Har religionerna en framtid? Jag har läst Clifford D. Simak

Cemetary WorldFår man tro den amerikanske science fiction-författaren Clifford D. Simak (1904-1988) kommer religionerna att finnas kvar om tio tusen år. Jag har läst Simaks roman Cemetery World (1973) i svensk översättning från 1975 (Åter till jorden, Delta förlag). En konstnär vid namn Fletcher Carson, en robot och en konstmakande maskin kallad ”Vildhästen” (i det engelska originalet ”Bronco”) reser till jorden för att komponera ett konstverk. Hur maskinen fungerar och vilken slags konst den gör förblir en gåta.

Jag är intresserad av sf och har läst en del, men är inte särskilt väl bevandrad (än så länge). Det finns en sf-blogg som är mycket bra och som jag vill rekommendera. Den heter Landet Annien och drivs av Anna Davour, doktor i fysik, sf-konnässör och frilansande vetenskapsjournalist. Den 14 december kommenterade hon Simaks novell Grotto of the Dancing Deer (1980). Anna tyckte att den var ”småmysig”, men hon kände inte mycket mer för den. Jag skulle säga ungefär samma sak om Cemetery World.

I romanen har planeten jorden förvandlats till en gigantisk kyrkogård. Rika människor kommer dit från hela universum för att begrava sina döda. Kyrkogården administreras av ett företag. Men det finns en vildmark utanför gravområdena där spillror av mänskligheten lever kvar. Människor som inte utvandrade till andra planeter efter Det Stora Kriget. De har glömt jordens historia. I Simaks framtida värld har sekularismen gjort få framsteg:

”Det är naturligtvis otänkbart att viga någon åt Moder Jord utan tillbörliga uttryck för sorg och saknad. Därför måste vi anställa många bårtäckesbärare och gråterskor, blomsterhandlare och dödgrävare, monumenttillverkare och trädgårdsmästare, för att inte tala om prästerna. När mänsklighetens religioner spridits till stjärnorna har de splittrats om och om igen, tills det idag finns tusentals sekter och trosbekännelser. Men trots detta kan Moder Jord skryta med, att ingen kropp läggs i graven utan att jordfästning förrättats exakt enligt ordningen hos den käre avlidnes egen sekt. Därför måste vi svara för livsuppehället åt många präster, var och en kvalificerad inom sin tro, och det händer ofta att de som tillhör någon obskyr sekt bara behöver tjänstgöra ett par gånger om året. Ändå måste vi betala dem året runt, så att de kan stå till förfogande vid behov.” (s. 14-15)

Själv vågar jag inte göra något säkert uttalande om religionerna överlevnad. De kan mycket väl död ut. Begravningsritualer har förmodligen bättre hållbarhet än dogmer. Allt jag kan säga med viss säkerhet är att om religionerna består så kommer de att se väldigt annorlunda ut, mer individualistiska och mindre bokstavstrogna. Jag har svårt att föreställa mig ett högteknologiskt samhälle som samtidigt domineras av en bokstavstrogen och ortodox religion. Jag tror nämligen att det finns ett samband mellan ett samhälles kultur, eller mentalitet om man så vill, och dess vetenskapliga och tekniska utveckling.

Därför, omslag2I småskriften Därför lämnade jag islamismen (juni 2013) hävdar jag att de ”hårda” framstegen delvis är en följd av de ”mjuka”. Vetenskapen har uppstått och utvecklats parallellt med en förändring av den västerländska människans mentalitet, från en ängslig, försiktig och fromt undergivna mentalitet under den katolska medeltiden till en mer självsäker, individualistisk och ifrågasättande under renässansen, därefter upplysningen och framåt. Framsteg i de ”hårda” delarna har lett till framsteg i de ”mjuka” och framsteg i de ”mjuka” delarna har lett till framsteg i de ”hårda”.

Man skulle också kunna uttrycka det så här: ingen science utan science fiction. Science fiction står här för den kreativa och otvungna mentalitet som möjliggör för människan att drömma och fantisera utan den mängd tabun som ännu präglar många samhällen i den muslimska världen där bokstavstron är utbredd. En medeltida mentalitet kan helt enkelt inte samexistera med en modern vetenskap.

Läs mer om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

2 reaktioner på ”Har religionerna en framtid? Jag har läst Clifford D. Simak

  1. ”Religion” är så oerhört brett, och består av mycket mer än dogmer. Alla religioner muterar över tid, även de falanger som försöker hålla sig konstanta. Svårt att sia om framtiden!

  2. John-Henri Holmberg

    Science fiction är, misstänker jag, den förmodligen mest sekulära litteraturform vi känner. Sf:s idé är att spekulera inom ramen för vår (materialistiska, naturvetenskapliga) verklighetsuppfattning, och det i sig innebär att ett mekanistiskt universum utgör utgångspunkten för spekulationerna.
    Det hindrar naturligtvis inte att sf mycket ofta har ett transcendentalt drag, men vanligtvis klätt i materialistiska termer: det är intelligensen – mänsklig eller ickemänsklig – som kan skänka insikt, innebörd och mål till tillvaron, och göra det möjligt för levande varelser att behärska materien. Det här draget har funnits i sf sedan mycket tidigt och är starkt hos många centrala författare (Arthur C Clarke, Vernor Vinge, Greg Bear och många andra).
    Men även om de flesta viktiga sf-författare ofta skildrat en tänkt sekulär framtid finns de som antagit att religion i någon form kommer att leva kvar.Clifford Simak gör det i många verk; själv såvitt jag vet icketroende, men med en djupt humanistisk och positiv livshållning, såg han religion som en kraft för medmänsklighet och tolerans.
    En annan betydande förnyare, Jack Vance, låter också han religionerna blomstra i den avlägsna framtid han skildrade i många romaner förlagda till världar koloniserade av mänskligheten. Men Vance delade inte Simaks förhoppningar om religioner som hemvist för tolerans; tvärtom är de religioner han skildrar brutala, intoleranta, fanatiska totalitära samtidigt som deras trossatser satiriserar människors beredvillighet att tro också på de mest befängda absurditeter.
    Samtidigt exemplifierar också såväl Simak som Vance sf:formens i grund naturvetenskapliga synsätt. För i bådas verk – liksom i anda sf-författares – är religion något som människor eller andra varelser kan tro på och därmed påverkas av i sitt tänkande och agerande, inte något som i berättelsen ges någon faktisk realitet. Religiös tro har präglat mycket av mänsklighetens kända historia och är följaktligen något många sf-författare valt att ta hänsyn till också när de spekulerar om människans framtid, men som psykologiskt, sociologiskt och politiskt fenomen snarare än som sann kunskap om verkligheten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s