Rebeller i Syrien halshugger staty

Halshuggen statyFör några dagar sedan halshögg rebeller i Syrien en staty av poeten Abul Ala al-Maari (973-1058) i staden Maarat al-Nu’man söder om Aleppo. Det är bara en av många liknande händelser. Rebellerna förstör systematiskt statyer, gravar, minnesmärken och gudstjänstlokaler. Det är en del av deras omvandling av Syriens identitet.

Den grupp som förstörde Al-Maaris staty var en av flera militanta, wahhabitiska grupper som verkar i Syrien. Det vill säga de grupper som brukar kallas ”Al-Qaida-anknutna”, till exempel Jabhat an-Nusra. Wahhabismen är en aggressiv, intolerant och litteralistisk riktning inom sunniislam. Wahhabismen tolkar islams monoteism så att all vördnad som visas monument av olika slag räknas som ”avgudadyrkan” eller ”shirk” på arabiska.

Det var inflytandet från ”ikonoklastiskt” wahhabitiskt tänkande som ledde till talibanernas sprängningar av Buddhastatyerna i Bamiyan och till förstörelsen av helgongravarna i Timbuktu. Den arabiska våren har varit en stor framgång för wahhabismen. I Libyen, Tunisien och Egypten där nya, fundamentalistiska regimer har kommit till makten har ”kätterska” symboler utplånats.

Enligt de flesta konservativa tolkningar av sunniislam (shiiterna är mer tillåtande) är det förbjudet av avbilda människor. Många moderna sunnimuslimer fäster dock inte så stor vikt vid detta förbud. Wahhabismen tar det på mycket stort allvar. Det är en av anledningarna till att man förstört Al-Maaris byst. En annan anledning är att Al-Maari var en filosof som ifrågasatte ortodoxin. Han var frispråkig och hade humor. I ett av sina verk, Risalat al-Ghufran eller Nådens epistel, besöker huvudpersonen paradiset och finner att det är befolkat av ”otrogna”, det vill säga icke-muslimska, poeter.

Sådana tankar väcker hat hos de rättrogna. Och wahhabiterna betraktar sig som de rättrognaste av de rättrogna. Wahhabismen gör anspråk på att återgå till ett rent ”ursprungsislam” fri från mänskliga påfund. Anhängarna kallar sig själva salafiter. Salafism och wahhabism är alltså bara olika namn på en och samma sak. Wahhabiterna kallar sig salafister som ett sätt att hävda att de följer de tidiga muslimerna, ”salaf”.

Det finns som bekant grader även i helvetet och det finns wahhabiter som är mer eller mindre aggressiva. Den saudiska regimen bekänner sig till samma grundläggande teologi som Al-Qaida men är mer pragmatisk och har andra politiska intressen. Men bägge tolkar islamisk monoteism på samma sätt och bägge anser att sufier och shiamuslimer är ”otrogna” som helst bör dödas.

AdonisUpproret i Syrien har en lång förhistoria i sunni- fundamentalistiskt missnöje med statens sekulära, arab- nationalistiska och religiöst pluralistiska karaktär. Det pågående upproret är inte det första. I Syrien fanns en arabisk nationalism som inkluderade religiösa minoriteter som kristna och alawiter. Den gjorde inte renlärighet till villkor för delaktighet. Det innebär att arabiska eller syriska poeter, som av ortodoxin ansågs kätterska, kunde lyftas fram och hyllas som nationella symboler.

Det pågående upproret riskerar att förändra Syriens identitet från en sekulär arabisk identitet till en religiös, sunnifundamentalistisk identitet. Detta kommer självklart också att drabba mångfalden inom den sunnitiska gruppen, som i Syrien hittills har präglats av en – i en intolerant arabvärld – relativt tolerant sufism.

I debattboken Den syriska tragedin (december 2012) har jag beskrivit den syriska konfliktens förhistoria. Den började inte med den arabiska våren. Jag har särskilt lyft fram det sunnifundamentalistiska inslaget, som är den dominerande ideologin inom både den väpnade och den politiska oppositionen.

Den störste nu levande arabiske poeten Adonis – ofta påtalad i nobelprissammanhang – har vid flera tillfällen uttryckt sin beundran för Al-Maari, både för hans diktkonst och för hans fritänkeri. I Den syriska tragedin citerar jag Adonis som tar avstånd från upproret, vilket han menar inte har något med demokrati att skaffa utan snarare bör betraktas som ett uttryck för religiös fascism. Köp boken här

Jan Hjärpe om arabismen och de kätterska poeterna

”Arabism, arabisk nationalism. Varje ny rörelse vill gärna se sig själv som ett återupplivande av det gamla. Det egna arvet får nytt liv efter en tid av förfall. Man vill se sig re-form, ett uppvaknande ur sömnen, en återfödelse, renässans, på arabiska nahda, eller återuppståndelse, ba’ath. Vi känner igen orden som namn också på politiska rörelser, Nahda och Baath.

Men ändå är det faktiskt fråga om något nytt, själva perspektivet är det nya. Man ser det förgångna med just det arabiska i historia och kulturarv som signifikant. Det blir ett behov att på något sätt särskilja just det arabiska från det islamiska (som är övernationellt och har anspråk på universalitet: ‘Muhammeds uppdrag gäller hela mänskligheten’), och att betona det arabiska för att inkludera de icke-muslimska arabisktalande i ‘den arabiska nationen’. Det är då konsekvent att man kom att intressera sig särskilt för det förislamiska Arabien, de förislamiska arabiska poeterna, och i viss mån för det som från strikt islamisk synpunkt var kätterskt eller vars renlärighet kunde ifrågasättas. Det gäller skalden al-Mutanabbi eller ‘ateisten’ al-Ma’arri. Och man betonade den tolerans som förekommit gentemot icke-muslimer under de epoker då kalifatet var den ledande makten i världen, och man betonade den stora roll just de spelat för och i arabisk kultur.” (Jan Hjärpe, Araber och arabism, 2002, s. 24-25)

Läs:

Expressen recenserar Den syriska tragedin

Per Gahrton tycker att man ska läsa min bok Den syriska tragedin

Tidningen Kulturen recenserar Den syriska tragedin

Tidningen Proletären recenserar Den syriska tragedin

(Det finns fler recensioner och kommentarer i Nya Il Convito. Sök på ”Syrien”)

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s