Alfred Jensen och hans fez

Alfred Jensen på GHDen här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och sufin Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Sufi kan betyda flera saker, men oftast menar man en muslimsk mystiker. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör Aguéli och saker som rör Uppsala. I jakt på uppgifter om Aguéli förbigångna av andra Aguélikännare läste jag i april i år (2014) den upsaliensiske konstprofessorn August Hahrs memoarbok Från Dragabrunn till Arkadien (1946). Jag visste att Hahr (1868-1947) och Aguéli var skolkamrater vid Västerås allmänna läroverk 1883-84. Kanske hade han nämnt sin kamrat någonstans? Nej, ingen träff. Däremot reagerar jag på ordet ”fez” på sidan 43. Jag visste att fezen var en av Aguéli omtyckt huvudbonad.

I konsthistorikern Axel Gauffins biografi Ivan Aguéli. Människan, mystikern, målaren (1940-41) får vi veta: ”Redan genom sitt yttre, den röda fezen och den vida slängkappan, stack han av mot sin omgivning, ej minst när han valt sin älsklingsställning, sittande på golvet med korslagda ben.”

I Gauffins bok finns också Hahrs frustrerande magra minnesanteckningar av skolkamraten Aguéli som inleds: ”Nog minns jag hans utseende, skick och väsen. Han var en mycket nervös och bisarr yngling …” Hela anteckningen utgör ungefär en halv sida. Man vill ha mer!

Spänningen steg. Jag kände svetten bryta fram i pannan. Hade August Hahr nämnt Aguéli? Var jag på väg att göra ett nytt fynd som skulle föra Aguéliforskningen framåt i en oanad riktning? Jag blundade och kände hur jag höll på att få svindel. När jag väl öppnade ögonen och granskade texten närmare kunde jag dock konstatera att fezbäraren i fråga inte var Aguéli utan Alfred Jensen! Så här står det:

”Med Alfred Jensen, d. 1921, och hans maka, en syster till Bengt Lidfors, kom jag under dessa festligheter [Linnéjubileet 1907] flera gånger i beröring. Han var en medelålders man och hade ett markerat sydländskt utseende, med hakskägg och mustascher och livliga bruna ögon, vilket tillsammans med hans stora språkkunskaper måste varit en tillgång under hans många och långa resor i Balkanländerna och Ryssland. På Gästrike-Hälsinge nation finna vi hans porträtt, en god pastell, i raden av vördade hedersledamöter, men det verkar mer gemytligt och genreartat genom ställningen, den röda fezen och pipan i munnen.” (s. 42-43)

Det porträttet måste jag se! tänkte jag. Det är möjligt att Hahr tänkte på Aguéli när han skrev dessa rader om Jensen och hans fez. Dagen före sista april (2014) gick jag till Gästrike-Hälsinge nation (GH) på Trädgårdsgatan, mittemot Ingmar Bergmans barndomsadress, för att leta. Jag gick runt lite på måfå i de stökiga lokalerna där förberedelserna inför Uppsalas största fest pågick för fullt. Vissa dörrar var stängda och på andra ställen var det svårt att ta sig fram på grund av bråte.

Alfred JensenTill min besvikelse hittade jag inte det jag sökte. Jag frågade en ung man som gick och drog en back öl på en pallkärra. Han svarade kort: ”Det är kaos här. Kom tillbaka efter valborg”. Jag var så ivrig att se Jensen i sin röda fez! Inte kunde jag vänta flera dagar. Så slog det mig att jag i Stadsbibliotekets uppsalahylla sett jubileumsskriften Gästrike-Hälsinge nation 350 år (1996). Där kanske jag hittar porträttet! Jag rusade till Stadsbiblioteket och slog upp personförteckningen i slutet av boken. Alfred Jensen var nämnd sju gånger. På sidan 158 hittar jag det! Dock i litet format. Men så på sidan 219 i större format! Jag tog en bild med min mobiltelefonkamera. Det är signerat Kaja Widegren 1906. I boken får också reda på något om Jensens personlighet. Han var till sin läggning ”en stor bohem”.

Alfred Jensen var tio år äldre än Aguéli, född 1859, samma år som Darwin gav ut Om arternas uppkomst och Viktor Rydberg romanen Den siste atenaren. Hade Jensen och Aguéli någonting gemensamt förutom att båda bar fez? Ja, båda trodde på religionsfrihet. Jensen lade grunden till den radikala studentföreningen Verdandi när han under tidigt 1880-tal ledde en petitionsrörelse för religionsfrihet. Vad gäller Aguéli skrev han 1894 följande hyllning till den andliga friheten:

”Man måste emellertid komma ihåg att vi själva ej existera utan vår fria vilja och ju mer vi följa vår fria vilja desto mera äro vi oss själva. Att beröva någon hans fria vilja eller också tillegna sig den i det att man gör sig till hans andliga auktoritet eller förinta den eller förfalska den, det är ett avskyvärdare brott än våld, despotism eller mord eller att stinga ut ögonen på någon som är svagare än vi. Och det högsta goda som man kan göra människorna är att skänka dem bruket av sin fria vilja, ty det är att skänka dem sig själva.”

De hade också en annan sak gemensamt: intresset för rysk litteratur. I sin biografi berättar Gauffin att Aguéli var ”uppfylld av den ryska litteraturens mästerverk, av Dostojevskij och Turgenjev men också av alla de nya ideerna i det väldiga, jäsande samhället, Tolstojs och Krapotkins land.” Han föddes faktiskt som John Gustaf, men tog sig i ungdomen (1889) det ryskklingande namnet Ivan under påverkan av rysk litteratur. Jensen var en framstående slavist som översatte Gogol, Pusjkin, Dostojevskij och Turgenjev till svenska. Aguéli kan ha läst Jensens översättning av Turgenjev med den svenska titeln Senilia: dikter på prosa, som kom ut 1883.

Gästrike-Hälsinge nation var från början två nationer som den 2 november 1811 efter konsistoriets godkännande slogs samman till en. År 1911 hålls en bankett, märkligt nog på Gillet, för att fira hundraårsdagen av sammanslagningen. Alfred Jensen, hedersledamot av nationen, är en av högtidstalarna. Det var originellt, noterar en samtida kommentator, och långt ifrån en panegyrik över talarens eget studentliv. Jensen berättar bland annat hur han i ett anfall av olycka och hopplöshet försökt dränka sig i Fyrisån. Åhörarna uppfattar detta som ett utslag av studentikost skämtlynne och brister i skratt, vilket förargade talaren som just gjort en allvarlig bekännelse.

Måndagen den 18 augusti efter att just ha återvänt från en semester London tar jag en pubrunda med diktarkollegan Simon Pettersson. Vi börjar på Uplands och fortsätter sedan till GH. Det första jag ser när vi ska sätta oss ner i salongen är Alfred Jensens porträtt! Hur kunde jag ha missat det? Jag ber en av studenterna vid bordet närmast ta en bild på mig. Tyvärr hade jag inte med mig min egen fez, så det blev något av en halvmesyr.

I Svenskt biografiskt lexikon hittar jag fler uppgifter om Jensen:

”Redan under studenttiden hade Jensen gjort sig känd som poet. Hans första dikt publicerades 1881 i tidskriften Tule, och han utgav senare flera diktsamlingar, inspirerade av reseiakttagelser (På fjärran stig m fl) eller världshändelser (t ex Gnistor från världsbranden), naturmålningar eller stämningsbilder från hemlivet. Hans sista diktsamling, Stilla stunder, är en åldrandes meditationer.”

”Han bodde sedan 1903 om somrarna på Utö, där han gick omkring i en röd fez”.

I sitt tal vid Svenska Akademiens Nobelbiblioteks hundraårsjubileumden insköt Per Wästberg att den ”stundom i röd fez klädde slavisten Alfred Jensen är ett lärdomsöde värt sin egen levnadsteckning”.

När jag sätter på mig min fez och uttalar formeln ”Abrahadabra” (inte ”Abrakadabra”) förvandlas jag till mitt alter ego Abdul Hadi Effendi, som tidigare gått under namnet Herr Omar. Ibland kallar jag honom Steampunk-Aguéli. Han förekommer bl. a. i dikten ”Herr Omars antikvariat” som finns att lyssna till på YouTube här. Dikten är medtagen i samlingen Skymning öfver Upsala (2013).

Läs mer om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

En reaktion på ”Alfred Jensen och hans fez

  1. Pingback: Fezen och den bisarra basaren | Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s