Min första latinlektion. Stavelser och accentuering

Skola i det antika RomNu under sommaren läser jag en distanskurs i latin vid vuxenskolan Hermods. Kursen består av ett pensum, ett antal uppdrag som eleven ska skicka in, och slutar med ett muntligt förhör. Jag kommer att blogga här på Nya Il Convito under kursens gång och redovisa mina framsteg. Jag har nu börjat arbeta med det första uppdraget, vilket är större än jag förväntade mig. Det består av hela tolv frågor och ska vara inlämnat den 8 juni. I förberedelserna för uppdraget ingår att läsa sidorna 1-61 i läroboken Vivat lingua latina! och sidorna 1-43 i grammatikboken Kort latinsk språklära.

Uppdragets består till större delen av grammatikfrågor samt på slutet några frågor om det antika Roms historia. De är lätt avklarade. Det är bara att referera och citera ur lärobokens historiekapitel: ”Rom, dess historia i korta drag”. Jag betraktar inte realiafrågor som arbete, utan som förströelse.

Efter att ha skrivit en presentation av mig själv och svarat på historiefrågorna tar jag mig an lärobokens första kapitel, som behandlar uttal. Jag får veta att bokstaven u uttalas som ett svenskt o-ljud, jfr svenskans mos, medan bokstaven o uttalas som ett å-ljud, jfr svenskans mås.

I latinet finns sex vokaler, a, e, i, o, u och y (det sista endast i grekiska lånord). Vokalerna kan vara antingen långa eller korta. För att markera en lång vokal kan man sätta ut ett makron eller ett längdstreck, (ā, ē, ī, ō, ū, ȳ), och för att markera korta vokaler kan man sätta ut ett brevis eller en ”båge”, (ă, ĕ, ĭ, ŏ, ŭ, ў).

Diftongerna (förening av två vokalljud i en stavelse) ae och oe uttalas än som aj resp. oj (i Caesar som i sv. Kajsa, i poena som i sv. mojna; detta var det bildade uttalet under republikens tid), än som långt ä resp. långt e (i Caesar som i sv. läsa, i poena som i sv. mena; detta var kejsartidens uttal). Latinets uttal förändrades under senantiken och medeltiden. Förändringarna skedde successivt, så att någon exakt tidsgräns inte kan anges. Man brukar dock säga att det klassiska uttalet bör användas om texten tillkommit före 400 e. Kr.

Hur accentuerar man latinska ord? De flesta latinska ord betonas på näst sista stavelsen, som heter paenúltima. I tvåstaviga ord som múrus, mur, och Róma, Rom, ligger betoningen, som fallet är även i svenskan, på den första stavelsen, det vill säga den näst sista eller paenúltima. Om paenúltima, den näst sista stavelsen, är kort, lägger man istället betoningen på den tredje stavelsen från slutet, antepaenúltima. Den sista stavelsen i ett ord kallas ultima.

Sammanfattning: i tvåstaviga ord ligger betoningen på paenultima, i tre- eller flerstaviga ord på paenultima om denna är lång, annars på antepaenultima.

I ord sammansatta med en enkliktika (-que, -ne, -ve) ligger tonvikten alltid på stavelsen närmast före enklitikan: Galliăque, bonôve. Stundtals, i vissa böcker, utmärks betonad stavelse, när så anses lämpligt, genom en punkt under vokalen.

En stavelse är lång, om den innehåller

a) En diftong (applaúdo, ”jag applåderar”)

b) En lång vokal, i ordbok markerad med längdstreck (civīlis, ”medborgerlig”, procōnsul, ”prokunsul”)

c) En kort vokal som följs av minst två konsonanter eller x (libértas, ”frihet”, compléxus, ”omfattning”). Undantag: kombinationer som qu och c, p, t, g, b, d + l eller r gör inte stavelsen lång (rélĭquus, ”övrig”, múltĭplex, ”mångfaldig”).

Hjälpregel: vokal framför vokal är som regel kort (jfr cárĭes, vidĕo).

Lärobokens första uppgift (s. 16) består i att sätta ut en accent över betonad stavelse i tjugo olika ord. Det första ordet är Hispania.

Hispania

Detta ord innehåller fyra vokaler: i, a, i, a. De fyra stavelserna är ”his, ”pa”, ”ni” och ”a”. Den sista stavelsen i ett ord kallas ultima, i detta fall ”a”. Den näst sista stavelsen, ”ni”, kallas paenúltima, och den tredje stavelsen från slutet, ”pa”, kallas antepaenúltima.

Kort repetition: i ett ord med fler än två stavelser lägger man betoningen på paenúltima om denna är lång, annars på antepaenúltima. Är den näst sista stavelsen lång? Vi har lärt oss att en ”vokal framför en vokal är som regel kort” (vocālis ante vocālem corripĭtur). Vi ser att i:et i stavelsen ”ni” följs av vokalen ”a”. Vokalen i stavelsen ”ni” är därför kort och den näst sista stavelsen är därför kort och inte lång. Det innebär att accenten i ordet Hispania ligger på antepaenúltima och inte på paenúltima. Den tredje stavelsen från slutet är ”pa”. Vi sätter en accent över vokalen i stavelsen ”pa” och får Hispánia.

hospitium

Detta ord innehåller fyra vokaler: o, i, i och u. De fyra stavelserna är ”hos”, ”pi”, ”ti” och ”um”. Är den näst sista stavelsen lång? Vokalen i följs av en annan vokal, u, vilket gör den kort. Den näst sista stavelsen är alltså kort. . Därför ligger betoningen på den tredje stavelsen från slutet, antepaenultima, som är ”pi”. Jag sätter en accent ovanför i:et och skriver hospítium.

Ităli

Detta ord innehåller tre vokaler: i, a och i. De tre stavelserna är ”it”, ”ă” och ”li”. En vokal är markerad med ett brevis, som betyder att den är kort. Är den näst sista stavelsen lång? Nej, den består av en kort vokal, som inte heller följs av minst två konsonanter. Eftersom denna stavelse inte är lång ligger betoningen på den tredje stavelsen från slutet, antepaenúltima, som är ”it”. Jag sätter accenten ovanför det första i:et och skriver Ítăli.

amīcus

Detta ord innehåller tre vokaler, a, i och u. De tre stavelserna är ”am”, ”īc” och ”us”. En vokal, i:et, är markerad med ett makron som betyder att den är lång. Betongen borde ligga på den näst sista stavelsen eftersom den är lång. En stavelse är lång om den innehåller en lång vokal. Alltså sätter jag accenten ovanför i:et och får amícus.

Det här blogginlägget blir för långt om jag ska redovisa alla tjugo ord. Ovanstående får räcka. Jag känner att jag hunnit med ganska mycket på min första studiedag. Bilden överst visar en romersk skolscen. Kamraten till höger kommer för sent och hälsar generat. I handen har han skrivtavlor. Relief i lokal sandsten ca 200 e. Kr., hittad i Nijmeger.

Läs om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s