Hurra! Idag är det Ivan Aguélis födelsedag

Agueli 24 maj 2014Vårens största högtid i Uppsala heter valborg, men det finns även en annan mindre känd vårfest här i staden, som firas av en betydligt mindre krets: konstnären Ivan Aguélis födelsedag. Jag firar den varje år den 24 maj genom att hålla tal vid obelisken i Odinslund och utbringa en skål. I år uppträder jag för första gången som Steampunk-Aguéli. Förvandlingen från mitt eget jag till mitt alter ego är mycket enkel: jag sätter på mig en röd fez.

Idén fick jag när jag bevistade en föreläsning på The English Bookshop den 13 mars. Där fick jag veta att det i Förenta staterna finns en steampunkare som uppträder som en återuppstånden eller reinkarnerad Emma Goldman (1869-1940). Hon heter Miriam Rosenberg Roček, alias ”Steampunk Emma Goldman”. Jag tänkte: Varför inte göra en ”Steampunk-Ivan Aguéli”?

Vad är steampunk? Den kanadensiske litteraturvetaren Mike Perschon, doktorerade med avhandlingen The Steampunk Aesthetic: Technofantasies in a Neo-Victorian Retrofuture, i vilken han förklarar att steampunk är ett estetiskt program som rymmer tre huvudelement, nämligen teknofantasy, neoviktorianism och retrofuturism. Anna sammanfattade steampunk med sentensen ”att föreställa sig framtiden som man föreställer sig att 1800-talets människor föreställde sig den”.

Emma Goldman och Ivan Aguéli levde under ungefär samma tid – de är födda samma år! – och båda var utopiska visionärer med anarkistiska böjelser. De var också olika: Goldman var ateist, Aguéli var mystiker och esoteriker. Aguéli var lärjunge till andalusiern Ibn Arabi (1165-1240), en andlig titan som sägs ha författat mer än 800 böcker, och som av Aguéli benämndes ”en Leonardo i filosofins form”.

Steampunk Emma GoldmanMiriams utstyrsel var inte så avancerad, egentligen bara en 1800-talsaktig kjol, blues och frisyr. För mig kunde det räcka med en fez för att förvandlas till mitt steampunk-alter-ego. Jag hade två fezer hemma på hatthyllan som jag köpt under ett besök i Konstantinopel (notera att jag skriver Konstantinopel, inte Istanbul). På den första dagen tittade jag mig i spegeln och såg att det var gott.

Konsthistorikern Axel Gauffin, författare till boken Ivan Aguéli. Människan, mystikern, målaren (1940-41) noterar: ”Redan genom sitt yttre, den röda fezen och den vida slängkappan, stack han av mot sin omgivning, ej minst när han valt sin älsklingsställning, sittande på golvet med korslagda ben.”

I ett brev av april 1907 kallar Aguéli Columbus för ”västerländingen par excellence, mannen som avstår från sömnen därför att han har ett Amerika att upptäcka”. Vad menar han med det? Han menar förmodligen att föreställningen om ”det västerländska” innefattar sådant som forskardrift, rastlös äventyrlighet och upptäckaranda: den faustiska andan. Doktor Faustus, den lärde tysken som enligt legenden sålde han sin själ till Satan i utbyte mot all världens kunskaper. Med ”västerländsk” avser Aguéli inte en landyta och inte heller ett folk utan en anda, ett sätt att vara.

Som en vetenskapens Columbus lyfter Aguéli fram den första kvinnan som fick nobelpriset (två gånger!), Marie Curie, upptäckaren av grundämnena radium och polonium. Det gör han under rubriken ”Feminism” i den arabisk-italienska tidskriften Il Convito, förebilden för min egen blogg Nya Il Convito.

I Karin Boyes roman Kris går hjältinnan Malin från en förstenad världsbild till en vital och livsbejakande. I en scen får vi möta Lucifer i Columbus gestalt! Han står i fören på sitt skepp och spejar efter land. Columbus är luciferisk, faustisk, ja, ”västerländingen par excellence”.

I sin pamflett Gud och Staten, som kom i tryck 1882, sex år efter författarens död, skriver den ryske anarkisten Michail Bakunin att ormen i lustgården, som frestar människan att äta av kunskapens frukt, symboliserar två saker: tänkande och upproret.

”Låt oss nu bortse från den fabelaktiga sidan av denna myt och betrakta dess verkliga innebörd. Dess innebörd är mycket tydlig. Människan har frigjort sig, hon har skilt sig från djuren och inrättat sig som människa; hon har påbörjat sin historia och sin i ordets egentliga bemärkelse mänskliga utveckling genom en olydnads- och kunskapshandling, nämligen genom upproret och tänkandet.”

ColumbusDen faustiska människan sover han inte. Hon spejar efter nytt land. Han saknar tålamod och vet inget värre än stillaståendet och stagnationen. Faustiern ser inte människans roll främst som bevarare och förvaltare utan som skapare och uppfinnare. Det skiljer honom från den traditionella människan och hennes fruktan för ”funder” och ”noviteter”.

Aguéli var en faustier, en som ville veta allt, göra allt. Någon som utforskade både inre och yttre världar. Vid sidan astronauten finns ju, som Jünger påvisat, psykonauten. Aguéli var swedenborgare. En engelsk beundrare tilldelade en gång Swedenborg hedersnamnet ”den andlige Columbus”. Han menade att det som driver Swedenborg till hans andefarande innerst är en djärv upptäckarlust av samma slag som den som drev de stora världsomseglarna. Swedenborg upptäckte andliga kontinenter.

Aguéli var, för att tala med Gunnar Ekelöf, ”något av ett svenskt universalgeni”. En konstnärskollega, Fritz Lindström, beskrev honom så här: ”Han var bara aktivitet och ande, en ständigt brinnande låga full av idéer, metafysik, skarpa iakttagelser och kvicka drastiska inpass.”

Doctor WhoNär vi idag firar Aguéli, firar vi den faustiska andan. Vår tids columbusar spejar inte efter okända länder, utan efter okända planeter. På Karin Boyes dödsdag den 23 april i år anordnade jag en anspråkslös minnestund på Hotell Hörnan. Jag var klädd i brun kavaj och fez. Jag hade för avsikt att uppträda som Steampunk-Aguéli, men en whovian i sällskapet trodde att jag försökte imitera den elfte doktorn. Han som i ett avsnitt yttrade de berömda orden: ”I wear a fez now, fezzes are cool.” Doctor Who, rymd- och tidsresenären, se där en faustisk natur!

I Goethes Faustdrama finns en scen som fångar vad ”det faustiska” ytterst handlar om: människans gudomliggörande och upprättandet av Människans rike. Demonfursten Mefistofeles iklär sig doktor Faustus mantel och tar emot en färsk student vid universitet. Studenten ber läraren skriva ner ett gagneligt ord i sin stambok. Mefistofeles tar boken och antecknar ett bibelcitat på latin: Eritis sicut Deus, scientes bonum et malum. I den äldre svenska översättningen heter det: ”I skolen bliva såsom Gud, vetande vad gott och ont är”.

Den muslimske esoterikern Hassan Sabbah, assassinernas ledare, formulerade Människorikets credo på berget Alamut i Persien när han yttrade: ”Inget är sant. Allt är tillåtet”. Människa, du är myndig! Ät av kunskapens frukt! Det var tusen år innan Aleister Crowley mottog den thelemitiska lagen i Egypten 1904, som sade: ”Do what thou wilt shall be the whole of the law”.

Nietzsche citerar Sabbah i Moralens genealogi där han också kallar assassinerna ”fria andar, par excellence”. Assassinerna lägger långt före renässansen och den franska revolutionen, grunden till det faustiska Människoriket. Författaren William S. Burroughs ansåg att Hassan Sabbah är ”den ende andlige ledare som har någonting betydelsefullt att säga i rymdåldern” (… the only spiritual leader who has anything significant to say in the Space Age).

Leve Ivan Aguéli! Leve Människoriket!

Läs om när vi firade Aguélis födelsedag 2012 och 2013

Besök Steampunk Emma Goldmans blogg här
Läs om när Steampunk-Aguéli dyrkade Swedenborgs grav här

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s