Det fundamentalistiska upproret i Syrien har en förhistoria

I flera inlägg har jag påpekat att det fundamentalistiska upproret i Syrien har en förhistoria. Den så kallade ”arabiska våren” erbjöd ett tillfälle för gamla konfliktmönster att komma upp till ytan. Det sägs ofta att upproret började med fredliga demonstrationer. Sådana förekom, förvisso. Men redan då utgick demonstrationerna från moskéer, ledarna ”på marken” var imamer eller religiösa aktivister och fundamentalismen var den dominerande ideologin.

Sekulär demokrati har aldrig varit någon kraft att räkna med. Det förekommer enskilda individer med en sekulär profil inom den politiska oppositionen, men denna saknar helt inflytande över de väpnade grupperna i landet som uteslutande – utan undantag – består av sunnitiska fundamentalister.

I boken De arabiska revolutionerna (1975) tecknar arabisten Ingvar Rydberg en bakgrund till dagens uppror. En av de saker som lett till missnöje inom den sunnifundamentalistiska miljön är det faktum att religiösa minoriteter, ”otrogna” och ”kättare”, i Syrien har kunnat leva som jämlikar med sunnimuslimer. Detta upplevs som förödmjukande och i strid med en chauvinistisk och intolerant tolkning av islams lag.

Baathpartiets sekulära ideologi erbjöd en möjlighet för heterodoxa, shiaislamiska grupper som druser, alawiter och ismailiter att avancera i samhället.

”Det kan också ha berott på partiets sekularism, som gjorde Baath tilltalande även för icke-ortodoxa muslimer. I varje fall var det just tack vare Baath – framför allt partiets avdelning inom armén – som representanter för dessa minoriteter skulle svinga sig upp till toppositioner i den syriska staten tjugo år senare, något som verkligen var svårt att förutse i 40-talets Syrien.” (s. 55)

”De ortodoxa muslimernas traditionella misstro mot det sekularistiska Baath hade fördjupats av ett års Baathstyre. Den marxistiska jargongen i det nya partiprogrammet verkade ytterst frånstötande på dem.” (s. 137)

”Det  bristande förtroendet, som hade såväl sociala som religiöst-ideologiska skäl, härrörde från förhållandet att partiet kommit att domineras av de heterodoxa minoriteterna, i första hand alawiter, i andra hand druser, i tredje hand ismailiter och kristna.” (s. 137)

År 1964 utbröt ett sunnifundamentalistiskt uppror, liknande det vi ser idag:

”Våren 1964 kom den första raden revoltförsök mot Baathregimen. Våldsamma strejer och demonstrationer svepte fram över städerna. Den blodigaste sammandrabbningen kom inte oväntat i det fromma Hama, där agitationen bland studenterna utnyttjades av imamerna som från moskéernas minareter manade till uppror. Arméförband bombarderade den största moskén. Den aktivaste kraften bakom upploppen var Muslimska brödraskapet, som var bäst organiserat bland den lägre medelklassen och hade den stora fördelen gentemot de gamla högerpolitikerna att inte förefalla representera bara personliga och materiella intressen.” (s. 138)

År 1973 var det dags igen:

”Våren 1973 svepte våldsamma oroligheter fram över de syriska städerna, då en religiös opinion gick till storms mot regeringen för att den i den nya permanenta konstitutionen underlåtit att nämna att islam var statens religion. I Hama plundrades Baathpartiets högkvarter.” (s. 226)

”Oroligheterna visade vilken animositet städernas traditionella medelklass fortfarande känner mot den sekularistiska Baathregimen. Speciell misstänksamhet väcker det faktum att makten till stor del ligger i händerna på alawiter, vilka dessa ortodoxa muslimer överhuvud inte betraktar som riktiga muslimer.” (s. 226)

Denna sunnifundamentalistiska, sekteristiska rörelse befinner sig också i konflikt med mera traditionella tolkningar av sunniislam, många uttryck för den sunnitiska folkfromheten samt sekulära sunnitiska grupper.

Den syriska tragedin

I boken Den syriska tragedin (december 2012) ifrågasätter jag den förenklade och svartvita bilden av konflikten i Syrien som en motsättning mellan ”folket” och ”diktatorn”. Jag menar att oppositionen i själva verket till stor del består av djupt antidemokratiska, religiöst fundamentalistiska krafter. Köp den här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

2 reaktioner på ”Det fundamentalistiska upproret i Syrien har en förhistoria

  1. Pingback: För att förstå konflikten i Syrien bör man läsa böcker | Nya Il Convito

  2. Pingback: bagita tweets | | birgitta-markinhuhta.net

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s