Steampunkkväll på English Bookshop

Omar och Anna 1Moderniteten har på många sätt förbättrat våra liv och jag skulle inte vilja leva utan den i ett förindustriellt samhälle, men, kunde jag tänka, den har också lett till förfulning genom sina massproducerade varor och konformistiska stadsplanering och arkitektur. Jag både ville och inte ville ha moderniteten eller förenklat: jag vill ha en del av moderniteten men inte en annan. Var det möjligt? Steampunk erbjöd en väg ut ur dilemmat. Med steampunk gick det att föreställa sig en framtid som var högteknologisk och samtidigt estetiskt tilltalande. Steampunk är motsatsen till funkis.

Den här bloggen heter som bekant Nya Il Convito. Den gamla Il Convito/Al-Nadi var en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och mystikern Ivan Aguéli (1869-1917) från Sala var redaktör. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör konstnären Aguéli och saker som rör Uppsala. Aguéli levde under den epok, den viktorianska eller den oscarianska, som steampunk är inspirerad av. Var Aguéli steampunkig? Det tycker jag. Han var en amatörvetenskapsman som ivrigt följde utvecklingen på alla områden och fascinerades av upptäckterna av det okända, både inre och yttre världar. Två av hans stora förebilder var Leonardo da Vinci och Swedenborg, vilka som bekant tänkte ut uppfinningar som var långt före sin tid.

Agueli”Adertonhundratalet”, menade Strindberg, ”är nog det största århundradet av alla”. Perioden från julirevolutionen 1830 till sammanbrottet 1914 utmärktes av den industriella revolutionens genombrott och vetenskapens triumf. Mot slutet av 1800-talet inleddes det mest expansiva skedet i mänsklighetens historia. Världens folkmängd började öka i allt snabbare takt och människor flyttade från landsbygden till städerna. Nya energikällor och nya tekniker förhöjde industrins produktivitet och näringslivets avkastning steg. Allt fler gick i skolan och fler böcker trycktes och lästes än någonsin förut i mänsklighetens historia. Utvecklingsoptimismen tog sig mångahanda uttryck, bland annat genom en ny litterär genre, science fiction, i vilken succéeförfattaren Jules Verne lät fantasin leka med de möjligheter som den nya naturvetenskapen och tekniken syntes erbjuda. I hans romaner blir vetenskapsmannen hjälten, som ställs inför problem och löser dem med sina rationella förmögenheter och sitt tekniska kunnande.

Från Europa utgår expedition efter expedition av upptäckare och forskare. Den mest uppmärksammade svenska expeditionen var utan tvivel ingenjör Andrées försök att nå Nordpolen med luftballong den 11 juli 1897. Ballongen störtade och hela besättningen dukade under på de ödsliga isvidderna. I Inferno får Strindberg ett brev av sin oroliga hustru som tror att hennes man utöver guldmakeriet och swedenborgeriet nu blivit så tokig att han tänker ge sig ut på en luftfärd till Nordpolen. August lugnar sin hustru med att det inte är han, utan släktingen, fotografen Nils Strindberg, som ska följa med Andrée.

Kristin och AnnaTorsdag den 13 mars är det steampunkkväll på The English Bookshop i Uppsala. En av de främsta kännarna av steampunkkulturen i Sverige, därtill själv steampunkare, är den upsaliensiska fysikdoktorn Anna Davour. Hon inledde med att försöka definiera steampunk, vilket inte var helt enkelt. Den vanliga definitionen förklarade hon är ”victorian science fiction”, men den är alldeles för snäv. Anna föredrog en deskriptiv framför en normativ definition, det vill säga en beskrivning över det som faktiskt finns i stället för ett recept för vad det borde vara. Hon citerade den kanadensiske litteraturvetaren Mike Perschon, som doktorerade med avhandlingen The Steampunk Aesthetic: Technofantasies in a Neo-Victorian Retrofuture, i vilken han hävdar att steampunk är ett estetiskt program som rymmer tre huvudelement, nämligen teknofantasy, neoviktorianism och retrofuturism. Anna sammanfattade steampunk med sentensen ”att föreställa sig framtiden som man föreställer sig att 1800-talets människor föreställde sig den”.

Steampunk, Landet AnnienI sitt anförande tog Anna också ”mångkulturell steampunk”, vilket tilltalar mig som arabofil, det vill säga en vän av det arabiska. Om jag skulle klä mig steampunkigt på något event skulle jag välja en arabisk/ottomansk kostym med passande cinnoberröd fez och kalla mig ”Herr Omar”. De moderna arabiska nationalstaterna fanns inte på den tiden utan hela arabvärlden var en del av det ottomanska riket. Om det arabiska språket skrev Aguéli: ”Jag har en varm tillgivenhet för detta språk. Orden äro små poem, morfologin teckning och frasernas konstruktion bildhuggarkonst. Detta folk har ej behov av att skapa plastisk monumentalkonst. Det har sitt språk.”

Anna visade upp det vackra omslaget till Steampunktemanumret av hennes pappersfanzine Landet Annien, som kom ut i april 2010. Illustrationerna är gjorda av Hillevi Pleijel. Sedan berättade Kristin Thorrud om Steampunkfestivalen som hon och Anna med flera arrangerar den 27-29 juni på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. De håller på att steampunkdekorera ett äkta gammalt ånglok som är 17 meter långt och 80 väger ton. Kristin har varit ett sf-fan sedan länge och hon tycker särskilt mycket om postapokalyptiska berättelser. ”Steampunkare kommer att ha goda chanser att klara sig efter apokalypsen”, sade hon med ett leende, ”eftersom de är uppfinningsrika och duktiga på att bygga saker”. En av flera intressanta gäster som kommer till festivalen är Miriam Rosenberg Roček, alias ”Steampunk Emma Goldman”. Hon uppträder som en återuppstånden steampunkversion av anarkisten Emma Goldman (1869 – 1940) och bloggar om aktivister och händelser från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Jag diggar henne och är säker på att Ivan Aguéli, som kallade sig ”swedenborgiansk anarkist”, också hade gjort det. Jag skulle vilja se en svensk ”Steampunk Kata Dalström”.

Efter programmet fick jag möjligheten att sitta en stund och samtala med Anna Davour om bland annat steampunk i rymden, resor till andra planeter med zeppelinare, grön teknologi och gröna drivmedel. För ungefär ett år sedan startades Upsala-Gefle Ångpunksällskap. Vill man veta vad som händer kan man ansluta sig till Facebookgruppen ”Uppsala ångpunk”.

Anmäl dig till Steampunkfestivalen i Gävle här

Läs ett samtal med Jan Smedh på English Bookshop här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

En reaktion på ”Steampunkkväll på English Bookshop

  1. Faktum är att föreningen Upsala-Gefle Ångpunksällskap redan finns, sedan mer än ett år tillbaka. Däremot är de flesta medlemmarna så upptagna med att arrangera Steampunkfestival (föreningen grundades som arrangörsförening) att det inte funnits mycket övrigt verksamhet ännu. Det är upp till var och en som vill att engagera sig och dra igång saker, såklart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s