Elak, men inget vilddjur. Biografi över Aleister Crowley

Roger HutchinsonSedan mina tidiga tonår har jag varit fascinerad av poeten, schackspelaren och ockultisten Aleister Crowley (1875-1947). Egentligen utan att veta så mycket om honom. Den som introducerade mig var en äldre vän som också råkade bo granne med vår familj. Han bodde i Nyby, vi i Gränby. Han visade mig böcker som innehöll märkliga bilder, symboler och hebreiska bokstäver. Han visade mig också tarotkorten. Men jag förstod mycket litet av vad jag såg och hörde.

I dagarna läste jag en biografi över Crowley av en Roger Hutchinson: Aleister Crowley. The Beast Demystified (1998). Den är journalistiskt (dvs. ytligt) skriven och lägger tonvikten på Crowleys ”skandalösa” privatliv. Man får knappt veta någonting om hans tänkande. Poesin avfärdas som medelmåttig. Han kallas ”lögnare och charlatan”. Biografen framställer Crowley som en elak människa. Och det var han. Det kan man inte sticka under stol med. Men inte ett ”vilddjur”, nej, inte mycket elakare än Strindberg. Ingen av dem är, inte för mig åtminstone, moraliska förebilder. Jag skulle gärna, även om jag finner hans uppträdande frånstötande i vissa avseenden, skriva en roman med Crowley som en av rollfigurerna. Som sådan passar han utmärkt.

För oss svenskar kan det vara roligt att känna till att Crowley semestrade i Stockholm 1896. Där får han en uppenbarelse: ”Two years earlier, while holidaying in Stockholm, Aleister had experienced a minor epiphany. He had woken in the middle of the night to a conviction of ‘magical’ powers. For a couple of years the illumination remained inchoate. It was always there, nagging at the back of his mind, and he would occasionally mention the experience to such as Eckenstein and Kelly.” (s. 63). Mig veterligen besökte han aldrig Uppsala.

Han befann sig i Egypten (våren 1904) samtidigt som konstnären Ivan Aguéli. Crowley föddes 1875, Aguéli 1869. Tänk om de möttes? De skulle ha haft mycket att prata om. De delade ju många intressen. I Egypten skriver Crowley boken The Book of the Law med det kända mottot ”Do what thou wilt shall be the whole of the Law”.

En opieätares bekännelseEnligt sjuksystern som vakade vid hans dödsbädd var han djupt olycklig när den sista stunden nalkades. Tårar rann nerför hans rynkiga kinder och hans avskedsord var: ”Sometimes I hate myself”. Jag har två biografier till över Crowley som jag ska ta och läsa.

I min självbiografiska och självkritiska småskrift En opieätares bekännelser, som utkom i augusti 2012, nämner jag Crowley i samband med mitt experimenterande med tarotkort. ”Det finns flera sorters lekar med olika motiv för att tillfredsställa alla smaker. En av de populäraste är ‘Thottaroten’, som utformades av den brittiske magikern Aleister Crowley. Han var för övrigt en opieätare som hyllade Al-Hallaj* som ett helgon! Själv har jag införskaffat en lek med motiv ur den arabiska sagosamlingen Tusen och en natt.” (s. 26)

Köp En opieätares bekännelser här

Läs mer om mina böcker och småskrifter här

* Mansur al-Hallaj var en radikal sufi, känd för sitt utrop ”Ana al-Haqq!” (Jag är Gud!), som anklagades för hädelse och korsfästes i Bagdad år 922 e. Kr.

Annonser

En reaktion på ”Elak, men inget vilddjur. Biografi över Aleister Crowley

  1. Pingback: Vem är Kenneth Grant? | Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s