Poesidag i Strängnäs. Något om esoterikern Kurt Almqvist

PoesidagIdag besökte jag Strängnäs. Tidskriften Populär poesi hade anordnat ett möte på biblioteket med inslag av både föredrag och poesi. Jag läste dikten ”Klosettpalatset”, vilken ingår i den senaste samlingen Skymning öfver Upsala (Björkmans, 2013) och min yngre kollega Adam Lundvall läste ur sin rosade debutbok Jag ångrar att jag föddes (2014). Tidskriftens nytillträdda redaktör för avdelningen musiklyrik, litteraturvetaren Johanna Bengtsson, även hon från Uppsala, höll ett föredrag om poesins natur.

Jag har bara varit i Strängnäs en gång tidigare. Det var i början av 2006 som jag reste dit för att intervjua Tilsi Almqvist, änka efter esoterikern och poeten Kurt Almqvist (1912-2001). Kurt, som även kallade sig vid det arabiska namnet Abd al-Muqsit, var en lärjunge till den schweiziske esoterikern Frithjof Schuon (1907-1998) och medlem i dennes sufiorden Alawiyya-Mariamiyya med centrum i Lausanne. Efter vårt samtal tog Tilsi med mig till makens grav. Strängnäsresan och särskilt besöket vid graven resulterade i dikten ”Stenen i skon”, som publicerades i diktsamlingen Faraos förbannelse (2007). Jag skickade även en essä till Dagens Nyheter som infördes den 21 januari 2006 under rubriken ”Kurt Almqvist – en svensk sufi”.

Den här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och sufin Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Sufi kan betyda flera saker, men oftast menar man en muslimsk mystiker. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör Aguéli och saker som rör Uppsala.

AlmqvistAlmqvist var liksom Aguéli frankofil. Han doktorerade med en avhandling om den medeltida provensalska trubadurlyriken. Omkring 1941 när han började arbeta med sin avhandling vid Uppsala universitet läste han även arabiska för professor H. S. Nyberg, Sigrid Kahles far. Almqvist planerade att i avhandlingen skriva om arabiska inflytelser på trubadurlyriken. Kanske nämndes Aguéli i dessa sammanhang? Almqvist var åtminstone senare i livet väl bekant med sin föregångare. I samlingen Ordet är dig nära (1994) finns essän ”Horisontens ofantliga öga” – en svensk målares upplevelse av sufismen.

Orientalisten H. S. Nyberg (1889-1974), professor i semitiska språk vid Uppsala universitet. Han doktorerade 1919 på en avhandling om den andalusiske mystikern Ibn Arabi och kom att ägna en stor del av sin forskning åt islams dogmhistoria och ursprung, särskilt kätterska rörelser och mutaziliterna, de rationalistiska tänkarna i Basra. I min research om Aguéli har jag haft nytta av Nybergs insiktsfulla bilaga, ”Aguéli och Islam”, som återfinns i den andra volymen av konsthistorikern Axel Gauffins digra monografi i två band: Ivan Aguéli – Människan, mystikern, målaren (1940-41). Nyberg vistades i Kairo 1924 – 25 där han fann på Zeki Efendi, en bekant till Aguéli. Men jag har också använt Sigrids biografi över sin far från 1991.

Mästaren i Lausanne, Frithjof Schuon, hade hämtat stora delar av sin undervisning från fransmannen René Guénon (1886-1951), som i sin tur introducerades till sufismen, framför allt Ibn Arabis filosofi, av Aguéli i Paris på 1910-talet. Ibn Arabi (1165-1240) från Murcia i Andalusien var en andlig gigant som skall ha författat fler än åtta hundra verk. Aguéli benämner honom ”en Leonardo i filosofiens form”.

Almqvist ägnar flera essäböcker åt att introducera Schuons och Guénons esoteriska filosofi i Sverige. Men också genom direkta översättningar av läromästarnas verk. Tidlös besinning i en besinningslös tid från 1973 innehåller ett urval texter av Schuon och I tjänst hos det Enda från 1977 av Guénon.

AgueliDen esoteriska filosofi som Almqvist bekände sig till hade uppstått i den franska ockultistiska miljön under slutet av 1800-talet och sekelskiftet, men sedan på 1920-talet utvecklats i en säregen och konservativ riktning och förkastade alla de grundläggande elementen i det moderna västerländska samhället, som upplysningen, demokratin och evolutionsläran.

Så kom ”traditionalismen” eller ”perennialismen”, som Guénons och Schuons tänkande så småningom kallades, att bilda en egen skola inom den spretiga nyandliga rörelsen, präglad av pessimism, tillbakablickande och undergångsstämning.

Aguéli räknas som något av en föregångare på grund av sin länk till Guénon. Han delade vissa idéer med Guénon, som idén om religionernas inre släktskap, men det behöver inte betyda så mycket då samma idéer fanns inom teosofin och andra av 1800-talets nyandliga rörelser. Aguéli dog innan Guénon ”hoppade av” ockultismen och skapade sin egen filosofi så vi vet inte vad han hade tyckt om den. Vi kan bara spekulera. En kortfattad kritik av ”traditionalismen” eller ”perennialismen” finns i min småskrift Därför lämnade jag islamismen (2013). I de gör jag ett försök att förklara vad jag menade med begreppet ”islamism” och varför jag så småningom helt lämnade denna tankeströmning till förmån för sekularismen. Huvudtemat är kampen mellan reaktion och progression och hur den moderna, sekulära världen har växt fram parallellt med en ny, ”faustisk mentalitet”.

På vägen hem till Uppsala tittade vi på huset där Strängnäspoeten Bo Setterlind bodde. Ivan Aguéli förolyckades vid en järnvägskorsning i byn Hospitalet utanför Barcelona i Spanien den 1 oktober 1917. Han begravdes på byns kyrkogård. Efter många år återbördades konstnärens stoft till hemstaden Sala. I samband med detta hölls en minnesgudstjänst på Gamla kyrkogården den 25 september 1981. Setterlind, som var släkt med Aguéli, var med vid ceremonin och läste sin ömsinta dikt ”Frände av ljus”.

Frände av ljus

Uppenbarelsen
drabbar oss tyngdlöst
– som skuggan,
som hinner upp oss,
när vi flyr.

Om och om igen
hinner den upp oss,
och vi blir påminda om tidens
flykt.

Varje skugga, född av ljus,
passerar under oss,
som om den ville säga,
att vi hör Ljuset till.

Så också med honom,
som skrev:
”Olyckligtvis
måste jag segra,
jag är dömd
att leva.”

Han gick fram
och bländades av Ljuset,
tänkte
med hela sin varelse:
Det är inte här.

Han gick längre in
och såg en större värld.
Himlen
öppnade sig
under konstnärens hand.

Nu vilar hans stoft
i mörkret,
men hans själ lyses upp
av Himlen.

Och vi lyssnar
till stoftets lovsång:
Det är inte här.
I den stad
Som är ett smycke.

Och nu?
Varför skulle han resa?
Varför skulle han längta någon annanstans?
Han är ju redan framme.

I hägnet
av en helgedom,
som speglar
Himlen,
vilar hans stoft
i en annan exil,
lyser hans tro
bortom alla ord.

Han dog
för den frihet som vidgar världen.

Skymning öfver UpsalaDiktsamlingen Skymning öfver Upsala finns att få tag på hos de flesta nätbokhandlar. I Uppsala hittar man den på Drottninggatans bokhandel och Röda rummet. Man kan också köpa boken direkt av mig. Då kostar den 150 kr. Jag bjuder på porto. Sätt in beloppet på plusgirokonto 548413-4. Ange namn och adress.

Alla dikter i Skymning öfver Upsala finns att lyssna till på YouTube här. Bakgrundsmusiken har gjorts av den italienske kompositören Giacinto Scelsi (1905-1988). Hans musik är ganska obskyr, liksom han själv. Scelsi vägrade att låta sig fotograferas. De enda bilder som finns på honom är från ungdomen. Som namnteckning använde han en symbol: en cirkel med en horisontell linje undertill. Den enda gång hans musik har fått en större spridning var när den inkluderades i soundtracket till Martin Scorseses psykothriller Shutter Island (2010). Hans musik är stundtals skrämmande på ett lovecraftianskt sätt, som tanken på det lilla skälvande livet i ett till synes oändligt, svart universum.

Läs en fotoillustrerad rapport från poesidagen i Strängnäs i tidskriften Populär poesi här

Lyssna på Skymning öfver Upsala på YouTube här

Varför har jag gammalstavat titeln på min diktsamling? Svaret finns här

Läs mer om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s