Ivan Aguéli, Villiers, Lovecraft

VilliersKonstnären och, troligen någon gång efter 1898, sufin (islamisk mystiker) Ivan Aguéli (1869-1917) var en oerhört vetgirig människa. Vid sidan av konst, religion och filosofi hade en ett intresse för litteratur. En skönlitterär författare som han läste och uppskattade var fransmannen Villiers de l’Isle Adam (1838-1889).

I konsthistorikern Axel Gauffins monografi över Ivan Aguéli (två volymer, 1940-41)  förekommer Villiers namn vid ett flertal tillfällen. Aguéli läste Villiers 1894 medan han var fånge i Mazasfängelset i Paris, anklagad för att ha deltagit i en anarkistisk sammansvärjning. Från sin fångenskap skrev han brev till sina vänner, vilka ofta rör litteratur och bokskaffning. Villiers drama Morgane ägnas en ganska noggrann analys:

”Någon gång tar Aguéli som en avspänning till de språkvetenskapliga studierna och religiösa funderingarna upp modern litteratur för analysering. Det är särskilt två verk han här uppehåller sig vid: Rachildes roman L’Animale och Villiers de l’Isle Adams drama Morgane.” (Gauffin, vol. I, s. 144)

”Att i Aguéli i brevet av den 18 juli [1894] ägnar en så ingående analys åt Morgane sammanhänger med att Villiers de l’Isla Adams ursprungligen 1866 tryckta drama just utkommit i en ny upplaga. Hjälten i Morgane är en fånge – kan man månne inte i detta förhållande utläsa en särskild orsak till Aguélis intresse för det romantiska dramat?” (Gauffin, vol. I, s. 145)

Till sin konstnärskollega Werner von Hausen skriver Aguéli den 18 juli 1894:

”Jag älskar Morgane, därför att det är en fulländad rymd, med en atmosfär laddad av ödet, det oundvikliga absurda som med sitt insegel märker allt, alltifrån Morgane själv, ända till de minsta detaljerna. Den tunga luften ‘som pressar som ett lock’ på människorna, vilkas liv vila på en bas, märkt med förbannelsens tecken, pressar på varelser av ett saturniskt släkte som äro dömda här nere till ofruktbara smärtor, pressar på dem som kämpa genom lidandet. Tolstoys ‘passiva motstånd'”. (Gauffin, vol. I, s. 176)

Det finns mer att läsa om Villiers i Gauffins monografi.

I sin översikt över skräcklitteraturen, Om övernaturlig skräck i litteraturen, första gången publicerad 1927, skriver H. P. Lovecraft:

”Villiers de l’Isle Adam anslöt sig likaså till den makabra skolan; hans ‘La torture par l’esperance’, berättelsen om en till bålet dömd fånge som tillåts att fly bara för att han skall uppleva plågan när han åter fångas, anses av några som den mest skakande novell som litteraturen kan uppvisa. Denna typ utgör emellertid mindre en del av skräcklitteratur- traditionen än en helt egen kategori – den så kallade conte cruel, ‘grymhetsberättelsen’, där känslorna påverkas genom dramatiska frestelser, besvikelser och ohyggliga fasor.” (Lovecraft, , Hammarströms förlag, 2011, sv. övers. Ulf Jensen, s. 72)

Aguéli förlag i Uppsala är uppkallat efter Ivan Aguéli. Läs mer om förlaget här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

2 reaktioner på ”Ivan Aguéli, Villiers, Lovecraft

  1. Nils Ivar Tenmann

    Så underfundigt litterär människa du förefaller mig vara… rent av som en människa likt en spännande gåta… på riktigt… även för mig som en kommunicerande kommunist och väl så gammal men relativt illitterärt obildad typ, som redan men ännu-inte utvecklad mänsklig människa.

  2. Pingback: Lovecraft kallade sig muhammedan som barn | Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s