Uppsala som seriestad. Uppsala Comix 2014

Olle DahllofIdag lördagen den 29 mars invigdes seriemässan Uppsala Comix för tredje året i rad på den gamla biografen Grand. Som uppsalanörd såg jag särskilt fram emot öppningsföreläsningen av Olle Dahllöf med rubriken ”Seriestaden Uppsala”. Han tog avstamp i 1800-talet med Albert Engström och Bruno Liljefors och slutade i våra dagar med skräckserien 1000 ögon. På bilden ser ni honom hålla upp häftet Uppsala i gamla skämtbilder. Olle är själv upsaliensare, uppvuxen på Vretgränd, och har varit serieslukare sedan 1950-talet. Han gick på Skrapan på Nedre Slottsgatan och berättade att han och skolkamraterna smög in bakom Grand för att tjuvröka. I sin genomgång berörde han både kända och mindre kända serier och serieskapare med anknytning till Uppsala. Känt är det numera svåröverkomliga numret av Fantomen (10/1995) som börjar med ett mord på Carolina Redivia. Jag har ett exemplar som jag håller hårt på.

Mindre känd är en liten seriebok som gavs ut 1968 av uppsalaoriginalet Bok-Viktor, innehavare av antikvariatet Bokfenix: Max och Moritz, skriven och tecknad av den tyske konstnären och seriepionjären Wilhelm Busch (1832-1908). Bok-Viktors antikvariat låg på Drottninggatan, på samma plats där Länsförsäkringar nu har kontor, och har genom åren fått en nästan mytisk glans. Det var notoriskt stökigt och alla gamla kunder talar om hur omöjligt det var att ta sig fram bland boktravarna och bråten. Olle berättade att Bokfenix också sålde begagnade serietidningar. Ett av de första ställena i stan.

AgueliNumera, förklarade Olle, har forskningen flyttat den svenska seriehistoriens begynnelse till slutet av 1700-talet och Fritz von Dardel, verksam i mitten av 1800-talet räknas som en av våra första stora serietecknare. Och så har vi Jenny Nyström och de tidigare nämnda Albert Engström och Bruno Liljefors. Den här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och sufin Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör Aguéli och saker som rör Uppsala. Aguéli tecknade mig veterligen inga serier, men han var bekant med serietecknaren Albert Engström. Berta Wilhelmson (1869-1965), var dotter till Johannes Kerfstedt, rektor på Fjellstedtska skolan i Uppsala 1870-1920, och gift med konstnären Carl Wilhelmson, en av Aguélis vänner. I memoarboken Mitt liv i miniatyr (1944) återger hon om några anekdoter om Aguéli. De studerade tillsammans på Konstnärsförbundets skola, som låg i hörnet av Malmskillnadsgatan och Mästersamuelsgatan i Stockholm. Berta och två till var de första kvinnliga eleverna. Alida Hultbergs pappa innehade Stadshotellet i Uppsala och Gussi Wigert var systerdotter till Carl David af Wirsén. Det var för övrigt första gången i Sverige, som män och kvinnor arbetade tillsammans efter levande modell. Som lärare hade de Anders Zorn om förmiddagarna och om eftermiddagarna Per Hasselberg.

”Albert Engström och Ivan Aguéli kom titt och tätt upp på ateljén”, skriver Berta. ”Båda hade det gräsligt skralt. Vi skramlade ofta till mat åt dem och när Aguéli inte hade någon mat åt han råttgift. Sen kom ju Albert in i Söndags-Nisse och fick det genast ganska hyggligt. Då blev han strax förfärligt snäll och hjälpsam.”

Albert EngströmI sin bok Adel, präster, smugglare, bönder (1923) skriver Albert Engström: ”Otto Holmström var med all säkerhet mera konstnär än dessa båda – Olof Sager-Nelson och Ivan Aguéli – som emellertid läto tala om sig på grund av en excentricitet som var rätt medveten.” I sin monografi om Sager-Nelson (1945) reagerar konsthistorikern Axel Gauffin mot Engströms ”oförmåga” och ”brist på vilja” att se ”äktheten hos dessa två så ursprungliga och egenartade naturer” (s. 117).

I hörnet av S:t Olofsgatan och Öfre Slottsgatan ligger ”Brundisium”, som fått sitt namn efter landsfiskalen Eric Brundin, som uppförde gården 1820. Här bodde Albert Engström 1889, och sitt liv i staden har han bland annat skildrat i ”En julafton i Uppsala” ur Mitt liv och leverne (1939).

I en bok om Bruno Liljefors som jag har i hyllan läser jag att målaren sommaren 1884 bosatte sig i övre våningen av en mjölnares hus i Kvarnbo utanför Uppsala. ”Det var ute i Qvarnbo Liljefors satt och tecknade sina skämtserier för det karikatyralbum som han skulle ge ut till julen och som skulle bli en så stor succé att han fick beställning på ett nytt till nästa jul.” (Lindwall & Liljefors, 1960, s. 70)

Uppsalabon Marcus Ivarsson har nyligen överfört Selma Lagerlöfs roman En herrgårdssägen till tecknad serie. Alldeles i början, berättar Olle Dahllöf, finns Uppsala med i en caféscen.

Besök Uppsala Comix här

Läs: ”Det lovecraftianska Uppsala. Samtal med Anders Björkelid”

Läs om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s