”Tag dig i akt för Idus Martii!” Bokcirkeln på Uplands nation läser om gentlemannatjuven Raffles

Uplands 9 aprilJulius Ceasar mördades på Idus Martii, mitten av månaden mars, år 44 f. Kr. I Shakespeares drama av 1601 varnas offret för samman- svärjningen av en spåman med orden ”Beware of the Ides of March!” eller i Hagbergs översättning ”Tag dig i akt för Idus Martii!” Alltsedan den repliken präntades på papper, eller framför allt sedan den yttrades på scen, har datumet fått en olycksbådande och ödesmättad klang, ja, den 15 mars har blivit en olycksdag ungefär som fredagen den trettonde men av en mer tragisk, poetisk karaktär.

Ikväll diskuterade bokcirkeln på Uplands nation novellen ”The Ides of March” av den engelske författaren E. W. Hornung. Den publicerades i slutet av 1800-talet och är den första av flera om gentlemannatjuven A. J. Raffles i samlingsvolymen Raffles: The Amateur Cracksman. Hornung tänkte sig Raffles som en slags flört med Sherlock Holmes och dedicerade den till svågern Arthur Conan Doyle.

RafflesConan Doyle betraktade Raffles som en invertering av Holmes-figuren – från mästerdetektiv till mästertjuv, och med den fjantige Bunny i Watsons roll som nedtecknare. Bunny och Watson är väldigt olika personligheter och med mycket olika sätt att berätta. Watson är saklig och klok (han ter sig mindre klok endast vid en jämförelse med sitt geni till vän) medan Bunny är sentimental och ganska korkad. Conan Doyle uppskattade berättelserna, men inte tilltaget att göra hjälten till en brottsling. Så fick man inte göra. Vi tog upp frågan under cirkeln och landade i att det inte är tabu, men fortfarande ovanligt och aningen kontroversiellt med en förbrytare huvudperson. Det görs sällan utan olika former av reservationer, ursäkter eller förmildrande omständigheter. Själv är jag inte huvudperson i något annat skönlitterärt verk förutom i mina egna dikter. Jag skulle inte kalla mig brottsling, men jag har faktiskt gjort inbrott en gång, närmare bestämt i Hotell Linné på Skolgatan. Hur det gick till får man veta i dikten ”Klosettpalatset”, som publicerades första gången i boken Skymning öfver Upsala i september 2013. Inbrottet skedde inte på Idus Martii, vilket var synd eftersom en sådan omständighet hade utgjort en bra inramning. Och det är så Hornung använder tidsangivelsen, som stämningsskapande dekor utan någon djupare betydelse för intrigen.

En långsökt tolkning vore att se det som en symbol för Bunnys initiation i brottets hemligheter. Han får se en ny, hittills okänd sida av sin gamla skolkamrat Raffles. Bunny dör inte som Ceasar i fysisk mening men hans gamla hederliga jag dör och ett nytt liv som inbrottstjuv begynner. ”Do you see what day it is?” frågar Raffles, ”tearing a leaflet from a Shakespearian calendar, as I drained my glass. ’March 15th. The Ides of March, the Ides of March, remember. Eh, Bunny, my boy? You won’t forget them, will you?”

Uplands 9 april, ThunmanDet är en ödesmättad dag som avgör Bunnys framtid. Han begår sitt första brott tillsammans med Raffles, sedan är han fast. ”I’ve gone to the devil anyhow. I can’t go back”, säger han, och novellen avslutas med orden: ”And that is how Raffles and I joined felonious forces on the Ides of March.”

Överhuvudtaget intar intrigen en underordnad roll i Raffles-berättelserna. Det är i stället karaktärerna, miljön och dialogen som står för underhållningen. För trevlig underhållning är vad det är, och det behöver inte betyda så lite. Före cirkelpratets början hälsade jag på Olof Thunman (1879-1944), vars byst står i ett fönster Holmgrenska biblioteket.

Skalden föddes i Imperfektum vid Västgötaspången, ett besynnerligt hus som numera är rivet och ersatt av den romersk-katolska kyrkan S:t Lars. Huset kallades så eftersom ägaren byggde till det allt efter det nya studenter anlände för att hyra rum. Thunman var hedersledamot i Uplands nation, som han också ägnade en poetisk hyllning. Han skrev både dikter, visor och pjäser. Men ingenstans nämner han, såvitt jag vet, Idus Martii.

Debutdiktsamlingen med titeln Pan spelar (1919) gav honom smeknamnet ”Upplands lurvige Pan”. Här finns en anknytning, om inte till Idus Martii så till grekisk-romersk mytologi. Han var också konstnär, debuterade sent. Den första utställningen ägde rum på Uplands nation 1942, han var då 63 år, vilket är märkligt med tanke på att han redan varit en känd konstnär i decennier. Två år senare avled han.

Evert Taube skrev nekrologen ”Balladen om Olof Thunman” som framfördes vid en fest på nationen. Den slutar ”Nu är han död, men lever än – som Pan”.

Läs om när Uplands bocirkel pratade om A Study in Scarlet här

Läs om det lilla Sherlock-konventet på Idus Martii 2014 här

Läs om mina böcker här

Alla dikter i Skymning öfver Upsala finns inlästa och utlagda på YouTube här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s