Den skrivande dervischen. Samtal med Torbjörn Säfve

Följande intervju gjordes 2007. Säfve hade bidragit med flera underfundiga och kluriga betraktelser i tidskriften Minarets första utgivningsår (under mitt redaktörskap) vilket föranledde en viss nyfikenhet från läsarna.

Den alltid lika produktive författaren Torbjörn Säfve har i år (2007) visat prov på – även med hans mått mätt – häpnadsväckande kreativitet.

Han skriver såsom dervischerna virvlar. I våras utkom Dagbok om mörker och ljus (Alhambra). Så till hösten var det dags för ännu ett riktigt stort romanbygge; De sanna och de falska (Ruin).

Romanen är märklig på fler än ett sätt. Mig veterligen är det också första gången profeten Muhammed porträtteras i ett skönlitterärt verk på svenska.

MO: I Dagbok om mörker och ljus tycker jag mig kunna ana ett vemod, ja, något av en misströstan om civilisationens möjligheter att göra människan lycklig. Du skriver till exempel: “Vi är civiliserade. Det är problemet”. Själv har du flyttat ut på landet. Är vi på väg mot undergången?

TS: Vad beträffar ”undergången” handlar det bara om att USA är kaputt senast 2018. Det visar sex millenniers erfarenhet. Men det är en undergång.

Att jag flyttar ut på landet (eller snarare till en liten skogsby) beror på att jag är trött på det urbana: skyltfönster, löpsedlar, värdelösa lockelser. Min syn på stadskulturerna har förstärkts av Thoreaus dagböcker, som jag läst noga. De innehåller lysande filosofi.

MO: Det finns numera en idéströmning som kallas ”anarkoprimitivism”. Man menar att civilisationen är en tillfällig avvikelse från det normala, dvs. att leva som samlare och jägare.

TS: Jag har mycket länge varit både anarkist och primitivist, men jag uppskattar den teknik som möjliggjort boktryckarkonsten, skrivmaskinen och filmen. Dessa njutningar är givetvis tillfälliga avvikelser från det normala. Det muntliga berättandet, textandet och hjärnans egna filmprojektioner duger i nödfall. Jag skulle inte avlida om jag blev hänvisad till dem.

MO: Du nämner också ditt arbete på lokal nivå för att hejda skövlingen av skogen.

TS: Man minskar skogsskövlingen om man upphör med reklamblad, myndighetsmeddelanden (alltså byråkratins och hjärntvättsindustrins gigantiska papperskonsumtion), desinformationsväsendets alla utskick etc. Träd ska användas för husbyggen, båtbyggen, staketbyggen, skulpturkonst och vettiga böcker och tidskrifter. Allt annat är överflödigt missbruk.

MO: I din nya roman, De sanna och de falska, skildrar du bland annat islams uppkomst och profeten Muhammeds liv och gärning. Vem är han för dig?

TS: Han var människa, vilket han påpekat i ett otal hadither. Det är därför jag tycker om honom. Vore han nåt översinnligt väsen, ”Allahs son” eller dylikt, så skulle jag aldrig intressera mig för honom. Ingen – inte ens Strindberg – har så öppet redovisat sina styrkor och sina svagheter. Han är därför helt igenom beundransvärd. Mild, tänkande, genomskådande. Jag försöker, så gott det går, att vara likadan.

MO: En mystiker som betytt mycket för dig är Ibn Arabi från det moriska Spanien. Berätta lite om er relation.

TS: Relationen är vid det här laget mer än trettioårig och fördjupades i och med skrivandet av romanen Ivan Aguéli (Abdul Hadi), som ju översatte Ibn Arabi från arabiskan till franskan. Han är fortfarande för mig den mest imponerande fritänkaren inom islam. Ibn Arabi Society i Oxford, som jag besökt, ägnar sig åt att översätta hans skrifter till engelska men det dröjer innan sällskapet ”avverkat” alla de drygt fyra hundra böcker han åstadkom. Nya härliga överraskningar väntar alltså.

MO: Det finns de som menar att islam och något man kallar ”Väst” inte går att förena. Varför existerar dessa mentala blockeringar som sätter upp hinder mellan kulturer och religioner?

TS: Blockeringar orsakas av den plågsamt aktiva desinformationsindustrin. Det är därför jag inte längre ser på teve eller läser dagstidningar. På så vis slipper man blockeringarna.

MO: Islamofobin är ett fenomen som växer för varje dag. Muslimer ses med misstänksamhet och utestängs från arbetsmarknaden. Muslimska kvinnor som klär sig i sjal diskrimineras. Vad tror du om utvecklingen?

TS: I det fascistoida Europa är givetvis muslimerna vår tids ”judar”, som helst bör kickas ut eller ”avprogrammeras”; några vill säkert spärra in dem i koncentrationsläger med eller utan gasugnar. Imbecilliteten är hart när outrotlig både i Europa och i andra världsdelar. Det kan vi lära oss av historien.

När det gäller Europa specifikt är det viktigt för oss att helt simpelt bilda oss historiskt, som Minaret gör till exempel. Vi kan aldrig nå dem som ”medvetet” och envist behåller sin imbecillitet – en stor mängd människor är lata och bekväma – och vi kan aldrig lita på att den kapitalistiska makteliten med dess följsamma politiker och villiga kampanjmakare i journalistkåren någonsin förmår skrinlägga sin machiavelliska tumregel Härska Genom Att Söndra, men vi kan nå dem som har civilkurage nog att tänka själva. Rädslan och lättjan är våra huvudmotståndare. Dem besegrar man med orädsla och flit.

MO: Idries Shah var en afghansk författare som introducerade sufismen för många i Europa. I hans krets ingick bl. a Doris Lessing och Robert Graves. Vad har Shah och hans krets haft för inverkan på dig?

TS: Shah är ju en lättläst och ofta underhållande introduktör. Lessing är en vass experimentator. Jag behåller i gott minne hennes fråga: ”Vad ska vi med de fria kvinnorna till, när det inte finns några fria män?” Graves har jag inte intresserat mig för lika mycket. Adonis är den jag påverkats mest av. I flera år har både han och Lessing varit ”mina kandidater” till Nobelpriset. Adonis är sufismens Majakovskij, om jag tillåts göra den jämförelsen. Han tillhör inte Idries Shahs krets, han är sin egen ”krets”, dvs. han svävar fritt ovanför alla kretsar – så som jag själv gör.

(Intervjun infördes i tidskriften Minaret nr 4 2007)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s