Spiritism och darwinism

WallaceFörfattaren Jan Fridegård var en övertygad spiritist, det vill säga han trodde att de levande kunde samtala med de döda. Fridegårds dotter bor i Uppsala och vi har haft en del kontakt. I min självbiografiska och självkritiska småskrift, En opieätares bekännelser (augusti 2012), skriver jag: ”Jan Fridegårds dotter, Aase Fridegård, bor i Salabacke i Uppsala. En gång berättade hon en historia om sin far för mig. Han hade legat sömnlös och orolig på natten. Så gick han ut, plockade en ros och lade den på sin mors grav. När han först lärde känna spiritismen var han skeptisk. Men han gick med på att närvara vid en seans. Så sade mediet: ‘Det är jag, din mor’. Jan var fortfarande misstrogen. Då sade mediet: ‘Minns du när du lade en ros på min grav?’ Fridegård blev skakad. Efter denna upplevelse blev han övertygad om spiritismens sanning. Är spiritismen ett opium?” (s. 33) Ja, den är ett opium, det vill säga, den är behaglig och mildrar dödsskräcken. Men är den en opiedröm, en inbillning? Ja, med stor sannolikhet.

Men jag är, och har länge varit, fascinerad av spiritismen, och kommer att fortsätta att studera den som kulturellt fenomen. Under veckan har jag läst flera böcker om Darwin och evolutionsteorin. Det beror på att jag skriver en dikt om Adolf Kolmodin (1855-1928) som var professor i teologi vid Uppsala universitet. Kolmodin förkastade Darwins upptäckt eftersom han menade att den stred mot den kristna läran. Dikten ska ingå i samlingen Skymning öfver Upsala som utkommer till hösten på Björkmans förlag. Läs mer här Fridegård betraktade spiritismen som ett slags ”socialistisk andlighet”. I boken Den gåtfulla vägen (1963) hyllar en av spiritismens store föregångare, fransmannen Allan Kardec (1804-1869), som talade om fullständig demokratisk rättvisa på ”andra sidan”. ”Hur hans tankar nådde in bland det då arma och illa behandlade franska folkdjupet bevisas av att en stor skara arbetare i sina arbetskläder kom till hans jordfästning, och deras ledare tackade den bortgångne för det hopp, för att inte säga den visshet han givit dem.” (s. 18) När jag läste Sverker Sörlins bok Den blinde skaparen. En essä om Darwin och livets sammanhang (Weyler, 2009) hittade jag en uppgift med anknytning till både spiritism och socialism. Den brittiske naturhistorikern Alfred Russel Wallace (1823-1913) upptäckte liksom Darwin, utan att de hade någon kontakt, en korrekt teori om livets utveckling. Darwin och Wallace blev goda vänner. MediumWallace var förutom en skicklig och banbrytande vetenskapsman och socialistisk aktivist också spiritist. Det var något jag inte kände till eller inte haft anledning att uppmärksamma tidigare. Sörlin skriver: ”Efter att genom fem hundra sidor ha trängt in i varje skrymsle av Darwins materialistiska livsverk avslutade han sin bok Darwinism (1889) med ett kapitel där han menade sig kunna presentera ovedersägliga bevis för existensen av en andevärld.” (s. 238)

I idéhistorikern Thord Silverbarks bok Darwinismens historia. Idéer och diskussioner, 1859 till 2000-talet (Sekel, 2010) hittar jag följande stycke: ”Spiritismen blev enormt populär i västeuropeiska medelklasskretsar under det senare 1800-talet. Det den erbjöd var kontakter med avlidnas andar, vilka förmedlades av medier, personer som uppgavs besitta speciella förmågor för andekontakter. I nedsläckta rum med fördragna gardiner samlades sällskap runt ett bord och inväntade i största tysthet knackningar i bordet eller något uttalande från mediet som antydde att kontakt upprättats. För många gav de spiritistiska seanserna det bevis de behövde för att tro på en andlig verklighet utöver den materiella. Wallace kom att tillhöra de allra mest entusiastiska, som deltog i seanser så fort tillfälle gavs. Området fascinerade många forskare, vilket säkerligen underlättade engagemanget – det handlade om att utforska en eventuell, dittills okänd verklighet. Socialisten Owen, vars idéer Wallace vurmade för, hade på äldre dagar gått in för spiritism. Författaren till Vestiges, Robert Chambers, var både frenolog och spiritist, och Wallace och han utbytte erfarenheter från sina studier av den andliga världen. Chambers menade att dessa fenomen inte skulle räknas som övernaturliga utan som en del av den sinnliga verklighet vi alla erfar. Wallace nickade instämmande. Han bjöd in sina darwinistiska vänner att deltaga. Huxley var med en gång men förklarade sig ändå vara skeptisk efteråt. Darwin gick redan innan något hade börjat hända och fällde kommentaren att det var strunt han uppmanats att tro på. ’The Lord have mercy on us all, if we have to believe such rubbish.’” (s. 91)

I Den gåtfulla vägen återger Fridegård ett samtal med en skeptisk vän, Harald Beijer, som menade att när hans dagar var slut vill han vila. Han var alldeles för trött för att ens tänka på fortlevnad. Beijer ansåg också att spiritismen var en religion för dem som har det ekonomiskt ordnat i detta liv. Som har namn och fina hus. ”Jag påminde honom”, skriver Fridegård, ”om de franska arbetarna, som i sina arbetskläder gick till sin andliga hövdings, Allan Kardecs grav, och hyllade honom för den tröst och det mod han givit dem genom läran om slutlig rättvisa, om en färdig demokrati bortom gravarna. Bara utan denna kropp, som råkar ut för så mycket elände – ofta självförvållat.” (s. 51)

Är spiritismen bara ännu ett uttryck för människans vackra fantasier om odödlighet? Jag, med stor sannolikhet. Men den har också ingått som en alternativ andlighet i motståndet mot de traditionella kyrkornas tolkningsföreträde. Det ger den en politisk betydelse.

Köp småskriften En opieätares bekännelse här

Läs:

Spiritism och socialism Jan Fridegårds gåtfulla väg

Tidningen Proletären recenserar En opieätares bekännelser

Aase Fridegård berättar om sin pappa

Anteckning rörande höger- och vänsteresoterism

Annonser

En reaktion på ”Spiritism och darwinism

  1. Pingback: Michail Bakunin om spiritismen | Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s