Tidsmaskinen

TidsmaskinenSteampunk kan betyda många saker, men för det mesta menar man en retrofuturistisk estetik som hämtar inspiration från 1800-talets science fictionförfattare som Jules Verne och H. G. Wells. Som nybliven steampunkentusiast känner jag ett behov av att läsa eller läsa om klassikerna. Idag läste jag därför för första gången H. G. Wells roman The Time Machine (1895) i svensk översättning av Sam J. Lundwall (1976). Den var inte så spännande som jag hade förväntat mig, långt ifrån lika bra som War of the Worlds (1897), som jag läst flera gånger och upplever som en mycket mera mogen och välgjord berättelse.

Huvudmotivet i The Time Machine är inte, som man skulle kunna tro tidsresor och dess paradoxer – det är bara en bisak – utan klassamhället och evolutionen, och Wells spekulationer är fortfarande tänkvärda. När den engelske vetenskapsmannen, kallad Tidfararen, landar i framtiden är hans första reaktion rädsla. Det slår honom att människan som han känner henne kan ha förändrats:

”Vad hade hänt med människan? Tänk om grymheten hade blivit det förhärskande draget i människans karaktär? Tänk om människan under denna mellantid hade förlorat sin mänsklighet och sjunkit ned på ett lägre plan, hade utvecklats till en frånstötande varelse med oerhörda kroppskrafter. Eller kanske skulle jag bli betraktad som en kvarleva från forna tiders djurvärld – så mycket mer avskyvärd och skrämmande för dessa människor genom den inbördes likheten – en vidrig varelse som genast borde dödas.”

H G WellsHan får sedan reda på att mänskligheten har delats upp i två arter: de späda och icke-producerande eoliterna som lever ovan jord och de råa, aplika och producerande morlockerna som lever under jord. Wells var påverkad av både Darwins evolutionslära och Herbert Spencers teori om den sociala revolutionen. Tänk om klasskillnaderna genom tiden skulle utvecklas till biologiska skillnader? Sådana tankar är kanske ännu mer relevanta idag.

En fråga som många ställer sig är: vad kommer efter oss? En övermänniska, en undermänniska eller en omänniska? Jag har berört dessa tankar i dikten ”Den kommande omänniskan” , som börjar när diktjaget, en ung praktikant, sorterar gamla glasplåtar på universitetsbiblioteket i Uppsala. Dikten publicerades första gången i samlingen Skymning öfver Upsala (Björkmans 2013). Alla dikter finns på YouTube här

Det mest steampunkiga i H. G. Wells roman är nog tidsmaskinen själv. Så här beskrivs den i det inledande kapitlet:

”Somliga delar av maskinen var av nickel, andra av elfenben, och några såg ut att ha blivit filade eller sågade ut ur bergkristall. Maskinen var i stort sett klar, men hävstängerna låg halvfärdiga på en bänk vid sidan om några ritningar. Jag tog upp en av dem för att se närmare på den. Den tycktes vara gjord av kvarts.”

Och så här beskrivs tidsmaskinen när den återkommit till sin egen tid efter det omskakade äventyret i framtiden:

”Han lyfte hastigt på lampan och bar den med fladdrande låga ut genom dörren till korridoren. Vi andra följde efter honom. Och där i det flämtande ljuset från lampan stod maskinen tydligt nog – en fyrkantig, skev och ful tingest av mässing, ebenholts, elfenben och genomskinlig, skimrande bergkristall. Jag tog på en av mässingsstängerna, och den kändes verklig nog. Dessutom var det bruna fläckar av olja och smuts på elfenbenet, och det fanns mossa och gräs på nedre delen, och en stång var vriden på sned.”

För att illustrera det här inlägget valde jag en bild från den steampunkiga filmen The Time Machine (1960).

Läs även ett inlägg om War of the Worlds: ”Marsianer, muhammedaner, moskéer”

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

2 reaktioner på ”Tidsmaskinen

  1. Själv uppskattade jag nog The Time Machine mer än The War of the Worlds. Berättelsen kanske inte är särskilt medryckande, men själva grundtanken att även människans biologi är föränderlig fascinerar, i synnerhet med tanke på verkets ålder. Wells tog Darwins idéer på allvar.

  2. Mohamed Omar

    Håller med. Det är det bästa med romanen, spekulationerna om människans evolution. Roligt att du kommenterar förresten. Jag ska länka till din blogg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s