen, bland annat Stadsbiblioteket och Missionskyrkan. Det har nu gått nästan exakt ett år sedan min diktsamling Skymning öfver Upsala kom ut. Släppet skedde på Drottninggatans bokhandel den 18 september 2013. Jag arbetar med uppföljaren, som föga överraskande bär titeln Natt öfver Upsala.

Förutom mina egna åtaganden hann jag med att hälsa på mina steampunkvänner i Upsala-Gefle Ångpunksällskap som visade upp sig på Gustavianum. Det var de som prydde kulturnattsprogrammets framsida. En stämningsfull gotisk bild helt i min smak med mörka skyar och kupolen till Rudbecks anatomiska teater i bakgrunden. Gustavianum förekommer i min dikt ”Egyptologen”. Lyssna till den på YouTube här. Vad är steampunk? Det är en estetik som bygger på retrofuturism, det vill säga föreställningar om hur 1800-talets människor föreställde sig framtiden. Min karaktär heter Steampunk-Aguéli efter konstnären Ivan Aguéli (1869-1917) från Sala och är inte så märkvärdig. Han har än så länge inga mojänger och mackapärer. Han har bara mörk kostym och röd fez. Läs mer om honom här och här

Den verklige Aguéli hade fez. Konsthistorikern Axel Gauffin, författare till den stora monografin i två band, Ivan Aguéli. Människan, mystikern, målaren (1940-41), berättar: ”Redan genom sitt yttre, den röda fezen och den vida slängkappan, stack han av mot sin omgivning, ej minst när han valt sin älsklingsställning, sittande på golvet med korslagda ben.”

Den här bloggen heter som bekant Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet med Aguéli som redaktör.

Glunten, magistern och OmarDet vore förmätet att jämföra sig med Gunnar Ekelöf. Han är en betydligt större diktare än vad jag är och någonsin kan bli. Det är bara roligt att konstatera att även Ekelöf tyckte om att klä ut sig och spela roller. I en uppsats av Olof Lagercrantz införd i boken Tretton lyriker och Fågeltruppen. Uppsatser om lyrisk dikt (1973) kan man läsa:

”Han [Gunnar Ekelöf] föraktade inte härmningar och signerier. En tid bar han med sig en pincenez som var exakt lika Frödings. Då läste han gärna ’Flickan i ögat’ och lade extra tonvikt vid raderna: ’Jag är en grop med utbränt kol av innebrända lustar, jag pustar eld med alkohol. Det flammar när jag pustar.´”

Därefter skyndade jag vidare till Alfvénsalen för att sjunga gluntar med Glunt-Akademien. Det gör jag varje år. På bilden ser ni mig med bröderna Bohlin i rollerna som Glunten och Magistern. Jag nämnde tidigare att Stagnelius inte var någon uppsalapoet. Om Gunnar Wennerberg kan man säga att han är uppsalapoeten par excellence och att hans Gluntarne är uppsaladikten par excellence. ”Först och främst kan man tryggt säga”, skriver Einar Malm i förordet till jubileumsupplagan 1951, ”att Wennerberg med Gluntarne skapat den tidlösa, förblivande uppsaladikten, som säkerligen aldrig kommer att överträffas.” Vi börjar förstås sången med ”Uppsala är bäst”.

Stadsbibblan 2På Stadsbiblioteket läste jag dikten ”Den kommande omänniskan” ur Skymning öfver Upsala. Den finns att lyssna till på YouTube här. Jag presenterades av Uppsala författarsällskaps ordförande Maria Larsson. Efter min läsning stannade jag och åhörde ett anförande av Carina Burman, en författare och tillika uppsalanörd som jag beundrar. Hon har den där oemotståndliga uppsalaglansen. I en av sina essäer (medtagen i samlingen Folk jag aldrig mött, 2011) jämför hon Rudbeck med regalskeppet Vasa: ”Olof Rudbeck var en människa som vågade drömma. Och liksom regalskeppet Vasa står han inför det vackra – och vansinniga – i drömmens värld.”

I Missionskyrkan läste jag dikten ”Spela schack” ur Skymning öfver Upsala. Den finns att lyssna till på YouTube här. Det finns de som anser att jag uppehåller mig för mycket vid den akademiska sidan av Uppsala. För det första är det inte helt sant. Jag skriver även om mina erfarenheter som städare, diskare och taxichaufför. För det andra kan man inte frångå det faktum att det helt enkelt är universitetet som gör Uppsala till Uppsala. Universitetet är stadens själ. Det akademiska och studentikosa går inte ta lyfta ut ur begreppet ”det upsaliensiska”.

När korpen Bataki för Nils Holgersson till Uppsala sätter han ner honom på ett tak och frågar vem han tror det är som bor här. Där finns ett slott, men kungen bor inte här. Där finns en mäktig katedral och en ärkebiskop bor visserligen här, men det är inte kyrkan som sätter sin prägel på staden, som ger den dess karaktär. ”Jo, det är lärdomen, som bor och regerar i den här staden”, säger Bataki till sist. ”Och de stora byggnaderna, som du ser på alla håll, är resta åt honom och hans folk.”

Läs mer om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s