Steampunk-Aguéli fikar på Upplands nation

Steampunk Agueli 27 aprilVåren är här! Det är någonting alldeles särskilt med våren i Uppsala. Som uppsalaaficionado förströr jag mig gärna genom att läsa gamla memoarböcker. Igår läste jag Knut Nybloms Uppsala är bäst från 1908 med undertiteln: ”Skolpojks- och studentminnen upptecknade i glad oordning”. Denne Knut var son till sagoförfattarinnan Helena Nyblom, gift med estetikprofessorn Carl-Rupert Nyblom*. Han skriver att han vet ingen plats i Sverige ”dit våren kommer på ett så underbart sätt med en tjuskraft, som nästan är obeskriflig”.

”Denna märkvärdiga blandning af förhoppning och längtan, som våren öfverallt bringar med sig, kännes i Uppsala tredubbelt så stark. Den börjar med islossningen, den växer med hvarje ny Tussilago farfara, som slår ut i gul blom, den kulminerar under maj månad, och med doktor-promotionsdagen den 31 maj ges signal till absolut ’slutad bal’”.

En sådan vacker vårsöndag som den 27 april passade det utmärkt med steampunkfika (fika för steampunkare) i Upplands nations trädgård i skuggan av Carl Milles skulptur Vingarna. Fast det var hundra år sedan Nyblom, kallad ”Manasse”, skrev sina memoarer upplevde jag samma känslor: ”det sjuder af önskningar och planlösa tankar i luften”. Vad är steampunk? I korthet innebär det föreställningen om hur 1800-talets människor föreställde sig framtiden eller ”retrofuturism”.

Den här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och sufin Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Sufi kan betyda flera saker, men oftast menar man en muslimsk mystiker. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör Aguéli och saker som rör Uppsala.

Steampunk Emma GoldmanEfter att ha upptäckt steampunkkulturen bestämde jag mig för att skapa karaktären ”Steampunk-Aguéli”. Idén fick jag vid en steampunkkväll på The English Bookshop i Uppsala (13/3 2014). Där fick jag veta att det i Förenta staterna finns en steampunkare som uppträder som en återuppstånden eller reinkarnerad Emma Goldman (1869-1940). Hon heter Miriam Rosenberg Roček, alias ”Steampunk Emma Goldman”. Jag tänkte: Varför inte göra en ”Steampunk-Ivan Aguéli”? Emma Goldman och Ivan Aguéli levde under ungefär samma tid – de är födda samma år! – och bägge var anarkister. Aguéli benämnde sig under en period ”swedenborgiansk anarkist”. Miriams utstyrsel var inte så avancerad, egentligen bara en 1800-talsaktig kjol, blues och frisyr. För mig kunde det kanske räcka med en fez för att förvandlas till mitt steampunk-alter-ego. Jag hade två fezer hemma på hatthyllan som jag köpt under ett besök i Konstantinopel (notera att jag skriver Konstantinopel, inte Istanbul). Konsthistorikern Axel Gauffin, författare till boken Ivan Aguéli. Människan, mystikern, målaren (1940-41) noterar: ”Redan genom sitt yttre, den röda fezen och den vida slängkappan, stack han av mot sin omgivning, ej minst när han valt sin älsklingsställning, sittande på golvet med korslagda ben.”

Det räcker alltså att sätta på sig fezen för att bli Steampunk-Aguéli! Det är inget måste att uttala formeln ”hokus pokus”, även om jag gjorde det idag för att höja stämningen. ”Abrakadabra”, eller om man vill vara lite märkvärdig, Aleister Crowleys ”abrahadabra”, går också bra. Aguéli befann sig i Kairo samtidigt som Crowley när denne mottog sina uppenbarelser 1904 och utropade ”Horus tidsålder”. Det är inte omöjligt att de träffades. Oavsett vilket säger jag som den elfte doktorn (Doctor Who), även han klädd i brun kavaj och röd fez, som i ett avsnitt yttrade de sedermera berömda orden: ”I wear a fez now, fezzes are cool.”

Allen ChamberlainDen elfte doktorn är bara en av åtskilliga stiliga fezbärare. Än stiligare blir det när hatten kombineras med monokel, som till exempel hos egyptologen dr Allen Chamberlain (Jonathan Hyde) i den amerikanska äventyrsfilmen The Mummy från 1999 (sv. titel ”Mumien”). Han slår följe med en grupp skattjägare som söker den försvunna staden Hamunptra.

Med på fikat var fysikdoktorn och steampunkkännaren Anna Davour, som skriver på den utmärkta bloggen Landet Annien. Hon berättade att det i Alan Moores steampunkiga grafiska roman The League of Extraordinary Gentlemen förekommer en kapplöpning till månen mellan Frankrike och England. Fransmännen använder den metod som skildras i Jules Vernes roman De la terre à la lune från 1865 (sv. titel ”Från jorden till månen”), det vill säga med hjälp av en kanon, och engelsmännen den metod som skildras i H. G. Wells roman The First Men in the Moon från 1901 (sv. titel ”De första männen på månen”), det vill säga med hjälp av antigravitationsmetallen Cavorite. Om en sådan kraftmätning verkligen hade ägt rum hade frankofilen Aguéli utan tvekan hejat på Frankrike. I ett brev våren 1890 skriver han: ”… mitt kära sköna Frankrike, ljusets, smakens, civilisationens, hyfsningens hemland.”

För esoterikern Aguéli fanns inte någon död. Döden är, enligt honom, endast en övergång från ett liv till ett annat, ”som när man lämnar ett ytterplagg under resan från ett kallt land till ett varmt”. Livet efter döden var för honom ”la vie intime”. I ett brev till konstnären Werner von Hausen från den 25 maj 1894 skriver han:

”Livet efter döden är det intima livet (la vie intime). Döden blottar bara handlingarnas dolda källa. De seende skåda världen sådan den var i sin begynnelse, d.v.s. himmel och helvete – igenom tecknens värld. Att skåda den översinnliga världen är som att se avsikten, i det man betraktar åtbörden.”

Skillnaden mellan liv och död är ett plagg: en fez! Lagom till steampunkfestivalen i Gävle den 27 juni ska jag skaffa två saker till: en fluga och en monokel. Där kommer Steampunk-Aguéli för första gången att möta Steampunk Emma Goldman! Jag ska intervjua henne.

* Carl-Rupert Nyblom (1866-1900), som bodde i Vershuset vid Islandsbron i Uppsala, tolkade även Shakespeares sonetter. Jag citerar en av hans verser i dikten ”Min pappa, kung Lear” i samlingen Skymning öfver Upsala (Björkmans 2013). Lyssna på den här

Steampunkkännaren Anna Davours blogg här
Steampunk Emma Goldmans blogg här
Steampunkfestivalen i Gävle här

Läs om mina böcker här
Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s