Två svenska forskare om sufismen

Det är allmänt känt att den svenske konstnären Ivan Aguéli (1869-1917) var en sufi. Vad betyder det? Det betyder att han identifierade sig med islams mystiska tradition i allmänhet och med Ibn Arabis filosofi i synnerhet. Denna tradition innehåller i sin tur en mångfald tendenser, från extatisk dans och prålig gravkult till metafysiska spekulationer och detaljerade esoteriska system.

Andalusiern Ibn Arabi (1165-1240) räknas som en av sufismens allra största gestalter. Aguéli kallade honom ”en Leonardo i filosofiens form” och liksom den italienske målaren var han ett universalsnille med stora kunskaper i vitt skilda ämnen. Han har hyllats för sin stora tolerans gentemot andra religionsformer. Två svenska forskare, Michael Nordberg och Gunnar Aspelin, beskriver sufismen sålunda:

”Sufiernas gudsbild skiljer sig avsevärt från den så att säga vanliga islamiska. Det absolut centrala i denna är ju att Gud är En, men en personlig, allsmäktig Gud som är väsensskild från hela skapelsen. Flertalet sufier kom tidigt att uppfatta Enheten (tawhid) som att Gud ensam har reell existens. Han är al-Haqq, vilket betyder såväl den absoluta Sanningen som det enda verkligt existerande, och ordet används mycket ofta i sufi-diktningen för att beteckna Gud. Av att Han ensam existerar följer att fenomenvärlden endast är en del eller en manifestation av Gud, att Han finns i allting och således även i människan. Hos många sufier utvecklades denna syn till en renodlad panteism.” (Nordberg, Profetens folk, 1988, s. 362)

”Vid sidan av islams förståndsmässiga och juridiskt orienterade teologi utvecklade sig en mystisk strömning i den så kallade sufismen. Den blomstrade framför allt i Persien och påverkades av indiska läror om meditationens väg till enhet med det ofattbara allväsendet. Sufismen motsvarar den kristna mystik, som inspirerades av nyplatonismens enhetslära. Dess bekännare läste inte Koranen som en lagbok utan som en symbolisk skrift, där paradisets lustgård symboliserade det saliga uppgåendet i Gud och helvetets kval betydde själens bottenlösa tomhet när Gud döljer sitt ansikte.” (Gunnar Aspelin, Tankens vägar, del. I, 1958, s. 191)

Medeltidshistorikern Michael Nordberg (f. 1930) är också iranist och kunnig i persisk sufism. Gunnar Aspelin (1898-1977) var en marxistisk filosof och boken Tankens vägar är en skildring av den europeiska filosofins historia.

Annonser

En reaktion på ”Två svenska forskare om sufismen

  1. Herman von Rescht

    Några frågor och funderingar: Vad ser du för praktisk nytta med just en sufi eller sufism för individ och samhälle? Det finns många möjligheter och sätt för att göra fria tolkningar och ursäkter för att vägra underordna sig de islamiska auktoriteterna/skolorna utan att behöva stöta sig eller lämna islam. Behöver en muslim kalla sig/kallas för sufist bara för att denne vill gå sin egen väg, vara mystiker eller uppnå helighet utan mellanhand? Anser du att förhållandet till islam och islamism är så problematiskt att även dagens människa (oavsett tro eller religiös tillhörighet) behöver hänvisa till en sufisk tradition, sufiska auktoriteter och historiska referenser för att rättfärdiga en egen ”islamisk” ståndpunkt?

    Iranier ser med skepsis och misstro på sufismen, därför att de misstror makt i organiserade former och iklädd med yttre attribut. Sufister har sina ordnar, grader och riter, kodord och siffermystik. Att sufin och dervischen är en annan sida av det politiskt-religiösa etablicemanget; en ventil att kanalisera missnöje utåt och en öppnare fasad för att få folk intresserade av islam och få dem att gradvis förstå, acceptera och så småningom dyrka dogmerna. Måste islam säljas som sufism? Sufismen är redan högt respekterad inom t ex New Age och Kabbalah. Och folk kan vara sufiska utan att vara muslimska och känna förpliktelser mot de religiösa riterna.

    Innan safaviderna kom till makten (under 1500-talet) och gjorde shia till statsreligion (nästan samtidigt som Gustav Vasa gjorde reformationen till sin) behövde ingen kalla sig för sufi eller shia. Man bara var det och framför allt ville man inte sken av det, utan lät ordet, konsten och handlingen representera sanningen eller den man egentligen var. I dagens Iran har sufismen något ålderdomligt över sig, sekter, eremiter, gubbar i konstig mundering med en massa tecken på och rökelser och opiater. Min yttersta fråga blir: anser du verkligen att det behövs en ny religiös väckelse och behöver denna nya religion vara sufiskt? Och en existentiell fråga: behöver dikten lovprisa en fix idé om gud och en bestämd berättelse om skapelsen?

    Det berättas safavidkungen Shah Abbas den store skulle infria ett religiöst löfte och kallade till sig en av sina ämbetsman och bad honom ta med sig en säck 400 000 gulddinarer och bege sig ut till landet och dela ut till de fromma ”zahedin” (alltså askter, dervisher och de som hängett sitt liv åt tron och sanningen). Efter ett tag återvände han att lade tillbaka säcken framför shahens fot. Shahen frågade arg och bistert: Fanns det inte enda zahed i det vidsträckta rike? Mannen svarade; de som var Zahed tog inte emot och de som tog emot ditt guld var inte Zahed.

    Kanske kom detektivkonungen något centralt på spåret; att Gud (sanningen) inte finns i kyrkor, moskéer, eller hos de trosvissa människornas tal och ens de fromma, utan just i det som uppstår i möten och mänskliga relationer. Det sägs att han klädde ut sig själv och anonymt beblandade sig med folk av olika slag, levde ut, ställde till scener och genererade intima odogmatiska kontrastrika berättelser, om hur folk beter sig mot varandra inkl kungen (som en utklädd och anonym gudagestalt på jorden!) och hur samma folk beter sig när de några dagar senare ställs mot makten och härligheten i hovet (himmelen?). Vid närmare eftertanke är det svårt att föreställa sig ett bättre sätt att förkunna moral; lev och gör på jorden så som du vill bli behandlad i livet efter detta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s