Det lovecraftianska Uppsala. Samtal med Anders Björkelid

Fylgia1Den grafiska kortromanen Fylgia släpptes på SerieZonen, Kulturnatten 2013 i Uppsala. Den är en fristående fortsättning på den upsaliensiska skräckserien 1000 ögon om studenten Edgar Nordahl och hans vänner, som redan har fått kultstatus. Fantasyförfattaren Anders Björkelid har skrivit manus, Daniel Thollin och Jonas Anderson har tecknat.

Den här bloggen heter som bekant Nya Il Convito. Den gamla Il Convito/Al-Nadi var en arabisk-italiensk tidskrift som gavs ut i Kairo i början av 1900-talet. Målaren och mystikern Ivan Aguéli (1869-1917) var redaktör. Två återkommande ämnen på Nya Il Convito är agueliana och upsaliana, det vill säga vi tar upp saker som rör konstnären Aguéli och saker som rör Uppsala.

Det händer, eftersom Aguéli besökte Uppsala och hade vänner här, att vi har lyckan att kunna klämma in både agueliana och upsaliana i samma text. Aguéli var också swedenborgare och eftersom swedenborg har haft en del med Uppsala att göra och dessutom är begravd här kan swedenborgianan överlappa både agueliana och upsaliana. Som ung konstelev i Paris på 1890-talet kallade Aguéli sig ”swedenborgiansk anarkist”.

När Aguéli besökte Uppsala våren 1897 tog han in på Hotell Oden som låg i hörnet Drottninggatan/Nedre Slottsgatan, på den plats där Hantverksföreningens hus nu står. En ungdomskamrat berättar att Aguéli föredrog Helga Trefaldighet framför Domkyrkan.

”Aguéli sysslade icke med målning i Uppsala. Han resonerade bara om färger och motiv. Domkyrkan fann aldrig nåd för honom. Men Trefaldighetskyrkan tyckte han om.

– Ser du, sade han en dag, vad den där stora domkyrkan ser liten ut, och den lilla bondkyrkan verkar stor. Det är uppkomlingen, som vräker sig mot gammal, verkligt förnäm adel.”

FylgiaMen det var inte estetiska skäl som hindrade Aguéli från att avlägga visit i Swedenborgskoret och hedra sin lärare. Han hade inte kommit dit än. Swedenborg dog i London 1772 och begravdes i den svenska kyrkan i Wapping. Då denna kyrka skulle rivas tidigt 1900-tal, blev kvarlevorna högtidligen fraktade till Sverige med ett örlogsfartyg (skildras på första sidan i Fylgia). En sarkofag ställdes in i koret. Men det var något som inte stämde. Skallen var utbytt.

I serieboken Fylgia spelar Swedenborg, särskilt hans försvunna skalle, en viktig roll. Jag möter Anders Björkelid på café Ofvandahls på lördag förmiddag den 1 februari. När vi börjar prata märker jag hur många nördiga böjelser vi har gemensamt. Det är nästan kusligt. Medan jag har skrivit dikter med uppsalamotiv har han skapat en hel upsaliensisk rollspelsvärld, den så kallade Uppsala-sviten bestående av tre scenarier eller friformsmanus: Mörkret mellan stjärnorna, I afgrunden, I skuggan.

Rollspel i det här fallet innebär att en grupp personer iklär sig olika roller i en uppdiktad värld under ledning av en så kallade spelledare, som berättar en berättelse med avstamp i ett scenario, men med stort utrymme för improvisation. Man sitter runt ett bord, helt absorberade. För en utomstående ser det kanske ut som en seans. Det kändaste svenska rollspelet är förmodligen Drakar och Demoner, som kom på 1980-talet och utspelar sig i en klassisk high fantasy-värld med hjältar, magi och drakar. Björkelids Uppsala-svit, förlagd till tidigt 1900-tal skulle man kunna kalla urban fantasy skriven i en lovecraftiansk stil, det vill säga en slags skräck som betonar stämningar framför monster och splatter.

Innan Björkelid började arbeta som gymnasielärare studerade han litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hans B-uppsats från 1993 behandlar den amerikanske skräckförfattaren H. P. Lovecrafts (1890-1937) litterära metod. ”Jag ville skriva som Lovecraft, men som om Lovecraft inte hade funnits”, förklarar han. Det ska vara Lovecraft i stil och stämning, men inte i hans Cthulhu-värld.

På Uppsala författarskaps möte i Åhuset den 25 mars 2013 talade författaren Carl-Göran Ekerwald om sina litteraturupplevelser. ”Jag är inte swedenborgare”, sade han. ”Men jag tycker han hade en mäktig fantasi. Han talade med Moses och Luther och många andra. Han for till himlen och helvetet. Det är inte klokt! Vidunderligt!”

Lovecraft3”Vidunderlig!” Så kan man också beskriva Fylgia, en swedenborgiansk vidunderlighet. Och trots att Björkelid även här förmodligen låtit sig ledas av sitt estetiska program om att sätta stämning före splatter förekommer det ett och annat fysiskt vidunder. Men det gör det även hos Lovecraft.

Ekerwald talade också om hur Swedenborg inte blev riktigt erkänd av sina landsmän. I Amerika och England är swedenborgianismen stor, men inte i Sverige. Många tog honom för en stolle. Detta trots att han kom från det högsta skiktet i samhället. Tänk om han i stället hade kommit från en fattig familj? Många som gör anspråk på profetskap, kanske de flesta, blir vare sig kända eller erkända. Få känner till att Muhammed hade en rival, Musaylama, som i kanoniska skrifter omtalas med epitetet ”Lögnaren”. Hade hans anhängare segrat hade historien sett annorlunda ut. Musaylamas Koran, om den fanns, vet vi ingenting om.

I Björkelids Fylgia tillhör den falska skallen en fattig, engelsk pojke med profetiska förmågor. Under en tid, medan han vilade i sarkofagen, fick han åtnjuta berömmelse och erkännande, ja, han blev dyrkad. När man fick tag på Swedenborgs verkliga skalle togs pojkens bort, begravdes på annan plats och glömdes bort. Det är en rent genialisk intrig med många nivåer och tolkningsmöjligheter som innefattar frågor om klass, sanning och lögn och identitet.

Huvudpersonen i Fylgia heter Maria. Hon blir ”facerapad”, det vill säga hennes konto på Facebook blir övertagit av någon annan. Statusuppdateringarna visar att hon befinner sig på platser där hon inte är. Det leder förstås till en känsla av obehag som stegras och närmar sig vansinnets gräns. I sina efterforskningar möter hon, vid Swedenborgs grav, Gerd Bureus, en excentrisk överliggare och konspirationsteoretiker. Gerd ser ut som en man, men har ett kvinnligt förnamn. Efternamnet har Björkelid tagit efter Johannes Bureus (1568-1652), runolog, kabbalist med mera, som slog vad med en annan lärd man om när världen skulle gå under. Bureus var också visionär och något av en föregångare till Swedenborg.

Fylgia 2”Uppsala är fullt av sådana som Gerd Bureus”, säger Björkelid. Jag håller med, jag har träffat flera av dem, några av dem är mina vänner. En annan lärd man från stormaktstiden som figurerar i Fylgia är Johannes Schefferus (1621-1679), eller snarare hans bibliotek vid S:t Eriks torg. Vid biblioteket finner Maria en port som leder till en underjordisk värld. Schefferus tvistade med en annan fornforskare, Olof Verleius (1618-1682) om var det gamla hednatemplet hade varit beläget. Schefferus hävdade att det hade legat i Nya Uppsala medan Verelius insisterade på Gamla Uppsala. Vem hade rätt? Frågar jag Björkelid. Han är tveksam till om templet överhuvudtaget har existerat, men har det gjort det så är det sannolikt att det låg i Gamla Uppsala.

På en sida i Fylgia, när vi börjar närma oss slutet på äventyret, får vi se en hel rad vidunderliga visioner förverkligas. Studenterna, upptända av fanatism, slår ihjäl alla över trettio under slagordet ”Staden av evig ungdom”, kajorna rabblar latinska sentenser, en grävmaskin avtäcker Atlantis ruiner, och fullt krig utbryter mellan den östra och västra sidan om Fyris å, borgar- och akademikerstaden. Jag frågar Björkelid på vilken sida om ån han hör hemma. Jag får ett överraskande svar. Han upplever inte att han är någon ”riktig” uppsalabo, känner sig som en outsider. Det beror delvis på att han är inflyttad från Älvdalen i Dalarna.

”Det där med öster och väster om ån”, säger Björkelid, ”är inte en fysisk utan en mental gräns. Det finns de som bor i Gränby, som är på ’rätt sida om ån’, och de som bor i studentkvarteren som är på ’fel sida om ån’. Det handlar om ett sätt att tänka, om manér, men framför allt hur man upplever sig själv.” Vi är överens om att det där med rätt och fel sida om ån mera handlar om hur man är och hur man känner sig än var man bor. Björkelid avslöjar något oerhört, för att inte säga vidunderligt. Han håller på med en lovecraftiansk uppsalaroman! Jag ser fram emot att läsa den och förhoppningsvis också återse författaren vid ett nytt samtal på Ofvandahls.

Besök Anders Björkelids webbplats här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

6 reaktioner på ”Det lovecraftianska Uppsala. Samtal med Anders Björkelid

  1. Pingback: Lovecraft i det moderna Uppsala. Samtal med Jonas Andersson | Nya Il Convito

  2. Pingback: Uppsala som seriestad. Uppsala Comix 2014 | Nya Il Convito

  3. Pingback: Ny serie i ett futuristiskt Uppsala | Nya Il Convito

  4. Pingback: Lovecraft. Ny del av skräckserien 1000 Ögon | Nya Il Convito

  5. Pingback: Rollspelsbloggen Boningen skriver om Necronomicon i Upsala | Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s