Peter Cornell snuddar vid Aguélis fula sidor

Peter Cornells nya bokDen här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och sufin Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. En sufi är en muslimsk mystiker. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör Aguéli och saker som rör Uppsala.

Konsthistorikern Peter Cornell kan sin Aguéli. Han införde en mycket insiktsfull essä i boken Den hemliga källan. Om initiationsmönster i konst, litteratur och politik (1981). Den står sig än. Han är en av få svenska intellektuella, tillsammans med konstvetaren Viveca Wessel, som har ansträngt sig för att tränga under ytan i Aguélis tankevärld. Han har också, vilket Wessel undvikit, snuddat vid Aguélis mindre trevliga sidor.

När man läser vad Aguéli själv skrivit inser man att han under några år inte bara var en harmlös och excentrisk mystiker utan faktiskt intog rollen som ideologisk islamist som propagerade för en panislamisk, teokratisk superstat. Dessutom på ett ganska cyniskt, kalkylerande och ohederligt sätt som mer än väl bekräftar islamofobernas konspirationsteori om illistiga muslimer som vill ta över världen. I den nya boken Öppningar. Idéer och notiser (2014) har Cornell samlat ett urval artiklar från 1980-talet till i dag; med få undantag har de tidigare publicerats på Expressens kultursida. ”I sina brev”, konstaterar han, ”pläderar Aguéli för sharialagar och teokrati, ungefär som i dagens Iran”.

Aguéli skrev ytterst lite på sitt modersmål, vilket bidragit till att bilden av honom blivit ofullständig. Det mesta är avfattat på arabiska, italienska och franska. Ja, Aguéli var en sufi, en muslimsk mystiker eller esoteriker, men man får inte glömma att en form av sufismen var statsreligion i det ottomanska riket. Sufismen är inte alltid oförenlig med politisk islam. Även Khomeini, ledare för den islamiska revolutionen i Iran, var en slags sufi. Det är inte svart och vitt. Man kan inte göra det så enkelt för sig som att sätta den elaka fundamentalismen eller islamismen mot den snälla sufismen. Både islamismen och sufismen är alldeles för heterogena och de två storheterna går dessutom inte alltid att skilja åt utan vi hittar sufismen i islamismen och islamismen i sufismen.

Peter CornellAguéli var under en period klart islamist enligt gängse definitioner av begreppet, men hans islamism hade en särskild sorts monistisk mystik som kärna och var mer intellektuell och mer tolerant mot andra religioner än den stenhårda, primitivt wahhabitiska och våldsfixerade islamism vi ser idag hos till exempel rebellerna i Syrien eller talibanerna i Afghanistan. Aguéli beskrivs ofta slentrianmässigt som ”anarkist”, vilket han var under en period, ”swedenborgiansk anarkist” som han sa, men inte bara och inte livet ut. Dagens unga anarkister torde ha mycket svårt för vissa av Aguélis åsikter och attityder även under hans anarkistperiod. Men å andra sidan anser även dagens marxister att Karl Marx kunde vara reaktionär.

Han gav uttryck för värderingar som skulle kunna betraktas som ”progressiva”, till exempel när det kommer till kvinnors rättigheter, men han kunde också ge prov på ”reaktionära” åsikter. År 1917 hyllar han den spanske kungen, ”en bra karl”, och indirekt även den unge majoren Franco. De ”förbannade republikanerna” bara bråkar och arbetarupproren borde slås ned med ”bestämdhet” för att återställa lugnet, ansåg Aguéli.

Aguéli samarbetade med läkaren Enrico Insabato, även han konvertit till islam, för att öka Italiens inflytande i arabvärlden. De medverkade till att bygga en moské i Kairo tillägnad kung Umberto I. Cornell undrar om Aguéli inte blev ”utnyttjad som en nyttig idiot i en krass italiensk kolonialism”. Insabato gick på 20-talet över till att arbeta för Mussolini som rådgivare i islamfrågor och försökte bygga broar mellan fascismen och islamiska rörelser.

Vad jag försöker säga är att Aguéli var en komplicerad personlighet, mångfacetterad både som politisk ideolog och aktivist, religiös tänkare och konstnär. I hans skriverier hittar man flera mindre behagliga och rent obehagliga saker: stolliga konspirationsteorier, sjuklig och vidskeplig paranoia, förnekelse av folkmordet på armenierna, stöd till kolonialism och imperialism, hyckleri och förställning, lögnaktig skönmålning, förakt för arbetare och ”pöbeln”, övermänniskolater och så vidare. Men man hittar också vackra karaktärsdrag och vackra idéer och formuleringar som ännu idag inspirerar och därtill skulle hålla vid en prövning i politisk korrekthet.

AgueliCornell har haft konstkritiken i Expressen som bisyssla vid sidan av sitt arbete som lärare på Konstfack och Kungl. Konsthögskolan. För några år sedan bjöd han mig till Konsthögskolan för att tala med studenterna om sufismen och min poesi. Jag gjorde bort mig. Jag sade något självsäkert om kabbala utan att räkna med studenternas följdfrågor. Jag hade gett sken av att kunna mer om kabbala än vad jag egentligen gjorde. Jag blir fortfarande generad när jag tänker på det mötet. Därför är det en tröst att i en av Cornells artiklar läsa att han tror att ”vi lätt gör oss undergivna och överdrivna föreställningar om andras förkrossande bildning”. Han återger flera exempel ur Maxime Cohens essäer Promenades sous le lune (2008) på katastrofala luckor hos våra lärdaste storheter. Augustinus läste till exempel aldrig en hel dialog av Platon och Thomas av Aquino saknade kunskaper i grekiska.

Hur man än värderar Aguélis politiska, religiösa och moraliska ståndpunkter kan man aldrig förneka att hans liv var fascinerande och spännande, ja, som Cornell skriver ”om han varit född i ett mindre perifert land än Sverige skulle Ivan Aguéli vara given för en Hollywoodproduktion”. Författaren anser att Brad Pitt borde spela huvudrollen och föreslår en titel: Aguéli of Arabia.

Läs om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s