Pubkväll med Luna. Steampunk-Aguéli läser en dikt av Karin Boye

Steampunk Agueli 23 april 2Den här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och sufin Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Sufi kan betyda flera saker, men oftast menar man en muslimsk mystiker. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör Aguéli och saker som rör Uppsala.

Ikväll uppträdde jag ännu en gång som mitt alter ego ”Steampunk-Aguéli”. Förvandlingen är mycket enkel: jag sätter på mig en fez. Idén fick jag vid en steampunkkväll på The English Bookshop i Uppsala (13/3 2014). Där fick jag veta att det i Förenta staterna finns en steampunkare som uppträder som en återuppstånden eller reinkarnerad Emma Goldman (1869-1940). Hon heter Miriam Rosenberg Roček, alias ”Steampunk Emma Goldman”. Jag tänkte: Varför inte göra en ”Steampunk-Ivan Aguéli”? Emma Goldman och Ivan Aguéli levde under ungefär samma tid – de är födda samma år! – och båda var utopiska visionärer med anarkistiska böjelser. De var också olika: Goldman var ateist, Aguéli var mystiker och esoteriker. Han var en lärjunge till andalusiern Ibn Arabi (1165-1240), som sägs ha författat mer än 800 böcker, och som av Aguéli benämndes ”en Leonardo i filosofins form”.

Studentföreningen Luna, med inriktning mot ockulta studier, hade pubkväll på Hotell Hörnan i Uppsala. Det skulle den verklige Aguéli förmodligen ha tyckt om. Han var bland annat medlem i teosofernas loge Ananta och studerade i martinisternas skola under den legendariske ockultisten Papus, eller som han egentligen hette Gérard Encausse (1865-1916). I ett brev från Mazasfängelset till vännen Werner von Hausen den 24 april 1894 skriver Aguéli: ”Har du köpt Papus´ bok Science occulte? Gör det! Den är mycket intressant att läsa, i synnerhet om man läser den med det rätta sinnet.” I ett annat brev, till konstnären Arthur Bianchini, lovar han: ”Detta arbete kommer att öppna nya horizonter för dig”. Både Aguéli och Strindberg skrev i Papus’ tidskrift L’Initiation.

Den 23 april 1941 försvann Karin Boye. Hon hade gett sig iväg från Alingsås ut i skogen för att dö och hittades först tre dagar senare. Hon är älskad och saknad. Vi skålade till hennes ära. Eftersom jag är arabofil, en vän av det arabiska, och blir det i ännu högre grad när jag är Steampunk-Aguéli valde jag att för lunaiterna recitera Boyedikten ”Ökenvandraren”:

Ni väger med falska vågar
och mäter med falska mått,
inte inför kadin, som dömer brottslingar,
men för Allah, Allah, välsignat vare hans namn,
han som har skapat livet.

Tusen dadlar köper ni för en liten pärla,
men jag, som hungrade i öknen,
är led på mitt pärlsydda bälte,
som ingen näring ger,
och jag, som försmäktade i sanden,
återfinner icke prakten i mitt dolkfäste,
sirat med juveler,
som ingen törst släcker.

Ännu i denna minareternas stad, långt från öknen,
bugar jag icke för de stolta portalerna,
de gyllene grindarna,
men väl för de ringa, för de avsides brunnarna,
dit dammiga herdar leder sina hjordar,
när de kommer med mjölk om kvällen.

Karin Boye kom till Uppsala höstterminen 1921. Hon började med grekiska ”för att kunna läsa Platon på originalspråket”. Hennes kvinnliga matlagskamrater kallade henne Teo, därför att de först hade tagit henne för teolog. Det var här hon debuterade med diktsamlingen Moln 1923. Här skrev hon också de följande två samlingarna Gömda land (1924) och Härdarna (1927). Hon blev politiskt aktiv och gick med i den radikala, socialistiska föreningen Clarté.

Karin BoyeFlera av Boyes dikter i de tidigare samlingarna har Uppsala som bakgrund. Hon hyllar Carolina Redivivas visa, lätt ironiska leende och i en svit kärleksdikter med tragisk underton talar hon om eldarna på slätten och om Fyris’ stelnade flöde. Sedan en tid tillbaka har hon fått ett bibliotek uppkallat efter sig, i Engelska parken-komplexet på Thunmansvägen 3. Jag sitter där och arbetar ibland. Det är bättre än Carolina på så vis att det finns kafferum med mikrovågsugnar. Hemlighuset ligger också närmare den tysta läsesalen. Man slipper gå så långt ifrån sin dator, vilket känns tryggare. På Carolina har det hänt att datorer blivit stulna av en före detta ledarskribent på Svenska Dagbladet som gått ner sig på tjack. En sorglig historia.

Doctor WhoI Margit Abenius biografi från 1950 läser jag att dikten ”I rörelse”, som nyligen uppmärksammades sedan den använts i bilreklam, ska vara influerad av min namne, den persiske poeten Omar Khayaam (1048-1122). Hur inflytandet ser ut konkret får vi dock inte veta. ”Få av skaldinnans dikter blev på sin tid så lästa och beundrade som den sången”, skriver Abenius. ”En stiliakttagare”, fortsätter hon, ”har sammanfört ’I rörelse’ med Omar Khayaam, något som bestyrks av att clartéisterna enligt Bergen brukade läsa persern högt under knoget med tidskriften. Dikten hörde emellertid till dem som författarinnan själv växte ifrån; hon kritiserade särskilt slutraden för banalitet, men också själva stämningen kändes förbrukad. Kanske hade dikten, med all sin skönhet, fått för mycket av perserns överdåd och för lite av den för Karin Boye egenartade spänningen mellan rotfasthet och uppbrottsanda?”

Ikväll hade jag alltså brun kavaj och fez. Jag må ha haft för avsikt att uppträda som Steampunk-Aguéli men whovianerna i sällskapet trodde att jag försökte imitera den elfte doktorn, som i ett avsnitt yttrade de berömda orden: ”I wear a fez now, fezzes are cool.”

Besök Steampunk Emma Goldmans blogg här
Läs om när vi hyllade Pasolini här
Läs om när Steampunk-Aguéli dyrkade Swedenborgs grav här
Läs om Steampunkkvällen på The English Bookshop här
Läs om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s