H. C. Andersen i Uppsala

AndersenLördagen den 25 mars talade Carl-Göran Ekerwald i Åhuset på Walmstedtska gården under rubriken ”Mitt liv med litteraturen”. Läs mer här

Ekerwald talade bland annat om att han var medveten om att H. C. Andersen hade varit i Uppsala vid tre tillfällen och att han tyckte detta kändes väldigt märkvärdigt. Han berättade också en anekdot från det sista besöket 1865. Andersen ska ha sagt något lustigt till Carl-Rupert Nybloms danska hustru. Jag uppfattade inte vad det var eftersom min danska är så gott som obefintlig.

Idag på Stadsbiblioteket hittade jag en årsbok med titeln Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet av år 1955, den fyrtioförsta årgången. På första bladet finns ett fotografi på ärkebiskopinnan Anna Söderblom taget 1917. Redaktör för årsboken var kyrkoherde Nils C. Humble. Boken består av en samling artiklar samlade i avdelningar med rubriker som ”Helg och högtid”, ”Det aktuella kyrkolivet”, ”Personminnen” och ”Herdar och lärare”. I avdelningen ”Kulturhistoria” hittar jag artikeln ”Med H. C. Andersen i Uppsala” av överbibliotekarie Tönnes Kleberg (s. 160-171).

”Tre gånger i sitt liv kom H. C. Andersen till staden vid Fyris. Första gången som en ännu relativt okänd nybörjare, som inte tagit många steg på författarebanan. Andra gången på sin diktnings middagshöjd, känd och uppburen av ung och gammal i vårt land kanske mera och i varje fall mera helhjärtat än i sitt hemland. Sista gången som en berömd äldre herre, hyllad och uppvaktad vart han kom, inte minst i ungdomens krets. Årtalen 1837, 1849 och 1865 beteckna tidpunkterna för dessa besök i Uppsala.” (s. 160)

”Vilket intryck sagodiktaren gjort i Uppsala kan man se av skilda uttalanden i brev och dagböcker. Karakteristiskt är kanske detta yttrande av Atterbom i ett brev till en dansk vän, författaren B. S. Ingemann: ’Märkvärdigt, att i denna järnhårda, frostiga, förbistrade tid en sådan poetisk paradisfågel kan existera! fladdrande gladt från land till land, från rosenträd till rosenträd, alla människors vän, och lefvande ideligen i sagor!” (s. 169)

Jag kopierade hela artikeln med bibliotekets kopieringsapparat. Tönnes Kleberg nämner att Andersen mötte Carl-Rupert Nyblom och hans hustru, men i hans skildring kände jag inte igen den ordväxling som Ekerwald återgav häromdagen. Sökandet fortsätter.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s