Den kätterske prästen

BoullanJoanny Bricaud, Abbé Boullan – Hans liv, lära och magiska praktik. Översättning till svenska av Dominic Idier. Sitra Ahra förlag 2005.

Abbé Boullan, född den 18 januari 1824 i byn Saint-Porquirer i Frankrike är – även om han inte är så känd i Sverige – en av ockultismens legendariska gestalter, delvis på grund av att han förekommer i J. K. Huysmans roman bas. Här möter vi honom med en spöklikt skimrande gloria, iklädd svart prästkappa. Huysmans beskriver honom som en något excentrisk, men i grund och botten from pater vid namn doktor Johannes, som lever i ensamhet i Lyon, botar sjuka, driver ut andar och inväntar Parakletens ankomst. Det sägs att Boullan bidrog med känslig esoterisk information till Huysmans roman.

Av andra har Boullan förutom ”avgud av mystikens Sodom” kallats ”skamlös”, ”mördare” och ”kriminell”. Hela sanningen om hans liv och lära kommer vi nog aldrig att få veta. Dokumentationen är för bristfällig. Men den föreliggande biografin ger oss en viktig pusselbit.

Joanny Bricauds lilla skrift från 1927 är ovärderlig då författaren själv träffat Boullan och flera av dennes närstående. Han lyckas rekonstruera Boullans liv, lära och magiska praktik på ett trovärdigt sätt; Bricaud har haft tillgång till de handskrivna instruktioner som utgjorde grunden för Boullans sexualmagiska ritualer.

Biografin, som inte varit i tryck sedan 20-talet, ger den bästa inblick som står att få i Boullans magiska system, och den berör också vad som troligtvis var den mest formativa perioden i författaren J. K. Huysmans liv och reder ut en del oklarheter kring dennes relation till ockultismen. Av särskilt värde är det nyskrivna efterordet av bokens förläggare.

Abbé Boullan hävdade att han var förföljd av svartmagiker och hans vänner menade att det var dessas besvärjelser som var orsaken till hans död. Aleister Crowley ansåg i sin tur att Huysmans död – han dog av cancer i tungan – var ett straff för att han avslöjat sexualmagiska hemligheter för allmänheten, och syftade med all sannolikhet på de ockulta teorier Huysmans skildrat i romanen bas.

Fortfarande känns det dock som att många pusselbitar saknas. Som jag redan nämnt så är det nog fåfängt att tro att vi någonsin kommer att kunna förstå Boullan. Var han en pervers mördare eller en exorcist i det godas tjänst? Oavsett vilket så dog han som en man med rent samvete:

”Under de 48 timmar som gick mellan hans död och begravningen förändrades inte hans ansiktsdrag. Han verkade sova med det lugn som kännetecknar en rättfärdig man som inte fruktar att möta Gud …”

Madame Lucie Grange hade varit en av prästens vänner. Hon blev upprörd då en tidning kallat honom ”Antikrist” och skrev i en insändare:

”Han dog inte besegrad utan som en soldat som stupar vid fronten och han har nu fått belöningen för sin martyrdöd.”

Boullans lära gick ut på att den sexuella akten var helig. Man kan förena sig i kärlek i alla sfärer och med varelser av olika slag. Genom förening med högre stående andeväsen kan man gudomliggöra sig själv. Man kan också förena sig med lägre stående andeväsen och elementarandar för att överföra krafter till dem och låta dem utvecklas. När föreningen sker med högre stående väsen, änglar eller helgon, kallas det union de sagesse. När den däremot sker med lägre stående väsen i syfte att låta dem uppstiga till det egna stadiet kallas den union de charité.

Han missförstods av sin samtid, utstod mycket avundsjuka och fiendskap och exkommunicerades av den katolska kyrkan.

Läs mer om boken på Sitra Ahra förlag här

(Recensionen har tidigare varit publicerad i tidskriften Minaret nr 3/2007)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s