Steampunk-Aguéli utropar sig till antikalif

Abdul Alhazred 1Superskurken Abu Bakr al-Baghdadi i Irak har utnämnt sig själv till kalif, alla rättrognas furste. När vi hör ordet kalif ser vi kanske framför oss bilden av Harun Arraschid i sagosamlingen Tusen och en natt eller de dekadenta ottomanska kaliferna med sina odalisker och eunucker. Abbasiderna var begivna på vin och filosofisk spekulation och statsreligionen i det ottomanska riket var en variant av sufismen. Helgon- och gravdyrkan var accepterad och utbredd. Den nye kalifen är av ett helt annat slag. Han följer wahhabismen, en steril och ikonoklastisk tolkning som ser som en av sina främsta uppgifter att slå sönder gravar för att rädda mänskligheten från vederstygglig gravdyrkan.

Men en ensam superskurk gör ingen bra story. Det krävs en superhjälte också. Det är här Steampunk-Aguéli träder fram. När superskurken utropar sig till kalif, utropar han sig till antikalif!

Vad är steampunk? Den kanadensiske litteraturvetaren Mike Perschon, doktorerade med avhandlingen The Steampunk Aesthetic: Technofantasies in a Neo-Victorian Retrofuture, i vilken han förklarar att steampunk är ett estetiskt program som rymmer tre huvudelement, nämligen teknofantasy, neoviktorianism och retrofuturism. I korthet: föreställningar om hur 1800-talets människor föreställde sig framtiden”.

Vår superhjälte Steampunk-Aguéli har lånat drag från flera verkliga, historiska personer, framför allt den svenske konstnären och sufin Ivan Aguéli (1869-1917). Aguéli var swedenborgare, teosof, martinist och sufi. Steampunk-Aguéli är muhammedansk gravdyrkare och ockultist. Som ni ser på bilden besöker han ibland Domkyrkan för att dyrka Swedenborgs grav. Ordet ”muhammedan” behöver inte vara nedsättande. Det kan användas för att visa att man inte talar om det historiska, faktiskt existerande islam utan om ”föreställningar om 1800-talets västerländska föreställningar av islam”, det vill säga ”steampunkislam”.

cropped-swedenborgs-grav.jpgJag har självt dammat av begreppet i ett annat sammanhang: för att belysa det personliga i en människas religionsuppfattning. I intervjuer i media i samband med utgivningen av min diktsamling Tregångare (Ruin förlag 2005) brukade jag på frågor om min muslimska tro smått ironiskt svara att ”jag är muhammedan, inte för att profeten hette så, utan för att jag heter så”. Med det ville jag visa att mitt sätt att vara muslim var högst personligt och inte helt identiskt med någon annans sätt. För att ytterligare tydliggöra den meningen kan jag ibland anpassa stavningen av muhammedan efter mitt personnamn, det vill säga med ”o” i stället för ”u”, och bara ett ”m”: mohamedan.

Ivan Aguéli var opieätare – han benämnde drogen ”glömskans drottning” – och älskade Baudelaires dikt La Voyage. De är också ungefär likadant klädda i mörk kostym och röd fez. Konsthistorikern Axel Gauffin, författare till en monografi i två band, Ivan Aguéli. Människan, mystikern, målaren (1940-41), meddelar: ”Redan genom sitt yttre, den röda fezen och den vida slängkappan, stack han av mot sin omgivning, ej minst när han valt sin älsklingsställning, sittande på golvet med korslagda ben.”

Detta och mycket annat har Aguéli gemensamt med Steampunk-Aguéli. Men medan den historiske Aguélis andliga temperament står närmare ”högra handens väg” är Steampunk-Aguélis är mycket mer färgat av ”den vänstra handens väg”. Den vänstra handens väg innebär att man bejakar jaget, den faustiska driften, och ett av dess främsta helgon är sufin Mansur al-Hallaj som korsfästes i Bagdad år 922 e. Kr efter att ha utropat Ana al-Haqq! eller ”Jag är Gud!”

Hallajs avrättningI boken Lords of the Left-Hand Path. Forbidden Practices and Spiritual Heresies (1997, 2012) gör den amerikanske religionshistorikern och ockultisten Stephen E. Flowers nedslag i olika andliga traditioner ur den vänstra handens vägs perspektiv. Den vänstra och högra handens vägar skulle grovt förenklat kunna översättas med inofficiell respektive officiell eller heterodox respektive ortodox religion. I inledningen förklarar författaren att emedan den högra handens väg är teocentrisk (gudscentrerad) så är den vänstra handens väg psykocentrisk (självcentrerad):

”The left-hand path considers the position of humanity as it is; it takes into account the manifest and deep-seated desire of each human being to be a free, empowered, independent actor within his or her world. The pleasure and pain made possible by independent existence are seen as something to be embraced and as the most reasonable signs of the highest, most noble Destiny possible for humans to attain – a kind of independent existence on a level usually thought of as divine.”

Den faustiska drift i spenglersk mening som Aguéli hyllade när han benämnde sin mästare Ibn Arabi (1165-1240) ”en Leonardo i filosofins form” och Columbus ”västerländingen par excellence, mannen som avstår från sömnen därför att han har ett Amerika att upptäcka”, har hos Steampunk-Aguéli blivit den allt dominerande driften så att han liksom Faust själv sålt sin själ till Satan i utbyte mot kunskap. Den faustiska människan sover han inte. Hon spejar efter nytt land. Han saknar tålamod och vet inget värre än stillaståendet och stagnationen. Den faustiske ser inte människans roll främst som bevarare och förvaltare utan som skapare och uppfinnare.

Eva och kunskapens fruktI sin pamflett Gud och Staten, som kom i tryck 1882, sex år efter författarens död, skriver den ryske anarkisten Michail Bakunin att ormen i lustgården, som frestar människan att äta av kunskapens frukt, symboliserar två saker: tänkande och upproret.

”Låt oss nu bortse från den fabelaktiga sidan av denna myt och betrakta dess verkliga innebörd. Dess innebörd är mycket tydlig. Människan har frigjort sig, hon har skilt sig från djuren och inrättat sig som människa; hon har påbörjat sin historia och sin i ordets egentliga bemärkelse mänskliga utveckling genom en olydnads- och kunskapshandling, nämligen genom upproret och tänkandet.”

Jag har med Bakunin och hans tolkning av ”syndafallet” i dikten ”Geijers tanke” i samlingen Skymning öfver Upsala (Björkmans 2013). Alla dikter i boken finns inlästa och utlagda på YouTube här med bakgrundsmusik av den italienske kompositören Giacinto Scelsi. Hans musik är ganska obskyr, liksom han själv. Scelsi vägrade att låta sig fotograferas. De enda bilder som finns på honom är från ungdomen. Som namnteckning använde han en symbol: en cirkel med en horisontell linje undertill.  Den enda gång hans musik har fått en större spridning var när den inkluderades i soundtracket till Martin Scorseses psykothriller Shutter Island (2010). Hans musik är stundtals skrämmande på ett lovecraftianskt sätt, som tanken på det lilla skälvande livet i ett till synes oändligt, svart universum.

På den första dagen som hela världens antikalif förkunnar Steampunk-Aguéli sitt första bud: ”Inget är sant. Allt är tillåtet”. I och med detta har han också avslöjat antikalifatets historiska förebild: assassinernas rike på berget Alamut i Persien. Dessa assassiner, ”haschätarna”, som Nietzsche i Moralens genealogi kallar ”fria andar, par excellence”.

År 1094 förlade Hassan Sabbah sitt säte till Alamut där han sedan blev känd som ”den gamle på berget”. När han yttrade sitt ”Inget är sant. Allt är tillåtet” formulerade han thelemas lag nästan tusen år före Aleister Crowley och dennes: ”Do what thou wilt shall be the whole of the law.” Superskurken al-Baghdadi utropar ett Gudsrike, en teokrati, medan superhjälten Steampunk-Aguéli utropar ett Människorike. Det nya antikalifatets säte förläggs till Uppsala, centret för den förkristna kulten som Adam av Bremen i sin krönika benämnde caput supersticionis barbaricae, ”den barbariska vantrons huvud”.

Den franska revolutionen är alltså inte bara politisk till sin karaktär, utan även andlig. Man kastar om alla värden. Gudsriket rivs ner och Människoriket utropas. Som den konservative svenske filosofen Tage Lindbom mycket riktigt konstaterar: ”Människoriket är utropat, och de mänskliga rättigheternas förklaring är dess magna charta”. Längre fram heter det: ”Sekularisering betyder nu, i 1789 års fullbordade form, att människan faller ned i tillbedjan av sig själv.” I den franka revolutionen möts alltså politisk vänster med ”andlig vänster”: den vänstra handens väg. Så är det också med assassinerna: den är en politisk, militant grupp med målet att störta det ortodoxa kalifatet. Den så kallade ”lönnmördarsekten” är i själva verket en slags gerilla och Hassan Sabbah, antikalifen, en blandning av Aleister Crowley och Che Guevara.

Författaren William S. Burroughs ansåg att Hassan Sabbah är ”den ende andlige ledare som har någonting betydelsefullt att säga i rymdåldern” (… the only spiritual leader who has anything significant to say in the Space Age). Lyssna på Burroughs dikt ”The Last Words of Hassan Sabbah” här

William S BurroughsSteampunk-Aguéli är initierad i Abdul Alhazreds Hermetiska Orden (AAHO) vars oheliga skrift är den fasansfulla svartkonstboken Necronomicon, vars arabiska originaltitel är Kitab al-Azif. De initierades tecken är en silverring med en röd sten och som hälsning lägger man höger hand på bröstet. Med ringen kan medlemmarna frammana och behärska djinner. Abdul Alhazred, ”den galne araben”, skall ha levt på 700-talet e. Kr., och nämndes för första gången av den amerikanske H. P. Lovecraft. Denne var liksom Aguéli fascinerad av den ”österländska storslagenheten” i sagosamlingen Tusen och en natt. Som barn kallade han sig till och med muhammedan! I en ny svensk översättning av romanen At The Mountains of Madness (Vid vansinnets berg, sv. övers. Arthur Isfelt, Alastor Press, 2009) hittar vi denna självbiografiska anteckning.

”Av alla unga hedningar var jag den mest obotfärdige. Söndagsskolan – som jag skickades till när jag var fem – gjorde inget intryck på mig; (även om jag älskade den gamla georgianska behagfullheten hos min mors barndomskyrka, den imponerande First Baptist, rest 1775) och jag chockerade med alla mina hedniska yttranden – kallade mig till en början muhammedan och sedan romersk hedning. I skogarna byggde jag altaren till Pan, Jupiter, Minerva och Apollon, och offrade små föremål i doften av rökelse.”

Hur såg Abdul Alhazred ut? Ingen vet säkert. Frågar du mig så tror jag att han påminde ganska mycket om den egyptiske magikern Ardath Bey, spelad av Boris Karloff i filmen The Mummy (1932). Han bär för övrigt fez. Året innan gjorde Karloff Frankensteins monster. Titta på ett klipp ur The Mummy här

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Advertisements

9 reaktioner på ”Steampunk-Aguéli utropar sig till antikalif

  1. Pingback: Nörden som hjälte. Den nionde porten | Nya Il Convito

  2. Pingback: Min pappa hade också fez | Nya Il Convito

  3. Pingback: Mänsklig värdighet kräver rätten att häda | Nya Il Convito

  4. joakimwaern

    Jezuz. Du mynnar ut i saker som jag själv höll på med fram till för 10 år sedan. Intressant, pubertalt, roligt om vartannat. Min största invändning mot dessa typer av världsåskådningar (jag har själv bakgrund i diverse esoteriska riktningar, främst Thelema och kaosmagi) är att de mynnar ut i en slags narcissism eller kanske snarare solipsism, som har mycket lite med världen utanför en själv att göra. Det är alltid lätt att bli vara omnipotent profet i sin egen kammare (och inte minst online). Om jag inte hade respekterat dig hade jag avfärdat inlägget och än mindre kommenterat det. Nu måste jag istället ta mig en fundering. Och så blir jag förstod nyfiken på sin åsikt om min invändning!

  5. Pingback: Antikalifen läser Den svarta jorden av Lars Krantz | Nya Il Convito

  6. Pingback: Islamiska staten (IS) är bara toppen av ett isberg. Det är dags att reformera islam | Nya Il Convito

  7. Pingback: Möt Samuel Varg – steampunkare och magiker | Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s