Kärleksbrev till Rikard Wolff

Rikard Wolff

Den här dikten publicerades för första gången i diktsamlingen Faraos förbannelse (Ruin förlag, 2007). Jag älskade Wolffs skiva Pojken på månen när den kom ut 1995, samma år som jag gav ut mina första diktsamling på eget förlag. Olyckligt kär i en äldre konstnärinna var jag också. Jag sitter just nu och skriver på något som fick mig att komma att tänka på min gamla dikt. Därför återpublicerar jag den här.

Den tomma stolens Buddha. Kärleksbrev till Rikard Wolff

Du sitter vid ett av caféets runda bord
mitt emot en tom stol
och konverserar.

Om det ändå varit min stol.
Du håller månen i din hand.
Den är din
men du ser på den med undran
som något du funnit av en slump, på gatan.

Du har svart skjorta
svarta byxor och svarta skor.
Ögonen är svarta.

”Svart är jag och vacker”
sjunger etiopiskan i Höga Visan.

När du skrattar
skäms alla världens poeter
för sina pennor, papper och skrivmaskiner.

Jag vill fånga ditt skratt i luften
och sy in det
mellan två pärmar.

Boken skulle få de finaste priserna.

När du smuttar på ditt kaffe,
röker din cigarett
förstår jag hur lätt skönheten kan vara.

Den går att hålla i handen.

Jag sitter vid ett annat bord
på en annan stol
med min penna och mitt papper.

Du är vänd mot den tomma stolen.

* * *

Läs mer om mina böcker här

Vill du veta vad som händer? Följ mig på Facebook eller Twitter

Annonser

2 reaktioner på ”Kärleksbrev till Rikard Wolff

  1. Pingback: Dikt tillägnad Bo Cavefors | Nya Il Convito

  2. Pingback: Skål för Pasolini! | Nya Il Convito

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s