Esoterism och feministisk revolution. Kvällens Lunaföredrag på Västgöta nation

Babalon 2Idag torsdag den 27 mars anordnade vi i föreningen Luna ett mycket välbesökt föredrag under rubriken ”Sex, svartkonst och scharlakansrött. Jack Parsons och den esoteriska radikalfeminismen”. Föredragshållare var religionshistorikern Mano Hedenborg-White, doktorand vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet. Mötet ägde rum i biblioteket på Västgöta nation. Ordet ”luna” förekommer i glunten ”En månskensnatt vid Slottsbacken”. ”Se bakom skyn huru Luna blickar, smäktande i Observatorium in!” sjunger magistern. Denna glunt är enligt min mening en av de vackraste uppsaladikterna som skrivits. Två byster av diktaren Gunnar Wennerberg, som var förste kurator i nationen, står i tornrummet.

John Whiteside ”Jack” Parsons (1914-1952) var en av de första amerikaner som intresserade sig för Aleister Crowleys religion thelema. År 1941 initierades han i ordenssällskapet Ordo Templi Orientis (O.T.O.). Parsons grundade ett av världens viktigaste raketforskningscentra. Så viktigt, menade Manon, att hans forskning bidrog till att möjliggöra månlandningen. Själv blev han dock aldrig astronaut – han dog ju några år före den förste människan i rymden 1961 – däremot var han vad Ernst Jünger kallade ”psykonaut”. Han reste i de inre snarare än de yttre världarna.

Jack ParsonsParsons ägnade den thelemitiska gudinnan Babalon sin lidelsefulla dyrkan. Han betraktade henne som en symbol för kvinnans frigörelse. Babalon var kärlekens, men också krigets gudinna, som ledde revolutionen mot det patriarkala samhället. Parsons hade dock en till stor del traditionell, essentialistisk uppfattning om genus. Kvinnan associerades med intuition och känslor, mannen med förnuft och styrka och så vidare. ”Det vore anakronistiskt”, konstaterade Manon, ”att kritisera honom ur ett likhetsfeministiskt perspektiv då denna inte existerade på hans tid”.

Parsons, berättade Manon, var på flera sätt genialisk, vilket om inte annat raketforskningen visar, men också ”smått galen”. Han var science fiction-nörd och konsumerade stora mängder ”ful litteratur”. Utmärkande för hans ockulta system är i hur stor utsträckning han använder sig av skönlitteratur, sf och fantasy, något som påminner om Kenneth Grants förhållande till H. P. Lovecrafts Cthulhu-mytologi.

Parsons ockulta system bejakar visserligen en kontrahegemonisk och mörk symbolik, men där finns samtidigt en ambivalens. Han ger de traditionellt negativa symbolerna en ny, positiv innebörd, men de behåller sina skrämmande och hotfulla drag.

Manon berättade att Parsons sjung en hymner till Pan när han avfyrade sina raketer, varpå jag kom att tänka på D. H. Lawrences roman Lady Chatterley’s Lover, som jag nyligen läst. I den förekommer en märkvärdig passus om ”den store guden Pan”:

“They should be alive and frisky, and acknowledge the great god Pan. He’s the only god for the masses, forever. The few can go in for higher cults if they like. But let the mass be forever pagan.” [1]

Jag frågar föredragshållaren om hon känner till om Parsons läste Lawrence. Hos bägge finns Pandyrkan och sexuell frigörelse. Manon hade inte noterat någonting. Satanismforskaren Per Faxneld, som fanns bland åhörarna, kommenterade att Lawrence diktat hymner till Lucifer.

Den här bloggen heter Nya Il Convito efter den gamla Il Convito/Al-Nadi, en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och mystikern Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör konstnären Aguéli och saker som rör Uppsala. Jag ska därför säga något om Aguéli.

Babalon 1Ivan Aguéli befann sig i Kairo samtidigt som Aleister Crowley. Det är inte omöjligt att de träffades med tanke på att de hade flera gemensamma intressen, särskilt ockultismen. I mars och april 1904 mottar Crowley uppenbarelser från ängeln Aiwass som förkunnar den nya religionen thelema och Horus tidsålder. I maj samma år utkommer det första numret av Il Convito. I det andra numret förekommer Aguélis muslimska signatur Abd el-Hadi under en artikel om feminism. I nummer 24, 1905, publicerades en översättning av Runebergs Fänriks Ståls sägner och i nummer 25 en artikel om arabiskt barnspråk. Mångfalden var stor. Ett återkommande tema i tidskriften var dock en glödande antiklerikalism. Framför allt angreps den katolska kyrkan, ”oket”, och jesuiterna, ”bovarna”.

Aguéli var sufi, muslimsk mystiker, lärjunge till den store andalusiske filosofen, poeten och visionären Ibn Arabi (1165-1240). I ett brev till väninnan och beskyddarinnan Marie Huot i april 1907 beskriver han Ibn Arabi som ”feminist”:

”Du skall göra mig ett stort nöje om du vill vara vänlig att läsa översättningen av Mahyieddin Ibn Arabi, ty den skall behaga dig i hög grad. Jag har andra översättningar av samme författare och det är praktfullt. Som konst och rörelse är det absolut samma sak som Swedenborg i dogm och analys. Ibn Arabi var en feminist. Underhöll mystiskt religiösa brevvexlingar med flera kvinnliga helgon från tiden och det finns kvinnor som ha skrivit kommentarer till hans verk. Det är rent förbluffande och när man hör honom skulle man tro att det är en man från våra dagar vad beträffar ideernas bredd och det oväntade i förening med en värme och en elegans till vilken man för länge sedan har förlorat hemligheten.”

Aguélis idé om feminism var kanske ännu mer essentialistisk än Parsons’. På ett annat ställe bedyrar han sin tro på ”det evigt kvinnliga” [2]. Två poler. Ying och yang.

Luna är en icke-konfessionell, icke-politisk och akademisk studentförening som sedan 2004 har anordnat föredrag inom ämnena esoterism och mystika traditioner. Föredragen brukar hållas på Västgöta nation (VG) i Uppsala. Nästa föredrag handlar om gnosticismen. Vi hoppas att Manon kommer tillbaka vad det lider och delar med sig av sina kunskaper. Jag ser fram emot att läsa hennes avhandling.

[1] Lawrence, D. H: Lady Chatterley’s Lover, s. 315. Penguin Books 1484 (1960)
[2] Gauffin, Axel: Ivan Aguéli. Människan, målaren, mystikern. vol. I, s. 106 (1940-41)

Besök Lunas hemsida här och Facebook här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

2 reaktioner på ”Esoterism och feministisk revolution. Kvällens Lunaföredrag på Västgöta nation

  1. Om du är intresserad av böcker om Pandyrkan så kan jag rekommendera The Blessing of Pan av lord Dunsany, som handlar om hur en Pankult uppstår i en by i England i nutid (eller dåtid, den skrevs 1927) byborna börjar gradvis överge sina vanliga sysslor i byn för att helt ge sig hän åt kulten, och byprästen kämpar emot denna hednatro. Den är inte lika bra som Älvkungens dotter eller The Charwomans Shadow, men klart läsvärd =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s