Fantastiken har vunnit slaget om populärkulturen. Samtal med Oskar Källner

Oskar och OmarOnsdag förmiddag (16/7) träffar jag den mångsidige författaren Oskar Källner på mitt stamhak Café Ofvandahls. Vi sitter under porträttet av Erik Ofvandahl: känd som god sockerbagare, ökänd som mindre god poet. Källner är visserligen bosatt i Knivsta, men har ofta ärenden i Uppsala, som han tycker är en ”underbar stad”. Han är smålänning, kommer ursprungligen från Jönköping.

Det var när Källner studerade teologi i Örebro som han fick idén till sin första roman. Under sina vandringar i Kilsbergen stötte han på platser med suggestiva namn Trolldalen och Trollgrytan. En berättelse började ta form i hans fantasi, som han kände att han måste göra något av. Den skulle utspelas i Sverige i början av 1800-talet, men i en värld där troll och älvor var verkliga. Steget från idé till färdig bok var inte lätt. Källner måste först lära sig hantverket. Han tog ner en av sina favoritförfattares verk från hyllan, den amerikanske fantastikförfattaren Lois McMaster Bujold, och läste det på nytt med en helt annan, granskande blick. Hur hade hon gjort dialogen? Vilket berättarperspektiv använde hon? Källner hade vinet, Bujold lägeln.

Efter flera års hårt arbete kom den första delen av berättelsen om den föräldralöse stallpojken Erik ut 2011 under titeln Drakhornet. Senare samma år följdes den av den andra delen, Skogens hjärta. En tredje del är på gång, men titeln är än så länge hemlig.

I Uppsala har jag småpratat med Källner vid något tillfälle på Uppsala fandoms pubträff. Jag frågar Källner vad han har för relation till fan-rörelsen. För honom handlar det om att komma ut, ta en öl och prata med likasinnade. Organiserad fandom mötte, berättar han vidare, mötte han för första gången i Uppsala. I Jönköping växte han upp med andra fantastikälskare på högstadie- och gymnasietiden, men de var inte organiserade i fandom. Jag undrar hur han ser på fantastikens ställning idag? ”Fantastiken har vunnit slaget om populärkulturen”, konstaterar han och nämner Harry Potter, Game of Thrones, Hungerspelen och Twilight.

Källner har också gett ut e-boksnoveller på Mix förlag, som ägs av Bonniers. I juni 2014 släppte han Tills tiden skiljer oss åt, som hyllats på flera bokbloggar. AI eller artificiell intelligens spelar en viktig roll i berättelsen. Jag frågar författaren om han tror att smarta robotar kommer att avskaffa manuella arbeten i framtiden. ”Ja”, säger han utan att tveka. ”Det är redan på gång. Vi befinner oss mitt i en oerhörd teknisk revolution. Jag tror att manuella arbeten kan vara borta om 20 eller 30 år. Tids nog kommer vi bara att behöva skapande, intellektuella arbeten på en högre, strategisk nivå.” Det är en hisnande vision som Källner målar upp av en värld där robotar städar, lagar mat och kör bilen medan människorna ägnar sig åt att njuta av livet. ”Den tekniska utvecklingen och allt större och effektivare produktion kan leda till en gyllene era, en utopi”, fortsätter Källner, ”men med dålig politisk planering kan det kan också leda till massarbetslöshet och misär för en stor del av befolkningen”. Han betonar flera gånger hur viktigt det är med en miljövänlig och hållbar produktion. Jag frågar om han skulle karakterisera sig som optimist eller pessimist. ”Jag är långsiktig optimist”, svarar han, ”och kortsiktig pessimist”. Han menar att ”den gyllene eran” är fullt möjlig, men att vägen dit inte är rak och innehåller många fallgropar.

Den senaste novellen, Mannerskiölds herrgård, är inspirerad av den amerikanske skräckförfattaren H. P. Lovecraft. Jag betraktar mig själv som lovecraftian, vilket inte ska tolkas som att jag är kännare utan snarare liksom Källner fan eller aficionado. Novellen utspelar sig i Lovecrafts universum. ”Det är inget nytt”, förklarar Källner, ”Lovecraft delade redan under sin livstid generöst med sig av sitt universum och sin mytologi, och i vår tid har detta formligen exploderat”. Källners berättelse är dock hans egen och han betonar att den tilldrar sig i ”en svensk del av Lovecrafts universum”. Jag har läst den och kan intyga att den visserligen har lovecraftianska drag, men också känns betydligt mera modern. Bara det att huvudpersonen är en kvinna, och varken akademiker eller kuf! Det är också mera action än det brukar vara i Lovecrafts noveller.

Slutligen frågar jag om Uppsala har påverkat hans skrivande på något sätt. Källner funderar någon sekund innan han svarar: ”Inte än, men det är möjligt att Erik och hans vänner i Drakhornetserien kommer till Uppsala någon gång”. Det är onekligen en tilltalande tanke för en uppsalaälskare som jag själv: historisk fantasy i romantikens Uppsala! För min inre syn ser jag hur Källners landsman Stagnelius, som var student här en kort period, uppträder i romanen och hur det visar sig att den opieätande poeten faktiskt haft en verklig förebild när han skrev sin vackra och sorgliga dikt ”Näcken”.

Man kan höra Oskar Källner i Fantastisk Podd, en podcast med inriktning mot fantasy och sf.

Besök Källners blogg här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

2 reaktioner på ”Fantastiken har vunnit slaget om populärkulturen. Samtal med Oskar Källner

  1. Pingback: Intervjuades i Nya Il Convito » Munins skärvor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s