Postislamismen. Mohammad Fazlhashemi blir förste professorn i islamisk teologi

FazlhashemiNi har säkert märkt att den här bloggen (jag föredrar att kalla den ”tidning på nätet”) har underrubriken ”Postislamismen ur ett personligt perspektiv”. Rubriken är hämtad från den självbiografiska och självkritiska småskriften En opieätares bekännelser, som jag gav ut i augusti år (2012).

Under en kort period av mitt liv attraherades jag av politisk islam, så kallad islamism. Men ju mer jag studerade denna ideologi (egentligen ideologier i pluralis) desto mer desillusionerad blev jag. Det var en resa som ledde mig till det ”postislamistiska” tillstånd där jag befinner mig nu. Idag betvivlar jag att jag någonsin varit islamist. Varifrån fick jag då begreppet ”postislamism”? Jo, från idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi. Det är han som har introducerat postislamismen i Sverige. Fazlhashemi kommer ursprungligen från Iran. Han kom till Sverige 1977, ett år efter min födelse, för att studera. Nu blir han Sveriges förste professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. I veckans nummer av Kyrkans Tidning (nr 50/2012) intervjuas han av Martin Larsson. Han säger flera märkvärdiga saker.

”Man kan mycket väl närma sig Koranen med samma, historisk-kritiska metoder som den moderna bibelforskningen använder sig av, anser Mohammad Fazlhashemi.

Han hänvisar till den växande grupp muslimska tänkare som betonar att Koranen inte är tillkommen i ett vakuum, utan i ett tydligt historiskt sammanhang.

– Guds ord har passerat genom ett mänskligt språkfilter i en bestämd tid. Det öppnar för att man ska kunna tolka det.”

Koranen har visserligen alltid tolkats. Det nya med postislamismen är att den öppnar upp för betydligt djärvare och mer förutsättningslösa tolkningar med grundade i moderna kunskaper inom områden som språk, sociologi, historia och psykologi m. fl.

”Han återkommer under samtalets gång till två huvudsakliga hållningar inom islam, som han kallar den trosorienterade och den förnuftsorienterade tolkningstraditionen. Enligt den förra är Koranen bokstavligen Guds ord och människan har att finna vägar att rätta livet efter dess bud. Medan den senare, som enligt Fazlhashemi vinner mark i dag, är mer öppen för nytolkning.

Han tar ett exempel: enligt Koranen har mannen rätt till en större del av ett arv än kvinnan. Som orsak brukar anges att mannen har ett försörjningsansvar för familjen. Han bär en större ekonomisk börda, och har därmed också rätt till större kompensation.

Den trosorienterade traditionen inom islam säger att ‘så ska det vara, därför att det är skrivet svart på vitt’.

Medan man i den förnuftsorienterade traditionen inte läser bokstavligt, utan säker ta fasta på textens andemening. I detta fall handlar det om att kvinnor faktiskt ska erkännas arvsrätt, något som på 600-talet var ett progressivt påstående, säger Fazlhashemi.

Men i dag, då en stor andel kvinnor också i muslimska länder förvärvsarbetar och deltar i familjeförsörjningen anser förespråkarna för förnuftstraditionen att det är mer i linje med Koranens grundtanke att hävda kvinnors rätt till lika stor del av arvet, fortsätter Fazlhashemi.

– Man tar hänsyn till att sociala strukturer har förändrats och ser till själva idéerna bakom buden, hur de bäst kan förverkligas i vår tid.”

Postislamismen vinner mark, säger Fazlhashemi. Förvisso, men det går mycket långsamt. Bakslagen är brutala. Än så länge är den bokstavstrogna fundamentalismen den absolut dominerande tendensen inom islam, och har blivit ännu starkare under den så kallade arabiska våren.

Läs:

Vems islam? Samtal med Mohammad Fazlhashemi

Vägen framåt för Iran

Uppdrag granskning om moskéer

Annonser

2 reaktioner på ”Postislamismen. Mohammad Fazlhashemi blir förste professorn i islamisk teologi

  1. JLRamírez

    Vi kan gratulera Mohamad Fazlhashemi och hans studenter för det som jag betraktar som en uppgradering till professor vid Uppsala universitet.
    Tiden börjar bli mogen i Sverige till en korrekt och omsorgsfull behandling av frågan om relationen mellan tro och förnuft och mellan teologi och vetenskap, som vissa organisationer typ Humanisterna, kreationisterna i USA m fl utsatt för rejäl misshandel.
    Det skulle inte vara så dumt om både Fazlhashemi och andra framfusiga islamkunniga som Mohammed Omar lyfte fram kännedomen av dem som gjort framtående insatser i detta spår. Dels de äldre aristotelikerna i antiken (ett tiotal framstående av vilka bara Avicenna, Averroes och Ibn Khaldun nämnts någon gång i Sverige utan större fördjupning). Men också moderna akademiska personligheter som Mohammed Abed al-Jabri (1936-2010) och (Nasr Hamid Abu Zayd 1943-2010) som gjort en stor insats (den ena i Marocko, den andra i Egypten och sedan i Holland) för att skapa en modernt godtagbar syn på den ovannämnda relationen (tro och förnuft). De dog för bara några år sedan. Abu Zayd, som tvingades gå i exil från sin professur i Kairo (eftersom hans äktenskap annulerades på grund av hans fristående hållning i Islamteologi) innehade Ibn-Rushds lärostol i Leiden (Holland) och dog av oförklarade skäl (det talas om en infektion från ett okänt virus) under ett besök till sitt hemland.
    Det är märkligt att et studieförbund som antagit namnet Ibn Rushd, avstår från att driva på forskningen om Ibn Rushd betydelse både inom Islam och i Europas kulturella utveckling.

  2. JLRamírez

    Jag skrev att Abu Zayd hade varit inehavare av professuren Ibn Rushd i Holland, men det var inte i Leiden utan i Utrech. Ursäkta felet. Är det någon som vill forska om de två nämnda muslimska intellektuella så kan jag ta fram några fakta och referenser. Det vore väldigt glädjande och betydlesefullt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s