Steampunk-Aguéli dyrkar Swedenborgs grav

Steampunk-Agueli 2På en steampunkkväll på The English Bookshop i Uppsala (13/3 2014) fick jag veta att det i Förenta staterna finns en steampunkare som uppträder som en återuppstånden eller reinkarnerad Emma Goldman (1869-1940). Hon heter Miriam Rosenberg Roček, alias ”Steampunk Emma Goldman”, och kommer till festivalen i Gävle den 27 juni. Jag tänkte: Varför inte göra en ”Steampunk-Ivan Aguéli”? Emma Goldman och Ivan Aguéli levde under ungefär samma tid – de är födda samma år! – och båda var utopiska visionärer med anarkistiska böjelser. De var också olika: Goldman var ateist, Aguéli var mystiker och esoteriker.

Miriams utstyrsel var inte så avancerad, egentligen bara en 1800-talsaktig kjol, blues och frisyr. För mig kunde det kanske räcka med en fez för att förvandlas till mitt steampunk-alter-ego. Jag hade två fezer hemma på hatthyllan som jag köpt under ett besök i Konstantinopel (notera att jag skriver Konstantinopel, inte Istanbul). Konsthistorikern Axel Gauffin, författare till boken Ivan Aguéli. Människan, mystikern, målaren (1940-41) noterar: ”Redan genom sitt yttre, den röda fezen och den vida slängkappan, stack han av mot sin omgivning, ej minst när han valt sin älsklingsställning, sittande på golvet med korslagda ben.”

Steampunk Emma GoldmanJag prövade och blev nöjd med resultatet. På den första dagen tittade jag mig i spegeln och såg att det var gott. Vad skulle Aguéli göra om han landade i vår tids Upsala? Jag kände efter. Han skulle förmodligen först söka sig till någon ännu igenkännlig miljö i de akademiska kvarteren kring Domkyrkan. Jag, som nu var Aguéli, begav mig av. Framme på Domkyrkoplan kom jag på att jag ju måste besöka Swedenborgskoret och sarkofagen av mästaren, ”den andlige Columbus”. I sitt förra liv beskrev Aguéli sig själv som ”swedenborgiansk anarkist”.Sarkofagen kom hit 1908 hade inte funnits där när Aguéli var här sist våren 1897. Eftersom Aguéli var sufi, muslimsk mystiker, och en viktig del av sufismen är gravdyrkan, bugade jag mig inför mästaren i ett tillstånd av adoratio.

Man kan förmoda att Aguéli med uttrycket ”swedenborgiansk anarkist” knöt an till den politiska swedenborgianismen på 1700-talet; en antiklerikal, liberal, utopistisk ideologi med inslag av frimureri och fritänkeri. Den finländske alkemisten August Nordenskiöld (1754-1792), en av de ledande gestalterna i denna rörelse, avled under en expedition till Sierra Leone på Afrikas västkust. Där ville han upprätta ett idealsamhälle.

Fysikdoktorn Anna Davour är en av de främsta kännarna av steampunkkulturen i Sverige. Hon inledde kvällen i mars på English Bookshop med att försöka definiera steampunk, vilket inte var helt enkelt. Den vanliga definitionen förklarade hon är ”victorian science fiction”, men den är alldeles för snäv. Anna föredrog en deskriptiv framför en normativ definition, det vill säga en beskrivning över det som faktiskt finns i stället för ett recept för vad det borde vara. Hon citerade den kanadensiske litteraturvetaren Mike Perschon, som doktorerade med avhandlingen The Steampunk Aesthetic: Technofantasies in a Neo-Victorian Retrofuture, i vilken han hävdar att steampunk är ett estetiskt program som rymmer tre huvudelement, nämligen teknofantasy, neoviktorianism och retrofuturism. Anna sammanfattade steampunk med sentensen ”att föreställa sig framtiden som man föreställer sig att 1800-talets människor föreställde sig den”.

Swedenborgs flygplanSwedenborg hade flera tilltalande steampunkiga drag. Han var visserligen en profet som besökte andliga världar – han samtalade bland annat med Muhammed – men han var också en vetenskapsman och uppfinnare, och skådade som sådan in i den jordiska framtidens värld. Många av hans idéer var banbrytande och ”före sin tid”. I sina uppsatser beskrev han bland annat en u-båt, en elddriven maskin som kunde användas inom gruvnäringen, ett automatvapen, en vakuumsug och ett universalmusikinstrument. Han ritade också ett utkast till ett flygplan, ”En machine att flyga i wädret” som publicerades år 1716. Swedenborgs flygmaskin hade ett fast ovalt plan med ett sittrum under. Vid sittrummet fanns även en propellerliknande konstruktion som skulle driva farkosten framåt. I svensk steampunkkultur borde sådana maskiner ersätta de vanliga zeppelinarna. Föreställ er swedenborgianska flygmaskiner som bär kolonister till Venus och Mars för att bygga utopiska samhällen!

En gång den 7 april 1744 tänkte Swedenborg att han själv kanske skulle komma att bli sedd för en ”helig man”. Det händer ju, skriver han, att folk betraktar någon som  ett helgon och dyrkar honom.

Aguéli tyckte dock mer om Helga Trefaldighet än Domkyrkan. En ungdomskamrat, kyrkoherde Reinhold Matson, berättar:

”Aguéli sysslade icke med målning i Uppsala. Han resonerade bara om färger och motiv. Domkyrkan fann aldrig nåd för honom. Men Trefaldighetskyrkan tyckte han om.

– Ser du, sade han en dag, vad den där stora domkyrkan ser liten ut, och den lilla bondkyrkan verkar stor. Det är uppkomlingen, som vräker sig mot gammal, verkligt förnäm adel.”

Steampunk-Agueli 1Olof Sager-Nelson, Aguélis vän, målade ett porträtt, ja ett helgonporträtt, av Aguéli. Målningen heter ”Anarkisten” men hette först ”En ung målare”. Sager-Nelson utförde målningen i slutet av 1893. Den unge målaren och anarkisten, ses nästan rakt framifrån i bilden. Han håller handen under hakan som stöd för det breda huvudet, tyngt av djupa tankar. Ett ljus faller in från höger på hans av inre strider plågade ansikte. ”Det är ’samma’ intensiva gudomliga ljus som återfinns i till exempel Caravaggios målning ’Sauls omvändelse’ (1601) i Santa Maria del Popolo i Rom”, menar konsthistorikern Lars-Göran Oredsson i sin studie Målaren Olof Sager-Nelson (2004). Den flammande auran kring hans huvud för tanken till en helgongloria. Helgonen: de syndiga, grubblande, kämpande människorna. När målningen visades vid Konstnärsförbundets utställning i Stockholm 1894 skrev en kritiker: ”Det är en storartad intelligens, en ockultist och stor kännare af Swedenborg”.

För Aguéli fanns inte någon död. Döden är, enligt honom, endast en övergång från ett liv till ett annat, ”som när man lämnar ett ytterplagg under resan från ett kallt land till ett varmt”. Livet efter döden var för honom ”la vie intime”. I ett brev till konstnären Werner von Hausen från den 25 maj 1894 skriver han:

”Livet efter döden är det intima livet (la vie intime). Döden blottar bara handlingarnas dolda källa. De seende skåda världen sådan den var i sin begynnelse, d.v.s. himmel och helvete – igenom tecknens värld. Att skåda den översinnliga världen är som att se avsikten, i det man betraktar åtbörden.”

Skillnaden mellan liv och död är ett plagg: en fez.

Besök Steampunk Emma Goldmans blogg här

Läs om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

14 reaktioner på ”Steampunk-Aguéli dyrkar Swedenborgs grav

  1. Pingback: Hurra! Idag är det Ivan Aguélis födelsedag | Nya Il Convito

  2. Pingback: Sherlock Holmes vet inte att jorden kretsar kring solen, men han kan latin! | Nya Il Convito

  3. Pingback: Snart är det steampunkfestival! | Nya Il Convito

  4. Pingback: Steampunk-Aguéli möter Steampunk Emma Goldman | Nya Il Convito

  5. Pingback: Nörden som hjälte. Den nionde porten | Nya Il Convito

  6. Pingback: Min pappa hade också fez | Nya Il Convito

  7. Pingback: Alfred Jensen och hans fez | Nya Il Convito

  8. Pingback: Landet Annien och Gårdagens värld idag igen. En bra blogg och en bra podd | Nya Il Convito

  9. Pingback: Kulturnatten 2014. Uppsala är bäst! | Nya Il Convito

  10. Pingback: Steampunk-Aguéli läser ”Stockholms undergång” | Nya Il Convito

  11. Pingback: Steampunk-Aguéli läser dikter av Lupina Ojala | Nya Il Convito

  12. Pingback: Steampunk-Aguéli läser en spökhistoria av Edward Bulwer-Lytton | Nya Il Convito

  13. Pingback: Antikalifen läser essäboken Yezidier | Nya Il Convito

  14. Pingback: Var Ture Nerman också en gravdyrkare? – Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s