En not om den faustiska människan

Faust i sin studerkammareI den självkritiska småskriften En opieätares bekännelser, utgiven på Aguéli förlag i augusti 2012, finns ett stycke som snuddar vid ”det faustiska”:

”Det är härligt att leva. Det är härligt att tänka fel och gå vilse. Inom mig kommer det alltid att finnas en faustisk, rastlös västerlänning som vill utforska det okända, ja, som helt enkelt inte kan sitta still. Jag bodde några år i Kenya. På swahili kallas västerlänningar ‘wazungu’. Det sägs komma från ordet ‘zunguka’, som betyder att ”röra sig” eller ‘gå omkring’. Det kan också komma från ordet ‘kizunguzungu’, som betyder ‘förvirrad’ eller ‘snurrig’. Ivan Aguéli hyllade Christofer Columbus och kallade honom ‘västerlänningen par excellence’. Columbus vågade språnget och upptäckte en ny värld. Det var stort. Det var också en katastrof.” (s. 25)

Den svenske konstnären Ivan Aguéli (1869-1917) konverterade till islam någon gång på 1890-talet. Han var en del av den ockultistiska miljön i Paris. Det var där han befann sig när man firade 400-årsjubileet av Amerikas upptäckt och i ett brev beskrev Columbus som ”västerländingen par excellence”. Han är vidare ”mannen som avstår från sömnen därför att han har ett Amerika att upptäcka”. [1]

Doktor Faustus var en tysk lärd, magiker, alkemist och astrolog som skall ha levt i brytningstiden mellan medeltiden och renässansen. Enligt legenden sålde han sin själ till Satan i utbyte mot all världens kunskaper.

Begreppet ”den faustiska människan” har framför allt blivit känt genom Oswald Spenglers historiefilosofiska verk Der Untergang des Abendlandes (1918-22). Jag kan inte tyska utan har läst det i svensk översättning av Martin Tegen (1996).

Enligt Spengler är just uppfinnar- eller upptäckarivern utmärkande för den faustiska mentaliteten. ”Hela vår kultur”, skriver han, ”har en upptäckares mentalitet”. [2] Han kallar vidare Faustgestalten ”den stora sinnebilden för en äkta uppfinnarkultur”. [3]

Aguéli beskriver Columbus som en man som inte kunde sova, som var full av längtan och oroskänslor. Denna oro, oförmågan att sitta still och nöja sig med tillståndet så som det är, gör honom enligt Aguéli till en typisk västerländsk och därmed faustisk människa. Förutom lusten att utforska det okända fanns där också någonting annat: ärelystnad.

Denna ärelystnad, längtan efter berömmelse, är något som förekommer i alla skildringar av Faustgestalten, både gamla och nya. Faust vill bli en gud. Han lider av det grekerna kallade hybris. Spengler skriver: ”Uppfinnarna dukade ständigt under för denna ärelystnad; de pressade gudomen på dess hemlighet, för att själva kunna vara gud.” [4]

I Goethes Faustdrama förekommer detta motiv, människan som strävar efter gudomlighet, mycket tydligt i scenen [5] där demonfursten Mefistofeles iklär sig doktor Faustus mantel och tar emot en färsk student vid universitet. Studenten ber den lärde skriva ner ett gagneligt ord i sin stambok. Mefistofeles tar boken och antecknar på latin det bibelcitat som i den äldre svenska översättningen (1917) lyder: ”I skolen bliva såsom Gud, vetande vad gott och ont är”.

I den tidigaste skildringen av Faustgestalten, folkboken från 1587, fördöms Faust för sitt högmod på ett ensidigt, traditionellt kristet sätt. Högmodet är ju den första och största synden. I förordet kallas boken ”ett avskräckande och avskyvärt exempel och en trohjärtad varning åt alla högmodiga, frågvisa och gudlösa människor.” Man kan dock ana en underliggande fascination. Författaren ser högmodets faror, men också dess möjligheter. När människan blir ”såsom Gud” kan hon utföra storverk, men hon kan också hemfalla åt ondska.

”I skolen bliva såsom Gud”. Det är ormens ord till Adam och Eva i lustgården när han lockar dem att äta av kunskapens frukt. När de blir ”såsom Gud” blir de också människor till fullo, med kunskap om gott och ont och friheten att välja. Det är underbart och mycket farligt.

I Thomas Manns roman (1947) säljer Adrian Leverkühn, den fiktive kompositören, sin själ till Satan, vilket kan ses som en metafor för att han söker kontakt med sin egen demoniska sida, sin totala gränslöshet. Han skapar fantastisk musik, men dukar till sist under för vansinnet.

Även Adrian, en modern Faustgestalt, lider av högmod. Det är det som gör honom till en stor konstnär, men det är också det som bryter ner honom. Hans mästerverk heter Apokalypsen. I ett samtal mellan Adrian och Satan säger den senare: ”Vi har redan tidigt haft ögonen på dig, på ditt klara, högmodiga intellekt, ditt förträffliga ingenium och memoriam.” [7]

Den faustiska mentalitet, som vuxit fram parallellt med sekulariseringen av Västerlandet, tror jag är en förutsättning för vetenskaplig och kulturell utveckling. Det råder inget tvivel om att Adam och Eva gjorde rätt som åt av den förbjudna frukten. Det finns ingen väg tillbaka. Den verkliga frågan är hur vi ska sätta gränserna. Hur bejaka skaparkraften, det som gör oss till gudar, och samtidigt stävja dess destruktiva möjligheter?

I min andra småskrift, Därför lämnade jag islamismen (juni 2013), tar jag upp syndafallet och Faustgestalten med mera. Den är en kritik av teokratin och ett försvar för sekularismen. En linje som fortsätter i den kommande, tredje småskriften som är under arbete och bär titeln Människoriket.

Läs mer om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Källor

Axel Gauffin: Ivan Aguéli. Människan, målaren, mystikern (1940-41)
Spengler: Västerlandets undergång (Översättning Martin Tegen, 1996)
Historien om doktor Johann Faustus. Den tyska folkboken från 1587 (Översättning Hans Levander, Forum, 1981)
Thomas Mann: Doktor Faustus (Översättning Nils Holmberg, Bonniers Delfinserien 1966)
Goethe: Faust (Översättning Britt G. Hallqvist, Natur och Kultur, 2000)

Noter

[1] Gauffin II, s. 145
[2] Spengler, vol. II, s. 46
[3] Ibid.
[4] Ibid.
[5] Goethe, s. 22
[6] Folkboken, s. 7
[7] Mann, s. 261

Advertisements

En reaktion på ”En not om den faustiska människan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s