Leve den sublima galenskapen!

Franska revolutionenIdag söndagen den 14 juli 2013 firade jakobinerna bakom Aguéli förlag stormningen av Bastiljen. Vi samlades vid Gunnar Wennerbergs staty i Slottsbacken. Det duggregnade på morgonen, vilket gjorde mig lite orolig, men vid halvtolvtiden hade det klarnat. Sex glada revolutionsromantiker anslöt sig till manifestationen. Medborgare Ashkan Amiri, en lika lärd som kvick ung man, klättrade upp på skranket höll ett kåserande tal om markisen de Sade (sadismens upphovsman). Vinet flödade. Jag höll ett tal till Människorikets lov och presenterade min nya bok Därför lämnade jag islamismen (juni 2013). När den larmande stormningen var över och stridsröken skingrats drog vi vidare och hälsade på hos Revolutionsgasquen på Snerikes nation. Här följer mitt tal:

En gång i tiden kände jag en obskyr filosof vid namn Tage Lindbom. Han föddes 1909 och gick bort 2001. Lindbom har kallats ”den svenska konservatismens grand old man” och en mer konservativ skriftställare står nog inte att finna under hela 1900-talet. Han betraktar hela den västerländska historien sedan 1200-talet som ett förfall. Eländet började med Ockham och hans fördömda rakkniv.

I en småskrift med titeln Människoriket. Tankar om Västerlandets sekularisering (1978) skildrar han Västerlandets utveckling sedan medeltiden som en seger för de sataniska krafterna. Han ser renässansen som dekadensen, upplysningen som en förmörkelse, franska revolutionen som Guds straff för människornas synder och den ryska revolutionen som en ohygglig katastrof efter vilken inget annat återstår förutom apokalypsen.

Sekulariseringen är Gudsrikets stegvisa bortträngning till förmån för Människoriket. I detta rike härskar ”den profana människan” oinskränkt. Hon står endast i tjänst hos sig själv, ”och därför är hennes välfärd och hennes välbefinnande den högsta normen”, konstaterar Lindbom med skälvande stämma. Det är ju Gud, inte människan, som ska stå i centrum!

Ashkan Amiri om de Sade”Den profana människan står ej längre i ett lydnadsförhållande till Skaparen. Hon förnekar ej Skaparen, men hon förnekar att Han ingriper, att Han kräver en lydnad, som innebär en begränsning av alla jordiska maktsträvanden. Profanvetenskapen blir en förnekelse, ty nu gäller det att njuta i fulla drag av de frukter, som kunskapens träd skänker. Det finns inga förbud för mänsklig maktsträvan, det finns inga förbjudna frukter, inga gränser, som ej kan överskridas i Människans och Människorikets segertåg.”

”Den västerländska sekulariseringens väg är lång och mödosam, men under 1600-talet kommer det stora genombrottet. ’Den cartesianska revolutionen’ innebär den profana vetenskapens, rationalismens, den vetenskapliga metodens och det metodiska tvivlets slutgiltiga seger. Människan, förkunnas det nu, är en rationell varelse, och hon kan ohämmat och ostraffat äta av kunskapens träd – ja det är just genom denna förvärvade kunskap hon ägnar Skaparen sin hyllning.”

Tage Lindbom menar att det upproriska, sataniska och fruktansvärda Människoriket träder fram ”i sin fullbordade gestalt” i de mänskliga rättigheternas förklaring 1789. Med handen darrande av upprördhet skriver han ner följande sprängfyllda sentenser:

Tage Lindbom”1789 års verk blir liksom ett ideologiskt vulkanutbrott, en höjdpunkt av alla de sublima galenskaper, som samlats under århundraden.”

”Människoriket är utropat, och de mänskliga rättigheternas förklaring är dess magna charta.”

”Sekularisering betyder nu, i 1789 års fullbordade form, att människan faller ned i tillbedjan av sig själv.”

”År 1789 är den första stora segern för den Människa, som drömmer om att vinna all makt på jorden. Det är en revolution i ordets egentliga mening, ty de mänskliga rättigheternas förklaring innebär en total omvälvning av vår uppfattning av såväl den enskilde människan som av samhället. Men 1789 är också – vilket inte alltid tillbörligt uppmärksammas – en moralisk revolution. För den traditionella människan är det goda förbundet med en andlighet, som ej är av denna världen, och det onda därmed förbundet med den sataniska kraft, som står Gud och Hans rike emot.  Den franska revolutionen 1789 förkunnar det motsatta.”

Revolutionsgasque”År 1789 gol hanen för första gången. År 1917 gol hanen för andra gången. Snart gal hanen för tredje och sista gången.”

I Lindboms kompromisslösa uppgörelse med det moderna Västerlandet, i hans förkastelsedomar över renässansen, upplysningen och de franska och ryska revolutionerna, har han ofrivilligt skapat en lika ljuvligt klingande som mäktigt stormande lovsång till Människoriket, ja, som Beethovens Eroica översatt till filosofisk prosa.

Eroicasymfonin var från början skriven som en hyllning till Napoleon, fältherren som spred revolutionens idéer över Europa,  men då Beethoven hörde att denne låtit påven kröna honom till kejsare den 2 december 1804 blev han djupt besviken. Han rev sönder titelbladet. Det blev i stället för en hyllning till ”en stor människa”.

Eroica kan förstås tolkas på många olika sätt, men jag hör åtminstone den franska revolutionens toner och ”den stora människan” ser jag träda fram i sansculottens gestalt. De kallades så eftersom de gick ”sans culottes”, det vill säga utan knäbyxor, som hörde till den gamla ordningen. På en känd målning ser man sansculotten med den frygiska frihetsluvan, träskor på fötterna, långbyxor. Han är frimodig och fräck. Han har pipan i munnen. På fanan är broderat ”Friheten eller Döden”. Det är sansculotten som är Eroicas hero.

Därför, omslag2Vid läsningen av Tage Lindboms märkliga och sällsynt ärliga skrift förstår man bättre värdet av sekulariseringen i allmänhet och den franska revolutionen i synnerhet. Som Carl-Göran Ekerwald skriver i boken Frihet, jämlikhet, broderskap (1988):

”Allt det som en stor del av världen idag betraktar som naturliga politiska reformer, de blev allra först genomförda under den franska revolutionen, och det inom loppet av några få år. Om inte alla reformer blev omedelbart bestående så kvarstod de som lovande tecken för framtiden. Den franska revolutionens idéer är i själva verket det enda stora bidrag till mänsklighetens andliga historia som Västeuropa har att uppvisa.”

Ekerwald överdriver. Västeuropa har fler stora bidrag att uppvisa, men den franska revolutionens idéer hör absolut till de större. Leve den sublima galenskapen!

Lyssna på mig och Ashkan Amiri i radioprogrammet Människor & tro här

Läs om när vi firade Ivan Aguélis födelsedag den 24 maj här

Läs om Aguéli förlag här

Läs om Därför lämnade jag islamismen och mina andra böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

4 reaktioner på ”Leve den sublima galenskapen!

  1. Det är ju tråkigt att Lindbom fallit bort. Visserligen gör Kapten Stofil så gott han kan för att fylla tomrummet, men jag undrar om han klarar av det. Enstaka nedslag på Twitter torde inte räcka.

  2. Bergfast

    Intressant. Borde kanske läsa lite av Lindbom.

    Men man har nog idag kommit längre inom genteknikens områden än vad man vill påskina?

    Kanske kommer det att bli än mer ingenjörskonst kring människan än vad vi kan ana, och då försvinner kanske alltmer allt vad ideologier, religioner och alla andra överlevnadsstrategier av existentiell kulturell art alltmer?

    Kvar står den nakna, kanske kyliga och kalla, vetenskapen? Där då det mesta kommer att räknas i genuppsättningar och hormoner.

    Allt annat, dvs. alla andra kulturella odlingar av existentiell art och deras konstnärliga uttryck, kommer nog att överges alltmer?

    Tråkigt nog i så fall. Eller också överges de inte….

    Kanske går mänskligheten, så småningom, mot en ny skaparperiod med nya uppfinningar. En tid, där alltmer kunskap utmynnar i allt vackrare konst och allt vackrare liv, samt allt vackrare människor och allt vackrare samhällen.

    Vem vet…

  3. Pingback: Ashkan Amiris tal på den franska revolutionens dag | Nya Il Convito

  4. Pingback: Tapirskrift. Rasmus Fleischers nya bok | Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s