Sherlock Holmes vet inte att jorden kretsar kring solen, men han kan latin!

Holmes och WatsonNi som följer bloggen Nya Il Convito känner till att jag för ett tag sedan meddelade min avsikt att lära mig latin. Nu har jag börjat läsa en kurs på vuxenskolan Hermods. Som lärobok använder vi Vivat lingua latina! av Staffan Edmar. Om allt går enligt planerna fortsätter jag med Latin A vid Uppsala universitet till hösten. Varför latin?

I Arthur Conan Doyles första Sherlock Holmes-roman A Study in Scarlet från 1887 blir Holmes och Watson introducerade. Vi får vi veta att Holmes är mycket lärd, men bara i vissa ämnen. “Yet his zeal for certain studies was remarkable”, anmärker dr Watson, “and within eccentric limits his knowledge was so extraordinarily ample and minute that his observations have fairly astounded me”.

Men hans okunskap i vissa ämnen var lika märkvärdig som hans kunskaper i andra: “His ignorance was as remarkable as his knowledge”. Dr Watsons slås av häpnad när han inser att Holmes inte känner till att jorden kretsar kring solen:

”My surprise reached a climax, however, when I found incidentally that he was ignorant of the Copernican Theory and of the composition of the Solar System. That any civilized human being in this nineteenth century should not be aware that the earth travelled round the sun appeared to be to me such an extraordinary fact that I could hardly realize it.”

Holmes prioriterade andra kunskaper, vilka han fann viktigare än astronomi, såsom latinkunskaper. I novellen The Adventure of the Red-Headed League citerar han Tacitus: “Omne ignotum pro magnifico” och i den redan nämnda A Study in Scarlet återger han ett yttrande av Horatius: ”Populus me sibilat, at mihi plaudo Ipse domi simul ac nummos contemplar in arca”. Detta om något borde duga som bevis på latinets oerhörda betydelse!

AgueliDen här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och sufin Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Sufi kan betyda flera saker, men oftast menar man en muslimsk mystiker. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör Aguéli och saker som rör Uppsala.

Tala med de lärde på latin och med bönder och så vidare. Ivan Aguéli var en lärd man, och han var latinlärd. Han är mest känd som konstnär, men tillbringade mycket mer tid med att läsa och skriva än med att måla. Eftersom jag numera uppträder i rollen som Steampunk-Aguéli, en modern reinkarnation av den verklige Aguéli, känner jag att jag måste bli lite mera lärd. Det räcker inte med att sätta en röd fez på huvudet, jag måste också ha något av Aguéli i huvudet.

Aguéli föredrog dock grekiska framför latin. I ett långt brev på franska till Richard Bergh den 4 januari 1916, skriver han: ”Jag kan inte ännu grekiska men studerar det, och detta språk har slutligen börjat intressera mig mer än latinet. Grekiskan har något, jag vet inte vad, förföriskt med sig.”

I sin ungdom for Aguéli till Paris för att studera målarkonsten under Émile Bernard. Han blev även teosof och trädde in i La loge Ananta (Anantalogen). Ordförande för denna franska sektion av Teosofiska samfundet var den vänsterradikale journalisten Arthur Arnould, direkt underställd den internationella ledaren Helena Blavatsky, som Strindberg kallade ”Isisprästinna” och ”gynander”. En av de tongivande medlemmarna i logen hette M. Jacques Tasset. När denne många år senare uppsöktes av Aguélis biograf Axel Gauffin och fick titta på ett porträtt av konstnären kommenterade han:

”Det ger fullkomligt hans väsen, så som jag älskade honom och minns honom. Dessa ögon som tycks blinda för världen, för människorna, men se inåt – det är just sådan han såg ut, när han sökte tränga in i dämonernas värld, den värld som vi känna från Eneidens VI. bok. Det var den tid då den ockulta vetenskapen upplevde sin pånyttfödelse”.

Dante och VergiliusOch i Shakespeares Hamlet får vi veta att ”dämonerna” talar latin! En av Aguélis vänner, Per Hallström, var en av våra stora Shakespeareöversättare. Han åstadkom den första fullständiga svenska versionen av Shakespeares dramatik efter Hagbergs från mitten av 1800-talet. I Hallströms översättning, vid det första mötet med vålnaden, säger Marcellus, en av vakterna: ”Horatio, du är boklärd; tala till det”. Det fanns en föreställning om att endast latinkunniga kunde kommunicera med övernaturliga varelser. Aguéli, som liksom Conan Doyle var spiritist, behövde förmodligen inte använda sina latinkunskaper i umgänget med andarna, ty han hade, som han sade, en ”fin intelligens” med vilken han uppfattade deras närvaro och avsikter.

För att illustrera detta inlägg har valt Delacroix’ målning från 1822 som föreställer Dante och Vergilius i underjorden. Aguéli undertecknade viss av sina italienska artiklar ”Dante”. I ett brev till en vän av den 19 april 1894 skriver Aguéli om Delacroix, ”du vet hur mycket jag älskar honom.”

Snart rapporterar jag om den första lektionen.

Läs om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s